Hålet i vägen slog sönder fälgen

Jan Bihlars hustru använder familjens bil för att några dagar i veckan pendla från Uppsala till arbetet i Ã-rebro.

Smäll
Tidigt på morgonen den 16 november förra året, körde hon som vanligt riksväg 55 mot Ã-rebro.

I höjd med Ã-rsundsbro, smällde det plötsligt till i bilen.

Smällen var så kraftig att nödöppningen löste ut och alla dörrarna låstes upp.

Normalt låses dörrarna automatiskt av centrallåset när man kör iväg men låsen innehåller en nödfunktion som låser upp vid en olycka för att underlätta för räddningspersonalen att snabbt nå eventuella skadade.

- Min hustru stannade lite längre fram och gick ett varv runt bilen men såg inga skador, berättar Jan Bihlar.

- Vid tillfället var det mörkt och regnade. Hon körde sedan vidare mot Ã-rebro.

Drog snett
En vecka senare kör Jan själv bilen. Han reagerade då på att det i lägre hastigheter, kändes som om asfalten var ojämn och att bilen drog lite snett.

Han åkte till macken för att kontrollera lufttrycket i däcken. Där upptäckte han skadan på vänster framfälg.

- Jag frågade naturligtvis hustrun vad hon hade gjort. Då berättade hon om smällen och att hon förmodligen kört ned i en grop i vägbanan.

Vägsträckan är svårt drabbad av skador trots att den är relativt ny. När Vi Bilägare kör sträckan, ser vi flera djupa hål i beläggningen.

Vägverket har även satt upp en varningsskylt för beläggningsskador.

2 000 kronor
Jan Bihlar köpte en ny fälg för 1 392 kr. Dessutom lät han göra en kontroll av framvagnen. Totalt landade hans kostnader på cirka 2 000 kr.

Han gjorde en skadeanmälan till Vägverket där han begärde ersättning för sina utgifter. Där möttes han emellertid av kalla handen.

Vägverket avvisar Jan Bihlars krav på ersättning med motiveringen att Vägverket inte har något ansvar för skadan.

I sitt svar till Jan skriver Vägverkets jurist, Annelie Björkman Andersson:

"Ersättning kan endast utgå i fall där det kan visas att Vägverket, någon vägverksanställd eller någon entreprenör som Vägverket ansvarar för, vållat skadan genom fel eller försummelse.

Vid tidpunkten för din skada har inte entreprenören haft vetskap om att det funnits ett hål i vägbanan. Några åtgärder för att förhindra din skada har därför inte kunnat vidtas."

Inte  ansvarig
Enligt Vägverket hade entreprenören inspekterat vägsträckan tre dagar innan Jans fru körde ned i gropen.

Eftersom det då inte upptäcktes något hål i beläggningen, kan heller inte Vägverket anses ansvarig för att det senare uppstod en allvarlig beläggningsskada.

- Det finns en utbredd missuppfattning om att Vägverket är skyldigt att ersätta skador på grund av hål i vägbanan, stenskott eller annat, säger Anders Ljungberg, enhetschef vid Juridiska enheten på Vägverket i Borlänge

- Så är inte fallet. Vi bedömer varje enskilt fall utifrån bestämmelserna i skadeståndslagen. Ersättning blir det bara om det går att visa att Vägverket eller en entreprenör som vi har anlitat, har gjort fel.

När det gäller områden med dålig beläggning som ofta blir utsatta för skador, begär inte Vägverket att entreprenören ska hinna ut och laga varje hål.

För att uppfylla sitt ansvar enligt lagen menar Anders Ljungberg att det då är tillräckligt att entreprenören sätter upp varningsskyltar och lagar skadorna så snart man kan.

Håller inte med
Jan Bihlar håller inte alls med om detta resonemang.

- Jag tycker Vägverket borde stå för kostnaderna så att den enskilda bilägaren hålls skadelös. De måste veta att underarbetet är bristfälligt så därför uppstår ständigt nya hål i beläggningen.

- Då borde Vägverket kräva att entreprenören åtgärdar problemet, istället för att vältra över ansvaret på oss bilister.

Jan Bihlar har begärt att Vägverket omprövar sitt beslut men utan resultat. Vägverkets beslut går heller inte att överklaga.

- Myndigheten har ett arrogant sätt och visar prov på storebrorsmentalitet. Man hänvisar svepande till lagtexter hit och lagtexter dit.

- Syftet är att man som lekman snabbt ska ge upp. Sen säger de att om man inte är nöjd, får man stämma dom.

Tänker du stämma Vägverket?
- Jag tror att det är väldigt svårt att ge sig på storebror. De kommer med sina jurister som sitter där och läser lagtexter och imponerar på rätten.

- Då har man inte mycket att komma med som lekman. I slutändan blir det man själv som får betala rättegångskostnaderna. I praktiken är vi rättslösa.

Anders Ljungberg håller inte med om att privatpersoner skulle vara rättslösa men han medger att det är väldigt få fall som slutar med att Vägverket stäms inför civil domstol.

- Det är ovanligt men visst förekommer det att folk får ersättning. Men då krävs att man kan bevisa att det funnits en brist i vår handläggning, säger han.

Diskutera: Vad tycker du om Vägverkets agerande? Vad borde  Jan Bihlar göra?