"Det är lite av en skandal att ett forskningsinstitut som VTI,
kan släppa ifrån sig en så illa underbyggd rapport som NanoWear". Det skriver Vi Bilägares däckexpert Erik Rönnblom.
kan släppa ifrån sig en så illa underbyggd rapport som NanoWear". Det skriver Vi Bilägares däckexpert Erik Rönnblom.
VTI har i rapporten "NanoWear" undersökt bildningen av slitagepartiklar i en maskin ursprungligen byggd för att mäta slitaget på vägbeläggningar.
"Argument mot dubbdäck"
Den här rapporten används som argument mot dubbdäck. VTI hävdar att resultaten visar att nanopartiklar i storleken 30-50 nm endast uppstår under försöken med dubbdäck.
När friktionsdäcken testades, två olika fabrikat, visade det sig att ett av däcken producerade än mindre partikelfraktioner medan det andra fabrikatet inte åstadkom några nanopartiklar alls!
Sommardäcken gav inte heller upphov till dessa små farliga partiklar.
"Mycket är oklart"
Mycket är dock oklart i denna studie vilket också framgår av de egna formuleringarna: "Det är oklart om de ultrafina partiklar som bildas vid dubbdäcksanvändning i provvägsmaskinen också förekommer i verklig trafikmiljö".
Om det är oklart borde VTI ta den här rapporten stoppa in den längst ner í arkivet och aldrig mer ta fram den.
Testmaskin från 1960
En svaghet är att många av de däck som testats inte längre säljs. Det är i de flesta fall förra generationen av såväl dubb- som friktionsdäck som testats. Underligt nog lyftes också de regummerade vinterdäcken ut ur testet - av ekonomiska skäl.
Maskinen man testat däcken i, är alls inte byggd för ändamålet och testmetoden är från 1960.
Däcken monteras på en axel som roterar mot ett vägunderlag med en diameter av 16 meter. Det innebär att däcken körs i en ganska snäv kurva.
"Tvivelaktig testmetod"
Prova själv! Kör ut på en P-plats och lägg två plankor med 16 meters mellanrum. Kör sedan i en cirkel mellan dem i 30, 50 respektive 70 km/tim! Under testet kördes däcken i 70 km/tim under två timmar! Är det någon av er som klarar det med familjebilen?
Det här är visserligen en testmetod, men VTI hävdar att den korrelerar väl med verkligheten. Jag tvivlar. Jag är rent av skeptisk.
Och någonstans långt inne måste det ändå finnas lite självrannsakan: "Om detta även gäller för verklig trafik…" och "Om slitage mellan däck och vägbana även genererar nanopartiklar kan detta..." är VTI:s egna formuleringar och inskränkningar av rapportens värde och säkerhet som underlag för en bedömning av de olika däcken och deras betydelse för bildningen av partiklar.
"Inte nära verkligheten"
Säkerligen genererar dubbdäck partiklar, troligen stora och mindre farliga, men kostsamma för Vägverket. Men i vilken mängd och om det är däcket eller vägen som orsakar de små nanopartiklarna är oklart.
Det har inte heller VTI lyckats klarlägga i denna studie. Och frågan är hur korrekt den verkligen är?
Vi Bilägares erfarenhet är att testmetoder måste vara så nära verkligheten som möjligt. Om vi exempelvis började mäta bromssträckor i en tvär kurva och sedan räknade om resultaten för att ange bromssträckan på rak väg - skulle ingen tro oss.
"Tänk om!"
Varför ska vi tro på VTI:s "NanoWear" ? De tycks ju inte själva vara övertygade om att de resultat man fått fram verkligen överensstämmer med verkligheten.
Det framgår tydligt i skrivningen och det borde alla som använder rapporten, eller skriver om den, betänka innan rubrikerna svarvas till. Så tänk om! Vänta tills det finns fakta i målet om partiklar.
"Argument mot dubbdäck"
Den här rapporten används som argument mot dubbdäck. VTI hävdar att resultaten visar att nanopartiklar i storleken 30-50 nm endast uppstår under försöken med dubbdäck.
När friktionsdäcken testades, två olika fabrikat, visade det sig att ett av däcken producerade än mindre partikelfraktioner medan det andra fabrikatet inte åstadkom några nanopartiklar alls!
Sommardäcken gav inte heller upphov till dessa små farliga partiklar.
"Mycket är oklart"
Mycket är dock oklart i denna studie vilket också framgår av de egna formuleringarna: "Det är oklart om de ultrafina partiklar som bildas vid dubbdäcksanvändning i provvägsmaskinen också förekommer i verklig trafikmiljö".
Om det är oklart borde VTI ta den här rapporten stoppa in den längst ner í arkivet och aldrig mer ta fram den.
Testmaskin från 1960
En svaghet är att många av de däck som testats inte längre säljs. Det är i de flesta fall förra generationen av såväl dubb- som friktionsdäck som testats. Underligt nog lyftes också de regummerade vinterdäcken ut ur testet - av ekonomiska skäl.
Maskinen man testat däcken i, är alls inte byggd för ändamålet och testmetoden är från 1960.
Däcken monteras på en axel som roterar mot ett vägunderlag med en diameter av 16 meter. Det innebär att däcken körs i en ganska snäv kurva.
"Tvivelaktig testmetod"
Prova själv! Kör ut på en P-plats och lägg två plankor med 16 meters mellanrum. Kör sedan i en cirkel mellan dem i 30, 50 respektive 70 km/tim! Under testet kördes däcken i 70 km/tim under två timmar! Är det någon av er som klarar det med familjebilen?
Det här är visserligen en testmetod, men VTI hävdar att den korrelerar väl med verkligheten. Jag tvivlar. Jag är rent av skeptisk.
Och någonstans långt inne måste det ändå finnas lite självrannsakan: "Om detta även gäller för verklig trafik…" och "Om slitage mellan däck och vägbana även genererar nanopartiklar kan detta..." är VTI:s egna formuleringar och inskränkningar av rapportens värde och säkerhet som underlag för en bedömning av de olika däcken och deras betydelse för bildningen av partiklar.
"Inte nära verkligheten"
Säkerligen genererar dubbdäck partiklar, troligen stora och mindre farliga, men kostsamma för Vägverket. Men i vilken mängd och om det är däcket eller vägen som orsakar de små nanopartiklarna är oklart.
Det har inte heller VTI lyckats klarlägga i denna studie. Och frågan är hur korrekt den verkligen är?
Vi Bilägares erfarenhet är att testmetoder måste vara så nära verkligheten som möjligt. Om vi exempelvis började mäta bromssträckor i en tvär kurva och sedan räknade om resultaten för att ange bromssträckan på rak väg - skulle ingen tro oss.
"Tänk om!"
Varför ska vi tro på VTI:s "NanoWear" ? De tycks ju inte själva vara övertygade om att de resultat man fått fram verkligen överensstämmer med verkligheten.
Det framgår tydligt i skrivningen och det borde alla som använder rapporten, eller skriver om den, betänka innan rubrikerna svarvas till. Så tänk om! Vänta tills det finns fakta i målet om partiklar.
NanoWare
"NanoWare" är en rapport från VTI, Statens väg-och transportforskningsinstitut, som gavs ut i början av november i år.
Så här beskriver VTI rapporten:
I rapporten NanoWear - nanopartiklar från slitage av däck och vägbana, har slitagepartiklar från nio olika däck under slitage på en och samma vägbeläggning undersökts.
Resultaten visar tydligt att nanopartiklar i storleken 30-50 nm endast uppstår under försöken med dubbdäck.
Flera medier rapporterade om NanoWear under rubriker såsom:
"Dubbdäck - fara för hälsan" (Sveriges Radio)
"Dubbar farliga än befarat" (Allt om motor)
"Dubbdäck kan vara hälsofarliga" (SVT).
Erik Rönnblom
Erik Rönnblom är Vi Bilägares däckexpert.
Länkar
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
+ Visa äldre kommentarer (7)Mugge och AL
Ni går på hårt, ändå vet alla bilister att dubb är bättre när det är riktigt halt och väljer det. Folk vet också att vägunderhållet blivit sämre och sämre med åren, man kan alltså inte lita på att vägarna är ordentligt plogade m.m. Bilister kan inte heller ställa några krav på vägstandard, framkomlighet etc utan ska bara betala mer.
Ni talar maktens språk och backar upp den. Gapet mellan makten och folket har ökat på senare år.
Och då handlar det tydligen om att trycka till folket (bilisterna) medan tunga transporter ska köra med sommardäck.
Samtidigt ska bilisterna ta kostnader med salt och kostnader för att byta till vinterdäck varje år. Dvs kostnader för saltskador och dubbla uppsättningar hjul.
Folket ska också ta kostnader för en s.k. miljöpolitik som straffar bensinbilar framför dieselbilar. Och vanligt folk/folket i landsorten har oftast bara (råd) med bensinbilar. Inte sällan då stora Volvo och Saab kombi.
Givetvis har folket ingen röst om dom inte är högskoleutbildade och sponsrar alternativa undersökningar.
Härskartekniker AL, inte snyggt.
AL
Du kan inte förolämpa folk och sen avsluta med Med Vänlig Hälsning.
Har sagt det förut. Då är det inte en vänlig hälsning.
Vill du ifrågasätta något så kan du väl fundera över att teknikens värld får fram ett kontinentalt vinterdäck som total vinnare i sitt vinterdäckstest. Där kan man snacka om ovetenskap! Däcket prisades för att det var bäst på alla underlag utom just på is och snö...
Mvh
Jag har faktiskt haft en diskussion med Teknikens Värld om deras vinterdäckstest Leifer. Mina invändningar var ungefär detsamma där som i andra test, eller att slumpfaktorn är för dominerande för att man skall kunna formulera några generella resultat (ungefär det som Rönnblom menar är fallet hos VTI:s högst vetenskapliga och i sak korrekta undersökningar). Men där VTI kör sina tester i en labb-miljö och på så vis antingen eliminerar, eller kan kalibrera för, störande variabler kör motortidningarna däcktester ute på en vägbana - med mängder av okontrollerbara variationer. Eftersom man vid en sådan situation inte känner omfattningen av dessa störande variabler kan man heller inte standardväga resultatet (korrigera de störande variablerna) - och man erhåller ett snedvridet och missvisande resultat. Därför är det som konsument också svårt att dra några slutsatser baserat på däcktester, utfallet och skillnaderna mellan däcken är inte alltid statistiskt säkerställt (vet inte hur VIB gör). Men om man beaktar detta är det alltså däcktesterna som är "rent nonsens", inget annat. MVH AL
Ok AL, du har nog en poäng där!
Oavsett hur det är med detta så var grundproblemet med Teknikens Världs test att man har en dold agenda (försöka bevisa att dubbdäck är onödigt). Och samma problem kan ses hos VTI med olika tester menar jag. Det går alltid att utforma ett test så att man får fram det man hoppas kunna bevisa. Det är väldigt svårt att vara objektiv, särskilt när det finns ett intresse hos de som betalar för rapporten och det resultat som kommer fram ska ha nåt värde (t.ex. backa upp en politisk åsikt).
För handen på hjärtat, är det inte väldigt konstigt att VTI säger att vinterdäck på tung trafik är onödigt medan Vägverket säger att det behövs? Vem har rätt?
Jag tror inte VTIs test innehåller alla variabler (vilket dom själv erkände pga bristande resurser och pengar). Ex konsekvenser för när en tungt fordon blockerar en viktig huvudled pga dåliga däck i halka.
Ett sätt att få frivillighet är förstås att utkräva skadestånd om sånt händer och fordonet har sommardäck. Då skulle givetvis åkerierna sätta på vinterdäck på fordonen i förebyggande syfte. Och som även VTI kom fram till så är det faktiskt en förvånansvärt liten kostnad för åkerier att förse sina fordon med riktiga vinterdäck.
Mvh
AL:Den vanlige förnuftige bilisten har många "störande variabler" ute i trafiken ,därför väljer han dubbdäck och avskyr salt.Medans VTI och du kan "eliminera störande variabler" i ert teoritiska snack.Som LEIFER försöker säga,som man ropar får man svar.Man försöker bevisa något.För den vanlige bilisten är däckstester av t.ex. Vi Bilägare mera relevanta än VTI:s tester som uppfattas som "rent nonsens".
MVH Crister
Crister. Skulle du använda en medicin som inte är ordentligt utprovad? Skulle du sätta dig i ett flygplan där man inte använt ordinär vetenskap vid dess konstruktion (där sannolikheten för att man störtar är mer än 50 procent)? Jag föredrar att äta medicin som fungerar och jag föredrar en säker flygkonstruktion (eller däck). Därför applåderar jag den ingenjörsmässiga och fysikaliska metodiken och dit kan man inte räkna biltidningarnas s.k däcktester (de fungerar inte rent praktiskt således). MVH AL
AL:Svaret på din fråga är nej.Men likt förbannat så upptäcker man biverkningar av mediciner efter alla tester,efter ett tag.Flygplan störtar!Det där kallar jag en ledande fråga.Men vanligt folk är inte dumma i huvudet och ser därför att man får mera vägledning av ett däckstest i Vi Bilägare än av VTI:s "tester".Resultaten av partikel hysterin kommer man antagligen att le åt om 10 år.
MVH Crister
Javisst Crister, flygplan både störtar och mediciner ger biverkningar. Men hur tror du dessa problem upptäcks? Jo genom användandet av en metodik där man känner felmarginal, där man vet hur saker och ting varierar och varför. I ett däckstest har man inga kunskaper om detta och därför blir utfallet också slumpmässigt, eller med andra ord, resultatet är inte generaliserbart medan en konstruktion just fungerar (nästan) jämt (så även däck och bilar).
För att sammanfatta skall man akta sig för att jämföra en seriös vetenskaplig undersökning med en marknadsförningsinsats (som däcktest räknas och bokförs som hos däckföretagen).
MVH AL
AL!
Idag snöar det i Stockholm och tung trafik åker av vägen, eller fastnar, i parti och minut. Och blockerar vägar.
Varför händer sånt här trots att saltet är lagligt och så överlägset?
Sen är frågan om salt, f.ö. en klassfråga. Det är dom med sämre resurser i samhället som får ta kostnaden för att saltet får bilen att rosta och elektroniken att paja. Detsamma gäller bensinskatten.
Och tidningen Vi bilägare är en biltidning som tydligt står på det vanliga folkets sida!
Att den tunga trafiken inte kan ta sig fram är ett faktum även med vinterdäcken Leifer. På en saltad väg är det däremot inga problem med framkomligheten (sedan måste ju saltet ut också). När det sedan handlar om den samhällsekonomiska effekten finns det en brytpunkt där den ökade framkomligheten är värd mer än extrakostnader för rost och annat som kan kopplas till saltet. Denna optimumpunkt ligger på ungefär 2000 f/d, dvs på större vägar främst. I fallet bensinskatter ser jag för övrigt inget rationellt skäl till resesubventioner (som en för låg skatt innebär), gör du? Tvärtom tycker jag att alla skall betala det fullständiga priset för sin konsumtion, precis som hos andra varor och tjänster. MVH AL
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.