Förbud av dubbdäck går inte stick i stäv med Nollvisionen, det säger Vägverkets generaldirektör till Vi Bilägare på tisdagen. Samtidigt öppnar Stockholm stad för reglering från årsskiftet.
På tisdagsmorgonen bjöd Vägverket och Stockholm stad in till seminarium om regleringen av dubbdäck, och på plats fanns närmare 50 representanter från branschen.
Det var i somras som regeringen meddelade att man vill ge möjligheten till kommuner att förbjuda dubbdäck på vissa vägsträckor.
- Luftkvalitet är ett problem, inleder Ulla Hamilton, Stockholm stads miljöborgarråd. Sverige klarar inte av de krav om partikelhalter som EU-kommissionen lagt fram, och den bästa åtgärden är att begränsa användandet av dubbdäck.
"Inte fler olyckor att vänta"
Vägverkets generaldirektör Lena Erixon var också på plats för att presentera en ny faktakampanj om vinterdäck. Hon säger till Vi Bilägare att det inte finns någon konflikt mellan en reglering och Nollvisionen, målet om att få ner antalet döda i trafiken.
- Förutsatt att man tänker på tre faktorer finns ingen konflikt, säger Lena Erixon. Man behöver först bra däck med bra egenskaper, det andra är att bilen är utrustad med ett antisladdsystem och det tredje är att vi måste anpassa körstilen.
- Då finns ingen konflikt, säger Lena Erixon.
Reglering från årsskiftet
Ulla Hamilton berättar vidare att EU-kommissionen inlett en undersökning för att se vilka åtgärder medlemsländerna vidtagit för att minska partiklarna. Om Sverige inte gör något kommer en skadeståndsprocess att inledas.
- Det här är ett tätortsproblem. Stockholmarna kommer att få vänja sig vid att vi reglerar dubbdäcksanvändningen, säger Ulla Hamilton.
När blir det reglering i Stockholm?
- Jag hoppas att vi kan få en reglering från årsskiftet, säger Ulla Hamilton.
Hur ska det gå till rent praktiskt?
- Jag återkommer om hur det ska fungera och var det ska gälla.
Hur regleringen kommer att se ut i resten av landet är upp till respektive kommun.
Martin Juneholm på miljöstrategiska enheten på Vägverket berättar att regleringen är en kortsiktig lösning och att den norska metoden är mer optimal. I Norge betalar bilister i vissa städer en avgift för att få köra med dubbdäck i tätorten.
Hur Norge hanterat regleringen av dubbdäck lyfts också fram av Lena Erixon:
- Erfarenheten från Norge är att antalet olyckor inte ökar vid en reglering. Vi har inte gjort några djupare analyser men jag tror att man utan dubbdäck ändrar körstil.
Under hösten ska regeringen fatta beslut om reglering av dubbdäck - och Ulla Hamilton hoppas detta kommer ske inom några veckor.
Diskutera: Finns det någon konflikt mellan Nollvisionen och begränsning av dubbdäcksanvändandet?
Det var i somras som regeringen meddelade att man vill ge möjligheten till kommuner att förbjuda dubbdäck på vissa vägsträckor.
- Luftkvalitet är ett problem, inleder Ulla Hamilton, Stockholm stads miljöborgarråd. Sverige klarar inte av de krav om partikelhalter som EU-kommissionen lagt fram, och den bästa åtgärden är att begränsa användandet av dubbdäck.
"Inte fler olyckor att vänta"
Vägverkets generaldirektör Lena Erixon var också på plats för att presentera en ny faktakampanj om vinterdäck. Hon säger till Vi Bilägare att det inte finns någon konflikt mellan en reglering och Nollvisionen, målet om att få ner antalet döda i trafiken.
- Förutsatt att man tänker på tre faktorer finns ingen konflikt, säger Lena Erixon. Man behöver först bra däck med bra egenskaper, det andra är att bilen är utrustad med ett antisladdsystem och det tredje är att vi måste anpassa körstilen.
- Då finns ingen konflikt, säger Lena Erixon.
Reglering från årsskiftet
Ulla Hamilton berättar vidare att EU-kommissionen inlett en undersökning för att se vilka åtgärder medlemsländerna vidtagit för att minska partiklarna. Om Sverige inte gör något kommer en skadeståndsprocess att inledas.
- Det här är ett tätortsproblem. Stockholmarna kommer att få vänja sig vid att vi reglerar dubbdäcksanvändningen, säger Ulla Hamilton.
När blir det reglering i Stockholm?
- Jag hoppas att vi kan få en reglering från årsskiftet, säger Ulla Hamilton.
Hur ska det gå till rent praktiskt?
- Jag återkommer om hur det ska fungera och var det ska gälla.
Hur regleringen kommer att se ut i resten av landet är upp till respektive kommun.
Martin Juneholm på miljöstrategiska enheten på Vägverket berättar att regleringen är en kortsiktig lösning och att den norska metoden är mer optimal. I Norge betalar bilister i vissa städer en avgift för att få köra med dubbdäck i tätorten.
Hur Norge hanterat regleringen av dubbdäck lyfts också fram av Lena Erixon:
- Erfarenheten från Norge är att antalet olyckor inte ökar vid en reglering. Vi har inte gjort några djupare analyser men jag tror att man utan dubbdäck ändrar körstil.
Under hösten ska regeringen fatta beslut om reglering av dubbdäck - och Ulla Hamilton hoppas detta kommer ske inom några veckor.
Diskutera: Finns det någon konflikt mellan Nollvisionen och begränsning av dubbdäcksanvändandet?
Relaterade bildspel
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Svårt att lagstifta om detta. På landsbygden med sina oplogade och hala vägar är dubbdäck ett absolut måste. Kanske man skulle styra det ekonomiskt - de som köper odubbat får 10-20% av priset avdraget på skatten i deklarationen?
Straffskatt på dubbdäck blir nog inte populärt. Dessutom har många på landet det ekonomiskt knapert.
Förbud för alla som är folkbokförda i de tre storstadskommunerna?
Hur man än gör så blir det svårt att vara rättvis, trafiksäker och konsekvent.
Kan säkert fungera. Problemet är att man inte gärna kan köra detta på prov annars hade det varit det bästa innan man genomför en lagstiftning. Troligtvis är man ganska säkra på att det är just asfalt/sten-partiklar som flyger omkring i luften i storstäderna. Det är ju såklart inte hälsosamt.
Om man tar hänsyn till det statistiska material och kommentarer som AL försett oss med, så är det inte särskilt troligt att de svåra olyckorna kommer att öka. Däremot har jag en aning om att, med tanke på det diminutiva avstånd alltför många bilister håller till framförvarande, plåtskadorna kommer att öka...
Om man inte ser konflikten så är man både blind och dum.
nordiska dubbfria däck är bättre år 2 (då dubben är sliten) så för de som köper nya dubbdäck varje år är inte skatten den stora utgiften sen om man sänker farten 5% så drar bilen mindre med
Men, nu är jag inte riktigt med......om jag åker från Sundsvall till Stockholm - skall jag då ha med en uppsättning dubbfria sulor i bagaget då? Om jag måste passera över en sträcka med dubbförbud, skall jag skifta däcken innan jag kör på? Kommer man att införa särskilda stationer för att byta däck där dessa börjar då? Eller får jag inte köra via Stockholm om jag skall till Jönköping? Måste jag då köra en annan väg och släppa ut mer avgaser för att jag måste köra en längre sträcka? Jag blir bara förvirrad.....
Läs Robert Collin i AB!
Stockholm är ju redan en stängd stad, varför inte se till att täppa till de sista hålen också. Bostäder är hopplöst, bilar är hopplöst att ha. Det blir bara att tränga in sej innanför tullarna och hålla resten utanför, när skall vi svenskar förstå att vi är efterblivna och håller på att bli helt frånåkta, snart kommer tjänstemanna-arbetslösheten till Stockholm, hoppas dom vaknar då... Det blir bara p-lisor och trafikpoliser kvar som tar avgifter på alla som visar sej där.
Vill Man inte förstå så gör Man inte, Jag är emot
förbud i alla former, men Jag har provat dubbfritt,
och det går ganska bra, det är klart att vissa väglag passar dubbdäck bättre, men det går att
anpassa hastigheten för att kompensera väglaget,
men i dagens stressiga sammhälle, är det svårt,
när vissa kör med huvudet under armen. Men det
var en tid när det inte fanns dubbdäck, det var i
början av 1960 talet.
Klarar Tyskarna och Schweitzarna att köra såväl motorväg som alpvägar vintertid med "kontinentala" friktionsdäck, så vore det väl 17 om inte en Svensk skulle klara samma sak. Det är klart att det kommer att gå långsammare, men då minskar jo krockvåldet! Personligen kör jag hällre Dorotea-Kiruna med nordiska friktionsdäck än ett alppass med kontinentala dito.
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.