"Tyvärr ser Erik Rönnblom rapporten mer som dubbdäcksfientlig propaganda än som den forskningsrapport den faktiskt är". Det skriver Mats Gustafsson, projektledare på VTI, i ett svar på kritiken från Erik Rönnblom.
Thrust II är Richard Nobles andra skapelse efter Thrust I, vilken kraschades i närmare 800 km/t. Ryktet säger att intäkterna från skrotet som såldes lade grunden till efterföljaren. Under rekordkörningen i oktober 1983 i Bonneville tilläts inga andra fordon än Thrust II komma i närheten av den uttorkade sjöbotten. Detta för att inte Noble skulle sikta på fel linje och köra vid sidan av banan. Thrust II står i dag utställd på Coventry Transport Museum, efter att genom ekonomiska stöd från allmänheten räddats från att lämna landet i samband med en försäljning. Toppnoteringen från 1983 låg på 1 047, 49 km/t. Bilen designades av John Ackroyd.
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Jag kan inte annat än att hänvisa till fakta och beräkningar Crister och Leifer. Några alternativa sådana har ni själva heller inte redovisat.
Fakta är att saltet fungerar ner till minus 18 grader Celsius. Därunder hjälper det inte längre. Beräkningar visar därtill att saltet både förbättrar trafiksäkerheten och ökar framkomligheten. Vattentdrag med mera i vägens närhet påverkas negativt av saltet, i alla fall dem allra närmaste. Vegetationen lider inte lika mycket och rostskador på våra fordon är lägre värderade än ett oanvändbart vägnät. Man kan tycka illa om saltet men tyvärr finns det i dagsläget inga hållbara alternativ, i alla fall inte till en rimlig merkostnad. Och nej Crister. Det är inte positivt med ökade utsläpp. En osaltad väg där man tvingas köra på lägre växlar och variera hastigheten ger därför en mångdubbel högre förbrukning än en saltad där man kan hålla en konstant hastighet. MVH AL
AL:Du skriver att det inte finns något hållbart alternativ till salt.Jo det gör det,ge fan i och salta när det inte är underkylt regn och väderomslag regn till minusgrader och låt folk använda dubbdäck och tvinga den tunga trafiken att använda åtminstone vinterdäck.Åkte juldagen 34 mil tur och retur Jönköping och saltet gjorde ingen nytta bara skapade ett livsfarligt väglag med två hjulspår i högerfilen på motorvägen.Vänsterfilen var nästan okörbar men alla bråttomidioter chansade och körde om i vänsterfilen.Det skedde mer än hundra olyckor det dygnet på denna bit av E4 enligt dom som vet.Vad gjorde saltet för nytta,jo saltmodd som är livsfarligt, för bilen sladdar helt plötsligt och har du inte tur så är olyckan ett faktum.Detta är verkligheten och kom inte och säg att man körde för fort för hastigheten låg mellan 60-70 km/t .Men bråttomidioterna klarade inte av denna hastighet förstås.Under denna resa körde jag även 2 mil på en mindre väg som inte saltas och det gick inte fortare men man slapp åtminstone saltmodden och jag lovar att även du skulle uppskattat det ärliga väglaget trots att snön vräkte ner och man körde i ca 1 dm snö.
Att saltet fungerar ner till -18 grader är väl ändå teoriavdelningen,säg -10 i praktiken.
Du saltet har tagit död på många träd och alle´r ,jag lovar.
Du kör inte fortare på en väg som är full av saltmodd.Det kan du glömma.
Merkostnaden för rostskador drabbar inte vägverket och VTI,för då skulle saltet vara förbjudet ,jag lovar.
MVH Crister
AL
"Fakta är att saltet fungerar ner till minus 18 grader Celsius."
Ja det är vägverkets "fakta".
I praktiken kan det se mycket annorlunda ut.
Kollade på ABC nu där en anställd jobbade med att röja trottoarer från is med ishacka. Han sa att saltet och andra kemiska medel, gör att det blir vatten som återfryser och det blir ännu halare nu när det är ganska kallt. Han menade också att det inte finns nåt alternativ ofta, det ska gå fort och vara billigt. "Billigt" gäller alltså inte de indirekta kostnaderna eller felaktig halkbekämpning. Om nu saltet var så bra som du säger så skulle trottoarerna i Stockholm nu vara rena och halkfria. I praktiken är det precis tvärtom, och äldre/handikappade med rollatorer och annat tar sig inte fram.
Jag tror inte att Nobelstiftelsen eller de gamla fysikerna och kemisterna som utvecklat och bevisat termodynamikens obestridliga lagar skulle uppskatta (eller ens ta på allvar) ett sådant genomdumt argument Leifer (och Crister). Jag kan väl i och för sig förstå att det är svårt med kemi men smältpunkten (och fryspunktsnedsättningen) hos ett ämne (det som saltandet hos vägbanan bygger på) är vad det är. Om det nu inte stämmer har ni två i så fall (på en hemsida) gjort en upptäckt som omkullkastar en stor del av vår moderna tids fysik och kemi, med följden att ni kanske kan lösa energikrisen. Med all respekt så finner jag det som tämligen osannolikt. Konstatera istället att saltet fungerar (det är en naturlag) så kan vi gå vidare i debatten. MVH AL
Noterar att debatten rullar på - nu på saltade vägar, vilket det tycks om - eller inte.
Som jag skrivit tidigare så hatar jag personligen saltslask! Det förstör sikten, vilket är mycket allvarligt, och ger en totalt oberäknelig halka.
Eftersom det inte lika ofta saltas på de mindre vägarna, kan det uppstå situationer när man kör av från de större vägarna. Skillnaden blir plötslig och det kan t o m vara is just vid avfarten p g a det smältvatten som rinner från den större vägen. Det här avspeglas säkert inte tydligt i någon statistik eftersom konsekvenserna oftast inte blir så stora att de medräknas i någon statistik.
Sen undrar jag om AL har rätt beträffande temperaturgränsen för saltanvändning. Själv har jag tidigare läst att -8 är gränsen. Enkla laboratorieexperiment ger vid omräkning för trafikförhållanden -12 grader. Rolf Johansson vid Vägverket menar att gränsen för effektiv halkbekämpning med salt går vid -6 grader. Med kalciumklorid kan man under perfekta förhållanden sänka temperaturen ner till -31 grader!
Eftersom det här är en endoterm reaktion, så sänker saltet temperaturen. Nettoeffekten blir ändå, rätt använt i förebyggande syfte, positiv eftersom vattnets fryspunkt sänks desto mer. Men när det är mycket snö så bildas det iskulor som gör isblasket så förbannat halt.
Jag är helt övertygad om att AL har rätt när han hänvisar till att det statistiskt går att påvisa saltets säkerhetsmässiga fördelar. I de flesta fall blir ju vägarna helt snö- och isfria och vid just de tillfällena på just de vägarna är det lätt att konstatera en minskad olýcksfrekvens. Det statistiska underlaget blir ju stort eftersom det passerar många bilar på dessa vägar.
När det däremot är riktigt halt, så halt att det faktiskt märks rejält under hjulen, så minskar samtliga förare farten oavsett däckstyp. Det innebär att olyckorna minskar och något tillräckligt statistikunderlag byggs inte upp. Vid de tillfällena saltas det ju inte heller.
Ska man jämföra, så måste det alltså ske när snömängderna är relativt måttliga och temperaturen inte alltför låg - och då förstärks skillnaderna i olycksrisker p g a de skillnader jag beskrivit ovan mellan större och mindre vägar.
Jag undrar hur dessa statistiska jämförelser går till. När mäter man och vad jämför man?
Jag är rädd för att jämförelsen är haltande.
Just nu har vi här i Stockholmstrakten (och inte bara här, förresten) ett tämligen isigt underlag och trots det jag hävdat tidigare, så måste jag medge att nu är rimligen dubbdäck mycket effektivare än dubbfria - om man alltså inte kör på den upplevda vägkänslan och "äter upp" skillnaden i grepp genom att köra fortare, alltså.
AL Spela inte dum nu, du påstod att saltet verkar ner till minus 18. Jag påpekade att vägar och trottoarer inte är snö och isfria i Stockholm trots idogt saltande. Och då är det inte ens i närheten av så kallt som minus 18 på dagarna nu. Det är väl ändå resultatet som räknas??? I stockholm ser man tydligt att blir det kallare än minus 5 nånstans, så får saltet stora problem! Saltet är dessutom mest meningsfullt vid några få kallgrader, för det är ju som halast nära nollan.
AL, vi har diskuterat mycket förr. Du vill bara tro på undersökningar, statistik, teoretisk fakta. Du är en sann teoretiker som gillar enkla samband. Den komplexa verkligheten ser inte alltid ut som "kartan". Saltbilarna i Stockholm är ute och kör, saltar och saltar. Ändå biter inte saltet då det varit mer än 5 minus senaste veckorna. Men det spelar ingen roll, för i teorin gör dom helt rätt! Det är tydligen väl använda skattepengar att ha anställda som åker runt och saltar överallt när saltet inte hjälper... TÄNK om det är så att det behövs en smörgåsbord av metoder. Och att det ibland faktiskt är mycket bättre att avstå att salta. Vi har dock blivit saltberoende likt en alkoholist är beroende av sin sprit.
AL vägverket vill införa lag om vinterdäck på tunga fordon redan förra året. Har dom fel?
ROY:Tycker att du skrivit en mycket bra kommentar.Du verkar förstå att verkligheten på vägarna skiljer sig mot "teoriavdelningen" både vad det gäller salt och dubbdäck.Vissa som brukar påpeka att allt är så komplext med många okända faktorer verkar ha svårt för att förstå att i riktigt vinterväglag stämmer inte teorierna längre.Då är allt plötsligt svart och vitt och man upphäver naturlagarna om man inte håller med.Det man ser och upplever skall plötsligt ge nobelpris om man skulle ha rätt och när man säger att saltandet under snöfall är korkat så har man genomdumma argument.När det snöar skall man ploga bort snön inte salta.När snöfallet eller snödrevet upphört då funkar kanske saltet om det inte är kallare än -10 grader.Jag löser ingen energikris AL men detta är verkligheten.Jag håller med LEIFER att vi har blivit lika saltberoende som alkolisten som vill ha sprit.I alla fall Vägverket och deras utförare av vintervägunderhållet.Salt är åt helvete för billigt och det funkar mycket dåligt ofta.
Gott Nytt År MVH Crister
Christer: Kör du en Volvo V40 händelsevis? ^^
Paginering
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.