Däcktest 2009: Dubbdäck

Vi har åtta dubbdäck i årets test. Fjolårets mästare Hakkapeliitta 5 har ersatts av nr 7 i ordningen. Den nya versionen har inbyggd dämpning framför själva dubbkroppen som gör att islaget i vägen mildras.

Mot Nokian ställer vi några av de mest välkända och bästa konkurrenterna, men också en riktig outsider - Kingstar från Kina. Det däcket visar sig dessvärre inte riktigt uppfylla de krav man bör ställa på ett bra vinterdäck.

Svårt att konkurrera med bästa tillverkarna
De tillverkare som utvecklar eller i alla fall testar däck i Norden har med åren har åstadkommit en rejäl förbättring av däckens prestanda inte bara på is utan också i väta. Därför är det svårt att konkurrera med de bästa tillverkarna av nordiska vinterdäck. De har en gedigen erfarenhet.

Det svåra är att lyckas med en bra kompromiss där greppet på de besvärliga väglagen vintertid inte medför att däcket blir för dåligt när man kör på torr eller våt väg. Det var ett stort problem för gott och väl 15 år sedan när Vi Bilägare testade grepp på torr och våt väg. Här finns fortfarande skillnader.

Alla dubbdäck har en gemensam svaghet och det är den höga bullernivån, särskilt på ojämn asfalt. Men det finns en annan oönskad egenskap. Dubb sliter väg och skapar små partiklar som bedöms som farliga. SMHI presenterade i fjol forskningsresultat som inte helt oväntat visade att antalet partiklar reduceras om färre kör med dubbdäck.

Att välja vinterdäck framöver kommer därför inte bara att handla om vilket däck som är bäst, utan också vilka som vi anser oss ha råd med eller ens får använda. Och Vägverket
lär nå ett av sina mål, lägre kostnader för vägslitaget.

Men säkerheten riskerar att komma på undantag. Många väljer dubb eftersom de kör på andra och halare vägar än Hornsgatan i Stockholm. Dessutom river dubben is och förbättrar greppet för friktionsdäcken. Om bilisterna slutar använda dubbdäck, vilket tycks vara målet, kommer friktionsdäcken att polera vägbanan och göra den halare.

Ökad saltning?
Blir lösningen halkbekämpning med mer salt så är det väl frågan om inte miljöivrarna gjort oss en björntjänst. Saltningen på Sveriges vägnät är också ett miljöproblem. Hur många miljoner kostar inte rostskadorna på bilar och broar orsakade av vägsalt? Än värre är förstöringen av grundvatten beläget nära stora vägar.

Problemen är väl kända inom Vägverket och man minskade också saltningen från enorma 420 000 ton till 220 000 på 90-talet. Men för fem år sedan nämner Sveriges
Geologiska Undersökningar i en rapport, att "det är viktigt att minska saltanvändningen till ett minimum". Och då låg beräkningen på 320 000 ton per år inklusive kommunvägar.

Så vad ska Vägverket ersätta dubbdäcken med?