Efter en tid med låga priser på fossila bränslen och mycket kritik i media, har etanolen fört en tynande tillvaro. Nu är det dags för revansch, enligt en ny rapport.
En rapport från Lunds Tekniska Högskola slår fast att den E85 vi kan köpa i Sverige är ett väldigt bra miljöbränsle.
"Allt beror på framställning"
Svensk etanol, RME och biogas gör stor klimatnytta och minskar utsläppen av koldioxid med 65-140 procent, jämfört med bensin och diesel.
Det visar rapporten "Livscykelanalys av svenska biodrivmedel" som tagits fram på Institutionen för teknik och samhälle vid Lunds Tekniska Högskola, under ledning av docent Pål Börjesson.
- Det går inte att generalisera om biodrivmedel, säger Pål Börjesson.
- Det går till exempel inte att säga att etanol är bra eller dåligt, eftersom allt beror på hur etanolen framställs.
Den etanol vi framställer från spannmål i Sverige och som görs på sockerrör i Brasilien, kategoriserar Pål Börjesson som "finetanol".
En bil som körs på sådan etanol, släpper ut 70-80 procent mindre koldioxid jämfört med om samma bil körts på bensin.
- I USA gör man etanol av majs i anläggningar som drivs med naturgas eller stenkol. Denna etanol kan vi räkna som "fuletanol".
Inga indirekta markeffekter
När fossil naturgas används för att göra etanol från majs, blir den totala koldioxidreduktionen bara cirka 15 procent.
I de fall man använder stenkol som energikälla, blir slutresultatet att bilen släpper ut mer fossil koldioxid om den körs på etanol än om den skulle drivas med vanlig bensin.
- Men det är viktigt i sammanhanget att komma ihåg att USA aldrig påstått att man använder majsetanolen som ett sätt att minska utsläppet av CO2, säger Pål Börjesson.
- Deras primära syfte är att minska sitt beroende av importerad olja från Mellanöstern.
Hård kritik
Flera debattörer har på sistone kritiserat etanolen för att orsaka koldioxidutsläpp genom "indirekta markeffekter", det vill säga att etanolen skulle tränga undan matproduktion och istället tvinga fram nyodlingar på kolrika marker i exempelvis Sydamerika eller Asien.
Detta påstås leda till att det kan ta upp till femtio år innan biodrivmedlen betalat tillbaka sin klimatskuld på grund av nyodlingarna.
Resonemanget avvisas emellertid fullständigt i rapporten från Lunds Tekniska Högskola.
- Indirekta markeffekter går inte att leda i bevis, säger Pål Börjesson.
-Det finns inget som säger att det kommer att odlas upp gräsmark i Asien bara för att vi använder svenskt spannmål för att framställa biobränslen.
- Det finns inget belägg för ett sådant samband vid dagens produktionsnivåer.
Biogas från gödsel bäst
Fortfarande finns stora arealer åkermark som ligger i träda i Sverige.
Produktionen av etanol från spannmål skulle kunna tredubblas bara genom att ta i bruk den åkermark som idag inte används, menar Börjesson.
Även i Brasilien används bara några få procent av arealen för att odla sockerrör för etanolproduktion.
I studien har förutom etanol även biogas från grödor och avfall, biodiesel från raps samt samproduktion av etanol och biogas från vete studerats.
Allra bäst klimateffekt får biogas från gödsel.
Den bedöms reducera utsläppet av växthusgaser med upp till 140 procent i och med att klimatskadlig metangas används som drivmedel istället för att släppas direkt ut i atmosfären.
- Egentligen är det rätt så ointressant att ranka olika hållbara biodrivmedel, säger Pål Börjesson.
- Det finns plats för alla och utmaningen ligger i att öka mängden hållbara biodrivmedel i sig.
Begränsningar
Det går inte att med dagens teknik producera hur mycket som helst av de klimatvänliga drivmedlen.
Förutom begränsningar i form av jordbruksareal gäller också att man får avsättning för de restprodukter som biodrivmedelsproduktionen genererar.
När man gör etanol från spannmål får man till exempel en biprodukt kallad drank, som kan ersätta sojamjöl i djurfoder.
Om vi inte kan ta tillvara eller har avsättning för dranken, minskar klimatnyttan i systemet.
- Som bäst kan vi räkna med att ersätta 15 procent av dagens fossila bränslen med egenproducerade biobränslen, säger Pål Börjesson.
- Det krävs också andra typer av drivmedel för att hålla våra fordon
rullande.
Diskutera: Är E85 ett bra miljöbränsle
"Allt beror på framställning"
Svensk etanol, RME och biogas gör stor klimatnytta och minskar utsläppen av koldioxid med 65-140 procent, jämfört med bensin och diesel.
Det visar rapporten "Livscykelanalys av svenska biodrivmedel" som tagits fram på Institutionen för teknik och samhälle vid Lunds Tekniska Högskola, under ledning av docent Pål Börjesson.
- Det går inte att generalisera om biodrivmedel, säger Pål Börjesson.
- Det går till exempel inte att säga att etanol är bra eller dåligt, eftersom allt beror på hur etanolen framställs.
Den etanol vi framställer från spannmål i Sverige och som görs på sockerrör i Brasilien, kategoriserar Pål Börjesson som "finetanol".
En bil som körs på sådan etanol, släpper ut 70-80 procent mindre koldioxid jämfört med om samma bil körts på bensin.
- I USA gör man etanol av majs i anläggningar som drivs med naturgas eller stenkol. Denna etanol kan vi räkna som "fuletanol".
Inga indirekta markeffekter
När fossil naturgas används för att göra etanol från majs, blir den totala koldioxidreduktionen bara cirka 15 procent.
I de fall man använder stenkol som energikälla, blir slutresultatet att bilen släpper ut mer fossil koldioxid om den körs på etanol än om den skulle drivas med vanlig bensin.
- Men det är viktigt i sammanhanget att komma ihåg att USA aldrig påstått att man använder majsetanolen som ett sätt att minska utsläppet av CO2, säger Pål Börjesson.
- Deras primära syfte är att minska sitt beroende av importerad olja från Mellanöstern.
Hård kritik
Flera debattörer har på sistone kritiserat etanolen för att orsaka koldioxidutsläpp genom "indirekta markeffekter", det vill säga att etanolen skulle tränga undan matproduktion och istället tvinga fram nyodlingar på kolrika marker i exempelvis Sydamerika eller Asien.
Detta påstås leda till att det kan ta upp till femtio år innan biodrivmedlen betalat tillbaka sin klimatskuld på grund av nyodlingarna.
Resonemanget avvisas emellertid fullständigt i rapporten från Lunds Tekniska Högskola.
- Indirekta markeffekter går inte att leda i bevis, säger Pål Börjesson.
-Det finns inget som säger att det kommer att odlas upp gräsmark i Asien bara för att vi använder svenskt spannmål för att framställa biobränslen.
- Det finns inget belägg för ett sådant samband vid dagens produktionsnivåer.
Biogas från gödsel bäst
Fortfarande finns stora arealer åkermark som ligger i träda i Sverige.
Produktionen av etanol från spannmål skulle kunna tredubblas bara genom att ta i bruk den åkermark som idag inte används, menar Börjesson.
Även i Brasilien används bara några få procent av arealen för att odla sockerrör för etanolproduktion.
I studien har förutom etanol även biogas från grödor och avfall, biodiesel från raps samt samproduktion av etanol och biogas från vete studerats.
Allra bäst klimateffekt får biogas från gödsel.
Den bedöms reducera utsläppet av växthusgaser med upp till 140 procent i och med att klimatskadlig metangas används som drivmedel istället för att släppas direkt ut i atmosfären.
- Egentligen är det rätt så ointressant att ranka olika hållbara biodrivmedel, säger Pål Börjesson.
- Det finns plats för alla och utmaningen ligger i att öka mängden hållbara biodrivmedel i sig.
Begränsningar
Det går inte att med dagens teknik producera hur mycket som helst av de klimatvänliga drivmedlen.
Förutom begränsningar i form av jordbruksareal gäller också att man får avsättning för de restprodukter som biodrivmedelsproduktionen genererar.
När man gör etanol från spannmål får man till exempel en biprodukt kallad drank, som kan ersätta sojamjöl i djurfoder.
Om vi inte kan ta tillvara eller har avsättning för dranken, minskar klimatnyttan i systemet.
- Som bäst kan vi räkna med att ersätta 15 procent av dagens fossila bränslen med egenproducerade biobränslen, säger Pål Börjesson.
- Det krävs också andra typer av drivmedel för att hålla våra fordon
rullande.
Diskutera: Är E85 ett bra miljöbränsle
Länkar
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Resonemanget ovan att en bil släpper ut mer eller mindre Co2 beroende på bränslets ursprung stämmer endast om man definierar på vilken tidsperiod det hela beräknas! Självklart kommer det lika mycket eller till och med mer Co2 ur en etanolmotor som ur en bensinmotor, det är först med antagandet att Co2 från etanol återgår till växtriket inom en kort period, säg ett år för majs eller etthundra år för granträd osv. Om vi antar att hela Co2 hypotesen om klimatpåverkan är fel så faller alltså allt dividerande om "fossila" eller inte "fossila" ursprung och vi kan återgå till att använda t ex stenkol med tillgång i tusentals år med nuvarande förbrukningstakt. Av stenkol kan alla slags flytande bränslen framställas med välkänd utprovad teknik.
Att etanolen är bra och CO2 neutral är ju självklart och är det bästa bränsle vi har idag. Att anti etanol debatten alltför ofta förs av skribenter som inte vet ett "Hjalmar" om ämnet gör saken bara pinsam. Man kan inte bara räkna CO2 utsläpp vid avgasröret, oaktat, varifrån bränslet härstammar. Att man kan kalla tex Toyota Prius och dieselbilar miljöbilar som släpper ut upp till 120 gram CO2 per km samtidigt som många menar att etanolbränslet ska straffas är en konotation! Vad ska man då kalla en Vätgasdriven bil för som körs på vatten och släpper ut ca 400 gram CO2 per km? Miljöbov??? Nä, skärp Er och inse att det isärklass bästa bränslet idag är etanol där CO2 utsläppet minskar med ca 70% - 80% jmf med bensin / diesel. All den svenska etanolen är nämligen miljöcertifierad sedan 2007!
Problemet med etanol är att det kräver stora odlingsytor. Om produktionen skall skalas upp väsentligt finns stor risk att klimatnyttan blir liten eller obefintlig. Skulle man exempelvis hugga ned skog för att bereda mark för etanolgrödor skulle resultatet bli ett ökat utsläpp av koldioxid. Men visst går det att producera etanol på ett bra sätt också. En intressant artikel om detta finns här: http://www.dn.se/motor/usa-forskare-etanolens-klimatnytta-overdrivs-1.1119348
Biogas från avfall (exempelvis gödsel) ger däremot dubbel nytta. Dels minskas behovet av fossilt bränsle, dels minskar metanutsläppet som annars skulle äga rum. Att biogas är det bästa bränslet som står till buds idag står utom allt tvivel. Men produktionsvolymen och antalet tankställen måste öka.
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.