"Det är lite av en skandal att ett forskningsinstitut som VTI,
kan släppa ifrån sig en så illa underbyggd rapport som NanoWear". Det skriver Vi Bilägares däckexpert Erik Rönnblom.
kan släppa ifrån sig en så illa underbyggd rapport som NanoWear". Det skriver Vi Bilägares däckexpert Erik Rönnblom.
VTI har i rapporten "NanoWear" undersökt bildningen av slitagepartiklar i en maskin ursprungligen byggd för att mäta slitaget på vägbeläggningar.
"Argument mot dubbdäck"
Den här rapporten används som argument mot dubbdäck. VTI hävdar att resultaten visar att nanopartiklar i storleken 30-50 nm endast uppstår under försöken med dubbdäck.
När friktionsdäcken testades, två olika fabrikat, visade det sig att ett av däcken producerade än mindre partikelfraktioner medan det andra fabrikatet inte åstadkom några nanopartiklar alls!
Sommardäcken gav inte heller upphov till dessa små farliga partiklar.
"Mycket är oklart"
Mycket är dock oklart i denna studie vilket också framgår av de egna formuleringarna: "Det är oklart om de ultrafina partiklar som bildas vid dubbdäcksanvändning i provvägsmaskinen också förekommer i verklig trafikmiljö".
Om det är oklart borde VTI ta den här rapporten stoppa in den längst ner í arkivet och aldrig mer ta fram den.
Testmaskin från 1960
En svaghet är att många av de däck som testats inte längre säljs. Det är i de flesta fall förra generationen av såväl dubb- som friktionsdäck som testats. Underligt nog lyftes också de regummerade vinterdäcken ut ur testet - av ekonomiska skäl.
Maskinen man testat däcken i, är alls inte byggd för ändamålet och testmetoden är från 1960.
Däcken monteras på en axel som roterar mot ett vägunderlag med en diameter av 16 meter. Det innebär att däcken körs i en ganska snäv kurva.
"Tvivelaktig testmetod"
Prova själv! Kör ut på en P-plats och lägg två plankor med 16 meters mellanrum. Kör sedan i en cirkel mellan dem i 30, 50 respektive 70 km/tim! Under testet kördes däcken i 70 km/tim under två timmar! Är det någon av er som klarar det med familjebilen?
Det här är visserligen en testmetod, men VTI hävdar att den korrelerar väl med verkligheten. Jag tvivlar. Jag är rent av skeptisk.
Och någonstans långt inne måste det ändå finnas lite självrannsakan: "Om detta även gäller för verklig trafik…" och "Om slitage mellan däck och vägbana även genererar nanopartiklar kan detta..." är VTI:s egna formuleringar och inskränkningar av rapportens värde och säkerhet som underlag för en bedömning av de olika däcken och deras betydelse för bildningen av partiklar.
"Inte nära verkligheten"
Säkerligen genererar dubbdäck partiklar, troligen stora och mindre farliga, men kostsamma för Vägverket. Men i vilken mängd och om det är däcket eller vägen som orsakar de små nanopartiklarna är oklart.
Det har inte heller VTI lyckats klarlägga i denna studie. Och frågan är hur korrekt den verkligen är?
Vi Bilägares erfarenhet är att testmetoder måste vara så nära verkligheten som möjligt. Om vi exempelvis började mäta bromssträckor i en tvär kurva och sedan räknade om resultaten för att ange bromssträckan på rak väg - skulle ingen tro oss.
"Tänk om!"
Varför ska vi tro på VTI:s "NanoWear" ? De tycks ju inte själva vara övertygade om att de resultat man fått fram verkligen överensstämmer med verkligheten.
Det framgår tydligt i skrivningen och det borde alla som använder rapporten, eller skriver om den, betänka innan rubrikerna svarvas till. Så tänk om! Vänta tills det finns fakta i målet om partiklar.
"Argument mot dubbdäck"
Den här rapporten används som argument mot dubbdäck. VTI hävdar att resultaten visar att nanopartiklar i storleken 30-50 nm endast uppstår under försöken med dubbdäck.
När friktionsdäcken testades, två olika fabrikat, visade det sig att ett av däcken producerade än mindre partikelfraktioner medan det andra fabrikatet inte åstadkom några nanopartiklar alls!
Sommardäcken gav inte heller upphov till dessa små farliga partiklar.
"Mycket är oklart"
Mycket är dock oklart i denna studie vilket också framgår av de egna formuleringarna: "Det är oklart om de ultrafina partiklar som bildas vid dubbdäcksanvändning i provvägsmaskinen också förekommer i verklig trafikmiljö".
Om det är oklart borde VTI ta den här rapporten stoppa in den längst ner í arkivet och aldrig mer ta fram den.
Testmaskin från 1960
En svaghet är att många av de däck som testats inte längre säljs. Det är i de flesta fall förra generationen av såväl dubb- som friktionsdäck som testats. Underligt nog lyftes också de regummerade vinterdäcken ut ur testet - av ekonomiska skäl.
Maskinen man testat däcken i, är alls inte byggd för ändamålet och testmetoden är från 1960.
Däcken monteras på en axel som roterar mot ett vägunderlag med en diameter av 16 meter. Det innebär att däcken körs i en ganska snäv kurva.
"Tvivelaktig testmetod"
Prova själv! Kör ut på en P-plats och lägg två plankor med 16 meters mellanrum. Kör sedan i en cirkel mellan dem i 30, 50 respektive 70 km/tim! Under testet kördes däcken i 70 km/tim under två timmar! Är det någon av er som klarar det med familjebilen?
Det här är visserligen en testmetod, men VTI hävdar att den korrelerar väl med verkligheten. Jag tvivlar. Jag är rent av skeptisk.
Och någonstans långt inne måste det ändå finnas lite självrannsakan: "Om detta även gäller för verklig trafik…" och "Om slitage mellan däck och vägbana även genererar nanopartiklar kan detta..." är VTI:s egna formuleringar och inskränkningar av rapportens värde och säkerhet som underlag för en bedömning av de olika däcken och deras betydelse för bildningen av partiklar.
"Inte nära verkligheten"
Säkerligen genererar dubbdäck partiklar, troligen stora och mindre farliga, men kostsamma för Vägverket. Men i vilken mängd och om det är däcket eller vägen som orsakar de små nanopartiklarna är oklart.
Det har inte heller VTI lyckats klarlägga i denna studie. Och frågan är hur korrekt den verkligen är?
Vi Bilägares erfarenhet är att testmetoder måste vara så nära verkligheten som möjligt. Om vi exempelvis började mäta bromssträckor i en tvär kurva och sedan räknade om resultaten för att ange bromssträckan på rak väg - skulle ingen tro oss.
"Tänk om!"
Varför ska vi tro på VTI:s "NanoWear" ? De tycks ju inte själva vara övertygade om att de resultat man fått fram verkligen överensstämmer med verkligheten.
Det framgår tydligt i skrivningen och det borde alla som använder rapporten, eller skriver om den, betänka innan rubrikerna svarvas till. Så tänk om! Vänta tills det finns fakta i målet om partiklar.
NanoWare
"NanoWare" är en rapport från VTI, Statens väg-och transportforskningsinstitut, som gavs ut i början av november i år.
Så här beskriver VTI rapporten:
I rapporten NanoWear - nanopartiklar från slitage av däck och vägbana, har slitagepartiklar från nio olika däck under slitage på en och samma vägbeläggning undersökts.
Resultaten visar tydligt att nanopartiklar i storleken 30-50 nm endast uppstår under försöken med dubbdäck.
Flera medier rapporterade om NanoWear under rubriker såsom:
"Dubbdäck - fara för hälsan" (Sveriges Radio)
"Dubbar farliga än befarat" (Allt om motor)
"Dubbdäck kan vara hälsofarliga" (SVT).
Erik Rönnblom
Erik Rönnblom är Vi Bilägares däckexpert.
Länkar
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Bara ett litet klarläggande. Vi Bilägares bilar går sedan 20 år på friktionsdäck! Vi är inte ute efter att ensidigt försvara dubb.
Vi anser att den här debatten är alldeles för osaklig och efterlyser korrekta fakta. Vi behöver inte fler undersökningar som snarare förvirrar, än klargör vad som gäller.
Jag är anställd för att kritiskt granska de produkter och tillverkare jag är satt att skriva om. Men det innebär också att vi granskar makten. Tyvärr har svenskar en tendens att okritiskt svälja allt som kommer ovanifrån, d v s från myndigheter och verk som t ex VTI.
Har du Pär Lindén läst VTIs rapport? Det har nämligen jag gjort. Och frågan är ju precis som du själv skriver - om laboratorietesten verkligen överensstämmer med verkligheten. Det är inte heller VTI säkra - men tydligen du!
Jag få min lön av OK-förlaget. Resan till USA kostade 5 913 kronor - vi åkte ekonomi - och betalades av Vi Bilägare liksom uppehälle. Jag vet. Vår chefredaktör hör till en av däcktestarna. "Mutresan" tog 24 timmar. Den låga nivå du Frank, befinner dig på, diskalificerar dig i den här debatten. Försök att höja på huvudet och tänka självständigt.
För övrigt är det så att alla som tycker att det går utmärkt att köra med friktionsdäck, dit även jag hör,ska vara medvetna om att det i stor grad är de med dubb på sina bilar som fixar ett körbart underlag. Jag har kört dubbfritt på vinterväglag som inte preparerts av dubb och vet vad det innebär. Vid vissa förhållanden blir det blixthalt p g a polering. Det här skulle kännas mindre farligt om vi hade ett vintervägsunderhåll värt namnet!
Hela debatten har väl sin upprinnelse i den massiva dubbdäcksreklam vi fick i början där det närmast betraktades som kriminellt att köra utan.
Självklart ska de med kanske långa resor på osaltade vägar få använda dubb.
I Stockholm är det dock tveksamt med ca:3 dagar per år där isen gör dibbar befogade. Här är det vanligare med frosthinna och där hjälper inga häftstift.
Håller med första talare Pär.
Dessutom vill jag tillägga att jämförelsen av 16m vägunderlaget med kurvtagning är fullkomligt felaktigt! Det skulle bara kunna jämföras med kurvtagning om däcken gick snett på underlaget och genererar sidokrafter. Dock så är inte fallet här.
Det stämmer att det blir en marginell skillnad hur långt innerkanten rullar jämfört med utkanten däcken (2,5% skillnad). Dock är den effekten densamma som om hjulet skulle ha 1,4 graders camber, nåt som förekommer på verkliga bilar även om det då är äldre eller sportiga såna. Men med tanke på hur vägerna ser ut med barmark där ojämna spår har slitits ut av alla dubbdäck har jag väldigt svårt att se problem med mätmetoden om man ser vilka stora skillnader som finns i resultaten.
Flux har många poänger. Men på 335:an och mindre inlandsvägar står dubbslitage för bara en liten del av spåren. Här kommer spåren av att vägen är för klen för de tunga fordonen. Enkelt test: Ställ dig där spårdjupet vid vägkanten är djupast. Kolla sedan avståndet till botten av spåret nära mittlinjen. I städer är måttet ca 1 1/2 m (dubbspår) och på 335an är det 2 m (bärighetsspår). Sedan vore det upplyftande med lite fakta om hur mycket vägsaltet mjukar upp asfalten, så att trafiklasten sätter djupare spår än nödvändigt. Utan dubb krävs mer salt. Då lär asfalten luckras upp ännu mer än idag och lättare bli spårig. Nettoeffekten på slitage utan dubb kanske är mindre än man tror? Hursomhelst måste partiklarna minska i städerna och dubbarna bli kvar för vissa som kör på istäckta vägar i norr.
HUX:Jag håller med dig i det mesta du skriver.Det där med att det är dålig bärighet är väldigt intressant för det finns timmerbilar även i södra Sverige så problemen känns igen även om vi inte har lika mycket tjäle här.Men att dubbdäck bara skulle vara kvar på isiga vägar i norra Sverige håller jag inte med om.Här i norra Götaland och Svealand har det varit underkylt regn och 2-5 minusgrader idag så dubbdäcken har gjort nytta och till och med jag har gillat saltet.
MVH Crister
I de tester jag sett har en sak alltid lyst särskilt starkt:
Bromssträckan på torr asfalt.
På detta intressant underlag har dubbfria vinterdäck av någon anledning längre bromssträcka än sommardäck och dubbdäck. I den belysningen framstår ett dubbdäcksförbud inte så begåvat. Kör av denna anledning nuemra på odubbade dubbdäck och mycket försiktigt på is de få dagar detta förekommer.
ANDERS KARLSSON:Att du kör försiktigt på odubbat är ju bra,men du glömmer bort dina medtrafikanter som kanske inte kör lika försiktigt på sina odubbade däck och krockar med dig.Eller inte kan stanna vid stopptecknet pga av för lång bromssträcka,och kör in i din bil bakifrån.Då är dubbat bäst så låt dubben vara kvar i dina däck.
MVH Crister
Stå på dig Erik Rönnblom!
Det har varit samma sak tidigare vad gäller VTI då man kom fram till att vinterdäck på tung trafik inte skulle vara nån stor fördel. Det var också en märklig undersökning som kännetecknades av brist på pengar. Det är också idag en gammal undersökning. Vi behöver verkligen en vinterdäckslag på tung trafik nu, det är inte rimligt att dom ska köra med sommardäck på vintern. Inte minst då om färre och färre personbilar kommer köra med dubbdäck som ruggar upp snö/is på vägbanorna.
Det börjar bli politiskt korrekt nu att tycka att dubbar är fel. Ex så kör nu Teknikens Värld med denna retorik om att dubbdäck inte bättre än friktionsdäck, dom fick till och med fram ett friktionsdäck som "bäst i test". Det visar på dålig journalistisk integritet.
Man ska också inse att det fortfarande är många gamla bilar på svenska vägar, utan ESP, ibland utan ABS. Gamla bakhjulsdrivna Volvo t.ex. fungerar dåligt utan dubbdäck. Och det finns fortfarande otroligt många 200/700/900 på vägarna.
Politiker har redan lagt fast agendan för dubbdäck och 2011 så är det ny krav på färre dubb i däcken som tillverkas. Dubbdäcken utvecklas också hela tiden ger allt mindre vägslitage, som nya Nokian hakka 7
Jag är ingen som helst expert på detta men drar följande slutsats: Visst - dubbdäcken orsakar en hel del farliga "utsläpp" och dessutom nöter de vägarna ganska ordentligt. Och visst kan man klara sig alldeles utmärkt med dubbfritt - om man inte behöver köra på is och kanske har möjigheten att ställa bilen när det är risk för ishalka.
Men det är ingen tvekan om att att dubbdäcken är det säkraste valet för oss som måste köra i alla väglag. Och det lömskaste som finns är ju just isfläckar som kan dyka upp i en kurva, över en bro eller var som helst och som inte alltid är så lätt att förutse. Och kör jag med dubbdäck då har jag ett däck som inte blir livsfarligt i vissa situationer, som ju faktiskt det dubbfria däcket blir.. För hur många gånger kör man egentligen på det väglag där det dubbfria däcket är som bäst?? Oftast är det hårdpackad snö eller ren is.. Inte minst nu med de vinterväder som varit vanligast de senaste åren!
Att förbjuda dubbdäck kommer tveklöst att orsaka en högre dödlighet i trafiken. Den saken är självklar!!
Mycket bra skrivet TORE!
MVH Crister
Paginering
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.