"Det är lite av en skandal att ett forskningsinstitut som VTI,
kan släppa ifrån sig en så illa underbyggd rapport som NanoWear". Det skriver Vi Bilägares däckexpert Erik Rönnblom.
kan släppa ifrån sig en så illa underbyggd rapport som NanoWear". Det skriver Vi Bilägares däckexpert Erik Rönnblom.
VTI har i rapporten "NanoWear" undersökt bildningen av slitagepartiklar i en maskin ursprungligen byggd för att mäta slitaget på vägbeläggningar.
"Argument mot dubbdäck"
Den här rapporten används som argument mot dubbdäck. VTI hävdar att resultaten visar att nanopartiklar i storleken 30-50 nm endast uppstår under försöken med dubbdäck.
När friktionsdäcken testades, två olika fabrikat, visade det sig att ett av däcken producerade än mindre partikelfraktioner medan det andra fabrikatet inte åstadkom några nanopartiklar alls!
Sommardäcken gav inte heller upphov till dessa små farliga partiklar.
"Mycket är oklart"
Mycket är dock oklart i denna studie vilket också framgår av de egna formuleringarna: "Det är oklart om de ultrafina partiklar som bildas vid dubbdäcksanvändning i provvägsmaskinen också förekommer i verklig trafikmiljö".
Om det är oklart borde VTI ta den här rapporten stoppa in den längst ner í arkivet och aldrig mer ta fram den.
Testmaskin från 1960
En svaghet är att många av de däck som testats inte längre säljs. Det är i de flesta fall förra generationen av såväl dubb- som friktionsdäck som testats. Underligt nog lyftes också de regummerade vinterdäcken ut ur testet - av ekonomiska skäl.
Maskinen man testat däcken i, är alls inte byggd för ändamålet och testmetoden är från 1960.
Däcken monteras på en axel som roterar mot ett vägunderlag med en diameter av 16 meter. Det innebär att däcken körs i en ganska snäv kurva.
"Tvivelaktig testmetod"
Prova själv! Kör ut på en P-plats och lägg två plankor med 16 meters mellanrum. Kör sedan i en cirkel mellan dem i 30, 50 respektive 70 km/tim! Under testet kördes däcken i 70 km/tim under två timmar! Är det någon av er som klarar det med familjebilen?
Det här är visserligen en testmetod, men VTI hävdar att den korrelerar väl med verkligheten. Jag tvivlar. Jag är rent av skeptisk.
Och någonstans långt inne måste det ändå finnas lite självrannsakan: "Om detta även gäller för verklig trafik…" och "Om slitage mellan däck och vägbana även genererar nanopartiklar kan detta..." är VTI:s egna formuleringar och inskränkningar av rapportens värde och säkerhet som underlag för en bedömning av de olika däcken och deras betydelse för bildningen av partiklar.
"Inte nära verkligheten"
Säkerligen genererar dubbdäck partiklar, troligen stora och mindre farliga, men kostsamma för Vägverket. Men i vilken mängd och om det är däcket eller vägen som orsakar de små nanopartiklarna är oklart.
Det har inte heller VTI lyckats klarlägga i denna studie. Och frågan är hur korrekt den verkligen är?
Vi Bilägares erfarenhet är att testmetoder måste vara så nära verkligheten som möjligt. Om vi exempelvis började mäta bromssträckor i en tvär kurva och sedan räknade om resultaten för att ange bromssträckan på rak väg - skulle ingen tro oss.
"Tänk om!"
Varför ska vi tro på VTI:s "NanoWear" ? De tycks ju inte själva vara övertygade om att de resultat man fått fram verkligen överensstämmer med verkligheten.
Det framgår tydligt i skrivningen och det borde alla som använder rapporten, eller skriver om den, betänka innan rubrikerna svarvas till. Så tänk om! Vänta tills det finns fakta i målet om partiklar.
"Argument mot dubbdäck"
Den här rapporten används som argument mot dubbdäck. VTI hävdar att resultaten visar att nanopartiklar i storleken 30-50 nm endast uppstår under försöken med dubbdäck.
När friktionsdäcken testades, två olika fabrikat, visade det sig att ett av däcken producerade än mindre partikelfraktioner medan det andra fabrikatet inte åstadkom några nanopartiklar alls!
Sommardäcken gav inte heller upphov till dessa små farliga partiklar.
"Mycket är oklart"
Mycket är dock oklart i denna studie vilket också framgår av de egna formuleringarna: "Det är oklart om de ultrafina partiklar som bildas vid dubbdäcksanvändning i provvägsmaskinen också förekommer i verklig trafikmiljö".
Om det är oklart borde VTI ta den här rapporten stoppa in den längst ner í arkivet och aldrig mer ta fram den.
Testmaskin från 1960
En svaghet är att många av de däck som testats inte längre säljs. Det är i de flesta fall förra generationen av såväl dubb- som friktionsdäck som testats. Underligt nog lyftes också de regummerade vinterdäcken ut ur testet - av ekonomiska skäl.
Maskinen man testat däcken i, är alls inte byggd för ändamålet och testmetoden är från 1960.
Däcken monteras på en axel som roterar mot ett vägunderlag med en diameter av 16 meter. Det innebär att däcken körs i en ganska snäv kurva.
"Tvivelaktig testmetod"
Prova själv! Kör ut på en P-plats och lägg två plankor med 16 meters mellanrum. Kör sedan i en cirkel mellan dem i 30, 50 respektive 70 km/tim! Under testet kördes däcken i 70 km/tim under två timmar! Är det någon av er som klarar det med familjebilen?
Det här är visserligen en testmetod, men VTI hävdar att den korrelerar väl med verkligheten. Jag tvivlar. Jag är rent av skeptisk.
Och någonstans långt inne måste det ändå finnas lite självrannsakan: "Om detta även gäller för verklig trafik…" och "Om slitage mellan däck och vägbana även genererar nanopartiklar kan detta..." är VTI:s egna formuleringar och inskränkningar av rapportens värde och säkerhet som underlag för en bedömning av de olika däcken och deras betydelse för bildningen av partiklar.
"Inte nära verkligheten"
Säkerligen genererar dubbdäck partiklar, troligen stora och mindre farliga, men kostsamma för Vägverket. Men i vilken mängd och om det är däcket eller vägen som orsakar de små nanopartiklarna är oklart.
Det har inte heller VTI lyckats klarlägga i denna studie. Och frågan är hur korrekt den verkligen är?
Vi Bilägares erfarenhet är att testmetoder måste vara så nära verkligheten som möjligt. Om vi exempelvis började mäta bromssträckor i en tvär kurva och sedan räknade om resultaten för att ange bromssträckan på rak väg - skulle ingen tro oss.
"Tänk om!"
Varför ska vi tro på VTI:s "NanoWear" ? De tycks ju inte själva vara övertygade om att de resultat man fått fram verkligen överensstämmer med verkligheten.
Det framgår tydligt i skrivningen och det borde alla som använder rapporten, eller skriver om den, betänka innan rubrikerna svarvas till. Så tänk om! Vänta tills det finns fakta i målet om partiklar.
NanoWare
"NanoWare" är en rapport från VTI, Statens väg-och transportforskningsinstitut, som gavs ut i början av november i år.
Så här beskriver VTI rapporten:
I rapporten NanoWear - nanopartiklar från slitage av däck och vägbana, har slitagepartiklar från nio olika däck under slitage på en och samma vägbeläggning undersökts.
Resultaten visar tydligt att nanopartiklar i storleken 30-50 nm endast uppstår under försöken med dubbdäck.
Flera medier rapporterade om NanoWear under rubriker såsom:
"Dubbdäck - fara för hälsan" (Sveriges Radio)
"Dubbar farliga än befarat" (Allt om motor)
"Dubbdäck kan vara hälsofarliga" (SVT).
Erik Rönnblom
Erik Rönnblom är Vi Bilägares däckexpert.
Länkar
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
AL
Vad menar du med att den tunga trafiken hade drabbat likadant idag i Stockholm även om den haft vinterdäck?
Du fabulerar fritt låter det som. Stenhårt gummi utan sajpningar (sommardäck), kontra mjukt gummi med sajpningar (friktionsdäck) alltså.
Sen undrar jag över dina visioner. För dig låter det som att det ska saltas även år 2100, 2200, 2300. Kostnaderna för det saltet sabbar för vad gäller betong i tunnlar i storstäderna ska inte underskattas.
Bränsleskatten? Ja den är högre idag på bensin än diesel. Var är logiken. Liksom att etanol är subventionerat. Liksom att mp talar om att höja bensinskatten med 2 kr närmsta åren.
Du vet lika väl som ja hur skatten slår. Liksom att t.ex. en Toyota Prius då inte betalar för sig, enl din logik.
Mvh
Leifer glömmer ständigt att vinterdäcken hos den tunga trafiken inte föräbttrar drivhjulsgreppet på samma sätt som hos en personbil. Därför hjälper inte vinterdäck nämnvärt emot stillastående tunga fordon utan man tvingas salta (eller använda snökedjor). Vad det gäller kostnader för saltet skall det vägas emot ett alternativ, som kan bli mångfalt dyrare (uteblivna transporter). Försök se helheten Leifer, bortse därmed från intresseutlåtanden!
Samma sak gäller bensinskatten. Ur en strikt ekonomisk synvinkel är den för låg. Vägtrafikanterna betalar inte hela den faktiska produktionskostnaden för sina resor. Därför har vi trängsel i storstäderna, därför förekommer det trafikolyckor och av den anledningen är vägslitaget orimligt högt. Något rationellt skäl att subventionera resor finns heller inte och allra minst ur ett fördelningsperspektiv (låginkomsttagarna gynnas inte av ineffektiv trafikplanering). Allt detta har stått klart under årtionden och vi har tragglat det innan. MVH AL
AL
Du talar ju emot vinterdäck på tunga fordon! Du blundar för kostnader saltet orsakar vad gäller skador på vägar och fordon. Du är så mån om att räka, räkna då just helhetsbilden.
Här kan du läsa motormännens syn (såg jag nu)
http://www.motormannen.se/mm1/site/07_Trafikopolitik/remisser/2009/pdf/Remissvar_samlad_lagesrapport_om_vinterdack.pdf
Vägverket ska ha gjort en rapport där man förordar vinterdäck på tunga fordon men hittar inte den nu.
Sen vet jag inte om du spelar dum eller inte. Men du fattar väl problemet med snåla fordon liksom kommande plugin-hybrider och att dom då inte kommer betala alls lika mycket i (bensin)skatt.
Att ensidigt höja skatten för bensinfordon drabbar dom som inte har nåt alternativ, och det är många, inte minst de som bor utanför storstäderna. Det du egentligen pratar om är ju att betala för det vägarbete man gör, dvs den sträcka man kör årligen, liksom exakt på vilka vägar man kör på.
I stadstrafik blir biliarna mycket törstigare pga alla stopp. Därmed betalas det redan mer skatt per kilometer körd väg.
AL
Spelar ingen roll hur många gånger man upprepar en lögn, den blir inte sann för det. Som du gör när du säger att vinterdäck på tunga fordon inte hjälper nämnvärt. Det är en fet lögn. Inte ens tidigare VTI-rapporter uttrycker sig så utan då handlar det främst om olycksstatistik liksom framkomlighet på blankis. Och på blankis är det ju just bara dubbar som funkar, tungt fordon eller inte. Men det snöar inte blankis just nu i Stockholm. Konstigt va?
De så kallade testerna och analyserna angående dubbdäck eller inte är beställning av politikerna.En rapport måste vara politiskt rätt för att publiceras.Vi kommer aldrig att höra någon från alliansen eller rödgröna röran säga att dubbdäcken är överflödiga för de dubbfria alternativen är överlägset mycket säkrare.Alla vill bara ta billiga politiska poäng,man kan undra var partiklarna från övriga däck tar vägen och asfalts partiklarna som dessa bör nöta bort 12 månader om året.Dubbdäck får ju inte användas mer än 7-8 månader.
Jag har inte tagit ställning emot vinterdäck på tung trafik Leifer, den uppfattningen är det du som har tillskrivit mig. Vad jag enkelt (för femtioelvte gången) kan konstatera är att sådan utrustning inte ersätter saltet, något som insinuerats i denna debatt. Den relativa förändringen av drivhjulsgreppet kopplat till vinterdäck är för liten. Att denna variation skulle växa drastiskt i takt med att friktionen ökar är heller inte särskilt realistiskt.
I fallet salt har jag heller aldrig förnekat merkostnaderna, men det väsentliga ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är att studera alternativkostnaden, dvs vad sker om vi slutar att salta? Inom ekonomi är inget gratis utan man väger alltid olika alternativ emot varandra. Ur det hänseendet är det inget som säger att det blir billigare att sluta salta, inte ens ytterligheter som Motormännens riksförbund kan leda det i bevis.
I fallet bensinskatt syftar den till att täcka de extra olägenheter som varje fordonskilometer orsakar. Nu i takt med att värderingen av koldioxid tenderar att öka bör förstås detta internaliseras i det pris som konsumenten har att ta hänsyn till. Ungefär på samma sätt som att oljetillgången påverkar bensinpriset. Det finns fortfarande inget rationellt skäl att subventionera folks bilresor, vare sig fördelningspolitiskt eller samhällsekonomiskt. MVH AL
AL är du månne saltförgiftad i tanken? Idag hjälper inget salt i Stockholm och det är fullt kaos. I själva verket har nog istället tidigare pålagt salt försämrat vägarna! Saltet har fryst direkt på asfalten. Det ligger en tunn ishinna nu på vägarna. Ovanpå det massa snö. Hade man sluppit ishinnan utan salt? Det är alltså otroligt halt trots många minusgrader. Ologiskt halt alltså då friktionen ökar ju kallare det blir.
Har man en vision så måste ju det vara att få bort saltet på sikt eller hur? Vad är din vision och tidshorisont? Menar du att det ska saltas år 2100, 2200 etc?
Sen blir du otydlig när det gäller friktionsdäck på tung trafik. Vore du tydligt så skulle du tala både för vinterdäckskrav på tung trafik OCH fortsatt saltande. Är det detta du vill?
Vad gäller bensinpriset så låter det som du slingrar dig. Förut pratade du om kostnader för buller och vägslitage. Nu pratar du om diffusa co2-skador. Tror du verkligen staten sätter rätt skatt på alla bränslesorter? Är det inte uppenbart att både gas och etanol är orimligt subventionerat? Varför ska skatten på bensin vara högre än diesel, speciellt som dieselbilar gör mycket mer av trafikarbetet? Var tydlig i dessa frågor, snälla!
Mvh
Jag har inget emot att man ersätter saltet på sikt. Men än så länge finns det inget alternativ. Vinterdäck på tung trafik är ett rättmäktigt krav, även om man förstås bör utreda frågan grundligt först. Det kan ju utformas på ett liknande sätt som i fallet vinterdäck på personbilarna.
Bränsleskatterna skall motsvara de externa effekterna, det betyder både vägslitage, buller, olyckor, trängsel och koldioxidutsläpp etc. Alla bränslen är inte korrekt prissatta, det är vi överens om. Vad man tillämpar i en sådan kalkyl är lägsta värdets princip, dvs man lägger konsekvent nivån i underkant (lägre konf.gränsen).
Vid en fullständigt korrekt värdering är jag heller inte säker på att bensinens skattesatser, i alla fall inte kontra dieseln, är korrekta. Det mesta talar ju för att olika komponenter bör internaliseras via separata avgifter framför det trubbiga pumppriset (landortens trafikanter betalar ju rent av något för mycket medan tätorternas trafik, dit vi ju får räkna även dubbdäcksproblematiken, bara betalar en bråkdel). Men där är vi inte än. Storskalig användning av vägavgifter i tätorterna och kilometerskatter för den tunga trafiken ligger i alla fall 10-15 år fram i tiden. Därför återstår enbart pumpskatten som det ser ut idag. Men vid en situation där opinionen kan acceptera vägavgifter kommer också argumentet för bränsleskatterna att urholkas. Då kan det vara rimligt att plocka bort en del av dessa med följden att dem som kör i landsortsmiljö kommer billigare undan. MVH AL
Idag har det som sagt varit snökaos i Stockholm. Salt har legat på vägarna men det har varit så kallt att det inte fungerat, istället har vägarna varit såphala. Dvs saltet har tydligen om möjligt gjort det ännu halare (!) istället för det motsatta som var tanken.
Eftersom som många här verkar vara emot saltet så rekommenderar jag att skriva på saltupproret (jag gjorde det nu). Uppe i över 23,000 röster!
http://www.nordiq.net/saltupproret/
AL:Idag 17/12 är en sådan dag att ditt "favo" saltet inte gör någon nytta i Östergötland i alla fall,utan istället förvärrar,Jag är säker på att kaoset i backarna vid Södertälje på E4 imorse hade varit mindre med vinterdäck på den tunga trafiken.Det förstår alla utom saltälskarna.Enligt polisen på plats: när man fick upp en lastbil, så fastnade nästa.Så din teori,som du tjatar om,att inget ersätter saltet för den tunga trafiken stämmer inte när temperaturen sjunker neråt -10 grader.
Personligen njuter jag med mina Nokian Hakka 7 med dubb.Inte en partikel rivs loss och dubbfritt älskarna svär i 60 km/t när snödrevet slipar asfalten och man slipper SALTET.Skadeglädjen grumlas dock av att så många skadas och några dör t.o.m. pga att några IDIOTER vill förbjuda dubbdäck till förmån för dubbfritt som passar bättre i mellan Europa.
MVH Crister
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.