"Det är lite av en skandal att ett forskningsinstitut som VTI,
kan släppa ifrån sig en så illa underbyggd rapport som NanoWear". Det skriver Vi Bilägares däckexpert Erik Rönnblom.
kan släppa ifrån sig en så illa underbyggd rapport som NanoWear". Det skriver Vi Bilägares däckexpert Erik Rönnblom.
VTI har i rapporten "NanoWear" undersökt bildningen av slitagepartiklar i en maskin ursprungligen byggd för att mäta slitaget på vägbeläggningar.
"Argument mot dubbdäck"
Den här rapporten används som argument mot dubbdäck. VTI hävdar att resultaten visar att nanopartiklar i storleken 30-50 nm endast uppstår under försöken med dubbdäck.
När friktionsdäcken testades, två olika fabrikat, visade det sig att ett av däcken producerade än mindre partikelfraktioner medan det andra fabrikatet inte åstadkom några nanopartiklar alls!
Sommardäcken gav inte heller upphov till dessa små farliga partiklar.
"Mycket är oklart"
Mycket är dock oklart i denna studie vilket också framgår av de egna formuleringarna: "Det är oklart om de ultrafina partiklar som bildas vid dubbdäcksanvändning i provvägsmaskinen också förekommer i verklig trafikmiljö".
Om det är oklart borde VTI ta den här rapporten stoppa in den längst ner í arkivet och aldrig mer ta fram den.
Testmaskin från 1960
En svaghet är att många av de däck som testats inte längre säljs. Det är i de flesta fall förra generationen av såväl dubb- som friktionsdäck som testats. Underligt nog lyftes också de regummerade vinterdäcken ut ur testet - av ekonomiska skäl.
Maskinen man testat däcken i, är alls inte byggd för ändamålet och testmetoden är från 1960.
Däcken monteras på en axel som roterar mot ett vägunderlag med en diameter av 16 meter. Det innebär att däcken körs i en ganska snäv kurva.
"Tvivelaktig testmetod"
Prova själv! Kör ut på en P-plats och lägg två plankor med 16 meters mellanrum. Kör sedan i en cirkel mellan dem i 30, 50 respektive 70 km/tim! Under testet kördes däcken i 70 km/tim under två timmar! Är det någon av er som klarar det med familjebilen?
Det här är visserligen en testmetod, men VTI hävdar att den korrelerar väl med verkligheten. Jag tvivlar. Jag är rent av skeptisk.
Och någonstans långt inne måste det ändå finnas lite självrannsakan: "Om detta även gäller för verklig trafik…" och "Om slitage mellan däck och vägbana även genererar nanopartiklar kan detta..." är VTI:s egna formuleringar och inskränkningar av rapportens värde och säkerhet som underlag för en bedömning av de olika däcken och deras betydelse för bildningen av partiklar.
"Inte nära verkligheten"
Säkerligen genererar dubbdäck partiklar, troligen stora och mindre farliga, men kostsamma för Vägverket. Men i vilken mängd och om det är däcket eller vägen som orsakar de små nanopartiklarna är oklart.
Det har inte heller VTI lyckats klarlägga i denna studie. Och frågan är hur korrekt den verkligen är?
Vi Bilägares erfarenhet är att testmetoder måste vara så nära verkligheten som möjligt. Om vi exempelvis började mäta bromssträckor i en tvär kurva och sedan räknade om resultaten för att ange bromssträckan på rak väg - skulle ingen tro oss.
"Tänk om!"
Varför ska vi tro på VTI:s "NanoWear" ? De tycks ju inte själva vara övertygade om att de resultat man fått fram verkligen överensstämmer med verkligheten.
Det framgår tydligt i skrivningen och det borde alla som använder rapporten, eller skriver om den, betänka innan rubrikerna svarvas till. Så tänk om! Vänta tills det finns fakta i målet om partiklar.
"Argument mot dubbdäck"
Den här rapporten används som argument mot dubbdäck. VTI hävdar att resultaten visar att nanopartiklar i storleken 30-50 nm endast uppstår under försöken med dubbdäck.
När friktionsdäcken testades, två olika fabrikat, visade det sig att ett av däcken producerade än mindre partikelfraktioner medan det andra fabrikatet inte åstadkom några nanopartiklar alls!
Sommardäcken gav inte heller upphov till dessa små farliga partiklar.
"Mycket är oklart"
Mycket är dock oklart i denna studie vilket också framgår av de egna formuleringarna: "Det är oklart om de ultrafina partiklar som bildas vid dubbdäcksanvändning i provvägsmaskinen också förekommer i verklig trafikmiljö".
Om det är oklart borde VTI ta den här rapporten stoppa in den längst ner í arkivet och aldrig mer ta fram den.
Testmaskin från 1960
En svaghet är att många av de däck som testats inte längre säljs. Det är i de flesta fall förra generationen av såväl dubb- som friktionsdäck som testats. Underligt nog lyftes också de regummerade vinterdäcken ut ur testet - av ekonomiska skäl.
Maskinen man testat däcken i, är alls inte byggd för ändamålet och testmetoden är från 1960.
Däcken monteras på en axel som roterar mot ett vägunderlag med en diameter av 16 meter. Det innebär att däcken körs i en ganska snäv kurva.
"Tvivelaktig testmetod"
Prova själv! Kör ut på en P-plats och lägg två plankor med 16 meters mellanrum. Kör sedan i en cirkel mellan dem i 30, 50 respektive 70 km/tim! Under testet kördes däcken i 70 km/tim under två timmar! Är det någon av er som klarar det med familjebilen?
Det här är visserligen en testmetod, men VTI hävdar att den korrelerar väl med verkligheten. Jag tvivlar. Jag är rent av skeptisk.
Och någonstans långt inne måste det ändå finnas lite självrannsakan: "Om detta även gäller för verklig trafik…" och "Om slitage mellan däck och vägbana även genererar nanopartiklar kan detta..." är VTI:s egna formuleringar och inskränkningar av rapportens värde och säkerhet som underlag för en bedömning av de olika däcken och deras betydelse för bildningen av partiklar.
"Inte nära verkligheten"
Säkerligen genererar dubbdäck partiklar, troligen stora och mindre farliga, men kostsamma för Vägverket. Men i vilken mängd och om det är däcket eller vägen som orsakar de små nanopartiklarna är oklart.
Det har inte heller VTI lyckats klarlägga i denna studie. Och frågan är hur korrekt den verkligen är?
Vi Bilägares erfarenhet är att testmetoder måste vara så nära verkligheten som möjligt. Om vi exempelvis började mäta bromssträckor i en tvär kurva och sedan räknade om resultaten för att ange bromssträckan på rak väg - skulle ingen tro oss.
"Tänk om!"
Varför ska vi tro på VTI:s "NanoWear" ? De tycks ju inte själva vara övertygade om att de resultat man fått fram verkligen överensstämmer med verkligheten.
Det framgår tydligt i skrivningen och det borde alla som använder rapporten, eller skriver om den, betänka innan rubrikerna svarvas till. Så tänk om! Vänta tills det finns fakta i målet om partiklar.
NanoWare
"NanoWare" är en rapport från VTI, Statens väg-och transportforskningsinstitut, som gavs ut i början av november i år.
Så här beskriver VTI rapporten:
I rapporten NanoWear - nanopartiklar från slitage av däck och vägbana, har slitagepartiklar från nio olika däck under slitage på en och samma vägbeläggning undersökts.
Resultaten visar tydligt att nanopartiklar i storleken 30-50 nm endast uppstår under försöken med dubbdäck.
Flera medier rapporterade om NanoWear under rubriker såsom:
"Dubbdäck - fara för hälsan" (Sveriges Radio)
"Dubbar farliga än befarat" (Allt om motor)
"Dubbdäck kan vara hälsofarliga" (SVT).
Erik Rönnblom
Erik Rönnblom är Vi Bilägares däckexpert.
Länkar
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
+ Visa äldre kommentarer (7)Fakta framkommer av testet. Som i all experimentell forskning utförs testerna i en kontrollerad experimentmiljö. Erik Rönnblom ger intryck av ha bristande kunskaper i hur experimentell forskning i laboratoriemiljö går till. Och under vilka förutsättningar slutsatser dras. Att forskningsresultat omgärdas av reservationer är i sig inget märkligt. Men den verkligt väsentliga frågan är om resultatet som i det här fallet skapats i ett laboratorie skiljer sig väsentligt från förhållandena ute på vägarna. För även om laboratoriemiljön skiljer sig från verkliga förhållanden, måste man i detta fall fråga sig om den skiljer sig på så avgörande sätt att problemet inte existerar ute på vägarna. Knappast sannolikt. Sedan när det gäller om det är vägen eller däcket som ger upphov till problemet, så kan man ju göra den reflektionen att det under överskådlig tid trots allt är de vägar vi har som vi skall köra på.
Dubbdäck är en onödig pest i Sverige. Varför kan inte vi kör på vinter vägar utan att riva upp bar asfalt med dubbar? Är det inte märkligt att så många billister i andra vinter länder (t.ex. Kanada) klara vinter körning utan dubbar?
Svar till Shawn: du lever uppenbarligen i en helt annan värld än vi i det inre av norra Norrland! Här river vi inte upp bar asfalt utan kör på isunderlag minst fem månader om året. Här är det bara dubb som gäller!
Varför är Vi Bilägare så intresserade av dubbdäck? Svaret är: Därför att dom är köpta av däcktillverkarna! Nyligen var dom i USA på stor mutresa för att "testa" däck! Det säger väl sig självt att enda sättet att testa på är att göra det i sverige på Svenska VÄGAR!!!
Jag tycker det är löjligt att hävda att det alltid råder isväglag på norrlandsvägarna. Jag bor själv i Norrland och det är inte den verklighet jag ser. Här råder blandade förhållanden. E4:an sträcker sig ganom en stor del, ävan av norrlands kustland och den är sällan isbelagd då den saltas flitigt. Det gäller även mindra vägar i inlandet, dock inte alla. Dagligen pendlar jag på 335:an och den är bitvis väldigt spårig med potthål här och där. Vägverket har försökt lägga igen de västa spårbildningarna med klistergrus vilket fungerar ganska bra under sommarhalvåret. Men när vintern infinner sig så har dessa lagningar en tendens att sprängas sönder då det ömsom fryser, tinar, och fryser.. Dessa spårbildningar uppstår ju inte utan orsak utan helt klart beror en del av problem på användningen av dubbdäck. Detta kan man även se tydligt i tätbebyggda områden som mitt inne i städerna där det gasas och bromsas oftare. Spårbildning är vanligt även i norrland men kanske inte i lika koncentrerade halter av partiklar. Här utgör spårbildningen att det istället är farligt att färdas på vägarna då man riskerar att få sladd.
Så istället för att som småbarn bara slå ifrån sig sånt man inte vill höra tycker jag att alla bör kunna föra en vuxen diskussion ring detta. Jag tror inte vi hittar något komplement till dubbdäcken i norrland men kanske kan man hitta andra lösningar som kan minska problemen. Men egentligen tycker jag detta är en debatt som ingen norrlänning egentligen behöver lägga sig i då det i nuläget åtminstode handlar om miljön i våra storstäder.
Dock kommer vell alla att påverkas av det förslag om ändring av dubbdäcken till endast 50 dubb per rullmeter... Och det är ju faktiskt att spela med liv som insats. Om det är berättigat eller ej kan man fråga sig. Borde man inte kunna dela in landet i olika områden där det kan vara tillåtet med dubbdäck enligt dagens standard även i framtiden..?
Jag har under de 35 senaste åren kört cirka 1000 mil varje vinter inkluderande 2 fjällresor varje vinter till Fjällnäs. Första 7 åren sommardäck, därefter 8 år med dubbdäck och de senaste 20 åren utan dubbar. Har aldrig saknat dubbar trots att jag under de 20 åren varje år haft hyrbilar då och då i tjänsten som varit försedda med dubbdäck
Under denna tid har bilarna fått säkerhetsutrustning i form av ABS och sladdskyddssystem. Varför ska vi bilägare försvara dubbar?? Förändringsrädsla brukar vara det som påverkar oss. Men rädslan kläs alltid i andra ord!
Nu gäller det för billägare att inte klamra sig fast vid det som varit utan se nya möjligheter. Ledarskap kallas det för!
Bo J
Jag håller med alla här som ifrågasätter det fanatiska försvaret för dubbdäcken. Jag bor i Norrland, kör och har kört rätt mycket (ca 100.000 mil totalt) och har kört dubbfritt sen 1999. Det framhålls som att en Norrlänning måste försvara dubbdäck. Jag har egentligen, precis som B Johansson, aldrig(!) saknat dubbdäcken. Trots att jag kört motorstarka och bakhjulsdrivna bilar. Jag hade aldrig en tanke på att köra dubbfritt förrän det råkade sitta såna på en bil jag köpte begagnad (bakhjulsdriven, 193 hk). Efter att ha kört en säsong med den skulle jag aldrig komma på idén att köra på dessa rasslande spikhjul som invaggar folk i nån sorts falsk säkerhet.
Lägg av med kampanjen Vi Bilägare!
Jag håller allt med Erik Rönnblom. Klart att däcken främst är gjorda för att rulla rakt fram och inte i konstant kurvtagning. Dubben sliter ju mer på asfalten och genererar fler partiklar vid kurvtagning, det krävs inte mycket tänkande för att förstå det.
Att förbjuda dubbdäck helt kanske är lite extremt. Inlemma förbudet i miljözonsreglerna så det gäller i de största städerna, men förbjud inte däcken nationellt. Man kan lägga på en miljöskatt om man vill, och på så sätt styra användningen, utan att förhindra dem som verkligen vill ha och behöver dubbdäck att köpa dem.
Som vanligt tjafsas det om var i Sverige det är mest befogat med dubbdäck.Svaret är som vanligt i HELA Sverige.Varför detta ömmande om vägarna när dubbdäcken är överlägsna på is.Om bromssträckan ökar med 20 meter så kan ju det betyda en dödsolycka.Jag säger som en annan debattör.Säkerhetsbälten och krockkuddar är helt onödiga ända tills olyckan händer.Frågan är bara NÄR.Den här undersökningen som VTI gjort verkar vara lång från verkligheten.Men man försöker bevisa något till varje pris.Slutresultatet kommer att bli dubbdäcksförbud.För det är ju storebror som bestämmer.
MVH Crister
Om möjligheten att förbjuda dubbdäck för kommuner är så dåligt underbyggt så undrar man ju hur det kommer sig att man fått igenom möjligheten att förbjuda dubbdäck så kvickt, det känns som försöker att slå ihjäl en fluga med en slägga. Sedan är det konstigt att man inte och/istället borde borde ha tittat på möjligheten att förbjuda gamla bilar/mc utan katalysator, dieselbilar/mopedbilar utan partikelfilter samt alla tvåtakts fordon som fortfarande körs i våra städer, men det är klart det blir väl för svårt att övervaka. Det skulle dock vara intressant att få en jämförelse på skadeverkningarna på människan/miljö av nano partiklar i förhållande till tidigare nämnda fordon.
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.