Efter en tid med låga priser på fossila bränslen och mycket kritik i media, har etanolen fört en tynande tillvaro. Nu är det dags för revansch, enligt en ny rapport.
En rapport från Lunds Tekniska Högskola slår fast att den E85 vi kan köpa i Sverige är ett väldigt bra miljöbränsle.
"Allt beror på framställning"
Svensk etanol, RME och biogas gör stor klimatnytta och minskar utsläppen av koldioxid med 65-140 procent, jämfört med bensin och diesel.
Det visar rapporten "Livscykelanalys av svenska biodrivmedel" som tagits fram på Institutionen för teknik och samhälle vid Lunds Tekniska Högskola, under ledning av docent Pål Börjesson.
- Det går inte att generalisera om biodrivmedel, säger Pål Börjesson.
- Det går till exempel inte att säga att etanol är bra eller dåligt, eftersom allt beror på hur etanolen framställs.
Den etanol vi framställer från spannmål i Sverige och som görs på sockerrör i Brasilien, kategoriserar Pål Börjesson som "finetanol".
En bil som körs på sådan etanol, släpper ut 70-80 procent mindre koldioxid jämfört med om samma bil körts på bensin.
- I USA gör man etanol av majs i anläggningar som drivs med naturgas eller stenkol. Denna etanol kan vi räkna som "fuletanol".
Inga indirekta markeffekter
När fossil naturgas används för att göra etanol från majs, blir den totala koldioxidreduktionen bara cirka 15 procent.
I de fall man använder stenkol som energikälla, blir slutresultatet att bilen släpper ut mer fossil koldioxid om den körs på etanol än om den skulle drivas med vanlig bensin.
- Men det är viktigt i sammanhanget att komma ihåg att USA aldrig påstått att man använder majsetanolen som ett sätt att minska utsläppet av CO2, säger Pål Börjesson.
- Deras primära syfte är att minska sitt beroende av importerad olja från Mellanöstern.
Hård kritik
Flera debattörer har på sistone kritiserat etanolen för att orsaka koldioxidutsläpp genom "indirekta markeffekter", det vill säga att etanolen skulle tränga undan matproduktion och istället tvinga fram nyodlingar på kolrika marker i exempelvis Sydamerika eller Asien.
Detta påstås leda till att det kan ta upp till femtio år innan biodrivmedlen betalat tillbaka sin klimatskuld på grund av nyodlingarna.
Resonemanget avvisas emellertid fullständigt i rapporten från Lunds Tekniska Högskola.
- Indirekta markeffekter går inte att leda i bevis, säger Pål Börjesson.
-Det finns inget som säger att det kommer att odlas upp gräsmark i Asien bara för att vi använder svenskt spannmål för att framställa biobränslen.
- Det finns inget belägg för ett sådant samband vid dagens produktionsnivåer.
Biogas från gödsel bäst
Fortfarande finns stora arealer åkermark som ligger i träda i Sverige.
Produktionen av etanol från spannmål skulle kunna tredubblas bara genom att ta i bruk den åkermark som idag inte används, menar Börjesson.
Även i Brasilien används bara några få procent av arealen för att odla sockerrör för etanolproduktion.
I studien har förutom etanol även biogas från grödor och avfall, biodiesel från raps samt samproduktion av etanol och biogas från vete studerats.
Allra bäst klimateffekt får biogas från gödsel.
Den bedöms reducera utsläppet av växthusgaser med upp till 140 procent i och med att klimatskadlig metangas används som drivmedel istället för att släppas direkt ut i atmosfären.
- Egentligen är det rätt så ointressant att ranka olika hållbara biodrivmedel, säger Pål Börjesson.
- Det finns plats för alla och utmaningen ligger i att öka mängden hållbara biodrivmedel i sig.
Begränsningar
Det går inte att med dagens teknik producera hur mycket som helst av de klimatvänliga drivmedlen.
Förutom begränsningar i form av jordbruksareal gäller också att man får avsättning för de restprodukter som biodrivmedelsproduktionen genererar.
När man gör etanol från spannmål får man till exempel en biprodukt kallad drank, som kan ersätta sojamjöl i djurfoder.
Om vi inte kan ta tillvara eller har avsättning för dranken, minskar klimatnyttan i systemet.
- Som bäst kan vi räkna med att ersätta 15 procent av dagens fossila bränslen med egenproducerade biobränslen, säger Pål Börjesson.
- Det krävs också andra typer av drivmedel för att hålla våra fordon
rullande.
Diskutera: Är E85 ett bra miljöbränsle
"Allt beror på framställning"
Svensk etanol, RME och biogas gör stor klimatnytta och minskar utsläppen av koldioxid med 65-140 procent, jämfört med bensin och diesel.
Det visar rapporten "Livscykelanalys av svenska biodrivmedel" som tagits fram på Institutionen för teknik och samhälle vid Lunds Tekniska Högskola, under ledning av docent Pål Börjesson.
- Det går inte att generalisera om biodrivmedel, säger Pål Börjesson.
- Det går till exempel inte att säga att etanol är bra eller dåligt, eftersom allt beror på hur etanolen framställs.
Den etanol vi framställer från spannmål i Sverige och som görs på sockerrör i Brasilien, kategoriserar Pål Börjesson som "finetanol".
En bil som körs på sådan etanol, släpper ut 70-80 procent mindre koldioxid jämfört med om samma bil körts på bensin.
- I USA gör man etanol av majs i anläggningar som drivs med naturgas eller stenkol. Denna etanol kan vi räkna som "fuletanol".
Inga indirekta markeffekter
När fossil naturgas används för att göra etanol från majs, blir den totala koldioxidreduktionen bara cirka 15 procent.
I de fall man använder stenkol som energikälla, blir slutresultatet att bilen släpper ut mer fossil koldioxid om den körs på etanol än om den skulle drivas med vanlig bensin.
- Men det är viktigt i sammanhanget att komma ihåg att USA aldrig påstått att man använder majsetanolen som ett sätt att minska utsläppet av CO2, säger Pål Börjesson.
- Deras primära syfte är att minska sitt beroende av importerad olja från Mellanöstern.
Hård kritik
Flera debattörer har på sistone kritiserat etanolen för att orsaka koldioxidutsläpp genom "indirekta markeffekter", det vill säga att etanolen skulle tränga undan matproduktion och istället tvinga fram nyodlingar på kolrika marker i exempelvis Sydamerika eller Asien.
Detta påstås leda till att det kan ta upp till femtio år innan biodrivmedlen betalat tillbaka sin klimatskuld på grund av nyodlingarna.
Resonemanget avvisas emellertid fullständigt i rapporten från Lunds Tekniska Högskola.
- Indirekta markeffekter går inte att leda i bevis, säger Pål Börjesson.
-Det finns inget som säger att det kommer att odlas upp gräsmark i Asien bara för att vi använder svenskt spannmål för att framställa biobränslen.
- Det finns inget belägg för ett sådant samband vid dagens produktionsnivåer.
Biogas från gödsel bäst
Fortfarande finns stora arealer åkermark som ligger i träda i Sverige.
Produktionen av etanol från spannmål skulle kunna tredubblas bara genom att ta i bruk den åkermark som idag inte används, menar Börjesson.
Även i Brasilien används bara några få procent av arealen för att odla sockerrör för etanolproduktion.
I studien har förutom etanol även biogas från grödor och avfall, biodiesel från raps samt samproduktion av etanol och biogas från vete studerats.
Allra bäst klimateffekt får biogas från gödsel.
Den bedöms reducera utsläppet av växthusgaser med upp till 140 procent i och med att klimatskadlig metangas används som drivmedel istället för att släppas direkt ut i atmosfären.
- Egentligen är det rätt så ointressant att ranka olika hållbara biodrivmedel, säger Pål Börjesson.
- Det finns plats för alla och utmaningen ligger i att öka mängden hållbara biodrivmedel i sig.
Begränsningar
Det går inte att med dagens teknik producera hur mycket som helst av de klimatvänliga drivmedlen.
Förutom begränsningar i form av jordbruksareal gäller också att man får avsättning för de restprodukter som biodrivmedelsproduktionen genererar.
När man gör etanol från spannmål får man till exempel en biprodukt kallad drank, som kan ersätta sojamjöl i djurfoder.
Om vi inte kan ta tillvara eller har avsättning för dranken, minskar klimatnyttan i systemet.
- Som bäst kan vi räkna med att ersätta 15 procent av dagens fossila bränslen med egenproducerade biobränslen, säger Pål Börjesson.
- Det krävs också andra typer av drivmedel för att hålla våra fordon
rullande.
Diskutera: Är E85 ett bra miljöbränsle
Länkar
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Etanolavgaser ökar halterna av marknöra ozon vilket gör att fler får cancer i luftvägarna plus att det blockerar växters pollineringsförmåga. Varför diskuteras inte dessa negativa effekter av avgaserna? Det är inte bara Co2 som släpps ut. Biogas har renare avgaser.
Nej Raphael, du har fel. Det är dieslar som släpper ut kväveoxider vilket i sin tur bildar marknära ozon. PG är också ute och cyklar. En motor får inte sämre vrid av att gå på etanol jämfört med bensin, snarare tvärtom! Etanolens högre oktantal möjliggör som tidigare påpekats högre kompression utan risk för spikning. Det ger effektivare förbränning och därmed också högre vridmoment.
Nu hittar du allt på Raphael. F.d. vägverket har gjort en rapport på hälsofarliga emissioner från E85 bilar. Den visar högre nivå av hälsofarliga emissioner vid kyla och lägre vid värme. Detta innebär att 1. använd motorvärmare när det är kallt. 2. pollinering påverkas inte av dessa emissioner då bin flyger inte så mycket i minusgrader, 3 fordonsgas var inte med i denna studien så där fordras mer undersökningar.
Etanol är bra som komplement. Vi behöver flera alternativ till vanliga bensinen. Etanol är ett. (Snål-)dieselmotorer ett annat med biodiesel, hybridlösningar, olika typer av gas o s v. En som kört FORD-etanolbil i 7 år - har funkat bra, drar ca 1,02 att jämföra med 0,78 dvs 30% mer!
De etanolbilar jag kört har varit urusla dragare upp till 2000 varv. Detta gäller även Saab. Men har man väl fått upp varvtalet till dryga 1500 varv går det väl an, men otaliga motorstopp frestar på tålamodet. Dessutom är det en glädjesiffra detta med 30% ökning. Jag har tagit del av några taxiföretags förbrukningslistor, ocg det stämmer inte alls med bara 30% ökning.
Men nu är bensinpriset så pass högt att det nog börjar löna sig att köra på etanol. Man kan ju tanka bensin om man behöver vridmoment vid låga varv.
BEST-projektet (www.best-europe.org) har kört över 2 miljoner km med lite drygt 100 olika FFV-bilar och sett en genomsnittlig merförbrukning på 26-33 % - någpnstans där ligger det alltså. Sen kan enstaka bilexemplar vara sämre eller bättre.
PG - det låter som om du haft för liten motor för din last. Eller jämfört med en kompressionsmotor som ju har ett mycket bättre bottendrag än ottomotorn.
Även Saabturbon har väldigt dåligt bottendrag. Åtminstone de bilar jag kört med etanol. Ett företag som köpt ett par Saab 9-3 ångrar idag att de inte satsade på diesel. Ständiga motorstopp under utbildning är inte roligt för vare sig lärare eller elev.
Får se hur länga "revanschen" håller i sig denna gången. I dag ger jag kr 12.52 för 95 oktan där jag bor.
naturligtvis ökar både vridmomentet och toppeffekten på Saabs biopower-motorer om man tankar etanol, skillnaden är ganska gigantisk, jag har kört etanol-Saabar i fem år, ca 20.000 mil. Förbrukningen ökar mindre än 30% som så ofta med Saabar så minskar förbrukningen när man får mer hästkrafter ur samma cylindervolym. 2,3t biopowern jag kör nu har fantastisk prestanda och drar drygt en deciliter mindre än den 2,0t jag hade tidigare. Ca 1,15 snittar den på med skyltfart + moms.
Även Saab har uruselt bottendrag med etanol. Bilen "vaknar" ju inte förränn varvtalet kommit över 1500 varv, men kommer då som ett spjut om man inte lättar på gasen. Det är väldigt svårt för nya förare att föra fordionet med en jämn o behaglig gång i stadstrafik, och för att inte tala om ecodriving med denna bil.
Men det kommer en ny variant av Etanolturbon till nya Saab och Opel Insignia under hösten. Den lär vara snällare genom hela registret, både när det gäller körbarhet och bränsleförbrukning.
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.