"Forskning - inte dubbdäcksfientlig propaganda"

Leifer: Man har gjort vissa tester med den "tysta asfalten" här nere, då på motorvägen. Så mycket tystare det blev! Vilken skillnad! Tänk om det var så alltid..

Om inte kartan och verkligheten stämmer överens,så är det kartan som gäller enligt AL.Så hur värdelöst än saltet är på våra vägar ,denna vinter så säger teoriavdelningen forfarande att salt är bäst.Helst ihop med sommardäck.För så är det på labbet.Sedan kommer en redogörelse för hur salt fungerar i teorin.Men det skiter vi ute i trafiken i för vi ser att det inte fungerar i praktiken.Men med en drucken papegojas envishet,så har vi fel enligt AL.
MVH Crister

Crister, AL visar med sin retorik prov på avgrunden mellan folket och makten/eliten. Folket är inte tillräckligt kunniga för att fatta nåt, det är ju alla bondtölpar i grund och botten. Det gör bara experter med sina "djupa" skattefinansierade utredningar, fina diagram och kurvor. Folket ska dock acceptera vilka skatter, pålagor och regler som helst samtidigt helt utan möjlighet att ställa krav på vägunderhåll, framkomlighet och annat bilrelaterat. Svenskar är nog världens lydigaste folk. De få svenskar som ifrågasätter möts av härskartekniker från makten. Har man inte en "tung" utredning bakom sig så har man inte rätt att tycka nåt, man har bara rätt att betala alla skatter och avgifter som makten hittar på. Folket är ju dessutom alla miljösvin i sina gamla bensinbilar och har därmed ingen rätt till åsikt. Konstig då att makten haft skatteregler som ju just gjort att alla svenskar kör bensinbilar istället för diesel. Liksom att svenskar just köpt de stora bensinbilar som Volvo och Saab tillverkat genom åren.

Nu är det dags för en ny populistsik fråga skrota dubbdäcken skit i säkerheten det är ju miljöpartiet i ett nötskal fan ta den som vågar ifrågasätta stjärnskottet Wetterstrand.Alla på forumet är ju så himla duktiga bilförare men ändå dör det och skadas tusentals människor,är det inte bättre att försöka minska detta antal i stället för att bibehålla eller öka.

Det är korrekt Leifer att jag önskar vetenskapliga belägg för saker och ting. Spekulationer sysslade man med innan upplysningstiden (man trodde exempelvis att jorden var platt). Visst kan man dock ha en egen subjektiv uppfattning, men det duger inte som beslutsunderlag. Men om Leifer vill pröva saker och ting baserat på tro är jag tämligen övertygad om att läkemedelsbolagen kan bistå honom med lämpliga oprövade preparat. Om de fungerar eller ej eller om de är skadliga spelar tydligen ingen roll, det är ju bara "härskartekniker från makten" som ställer sådana krav.
Tack och hej, nu får ni klara debatterna utan mig (såvida ingen annan skribent framför något vettigt). MVH AL

Ja, alltså, jag är fortfarande lite nyfiken på det statistiska underlaget beträffande vägsaltets undergörande verkan kontra snötäckta vägar.
Jag hänvisar till mitt tidigare inlägg beträffande att saltet faktiskt kan bidra till ökad olycksfrekvens på de samtidigt osaltade vägarna.
Som jag också påpekade så måste mätningarna göras vid åtminstone samma temperaturer och den snömängd som skulle varit fallet om inte saltet använts.

Citerar från den skrift AL åberopar:
"*Salt smälter snö och is ner till minus 18 grader. Saltet kan alltså göra vägen fri från snö och is, även när det är minusgrader."
Det är ett allmänt hållet och oprecist uttalande. (Intressant passus för övrigt - "även när det är minusgrader" - alltså funkar det vid plusgrader...) Det grundar sig uppenbarligen på de enkla frysblandningsexperiment som säkert några av oss gjort i skolan. I praktiken, beträffande de vägar som finns i verkligheten (RL) har ingen någonsin påstått att saltet skulle fungera till så låga temperaturer - främst av de skäl som jag också dkrivit i det förra inlägget.
AL, so jag brukar referera till som vederhäftgi, är dock här ute och cyklar (med obefintligt grepp) och får gärna komma med et genmäle!

ROY: Håller med om att AL är lite fel ute när det gäller saltets förmåga att smälta is. Fryspunkten för en mättad saltlösning är -21.1 grader. Siffran -18 grader sammanfaller med fahrenheitskalans nollpunkt som utgår ifrån den lägsta temperatur man på Fahrenheits tid ansågs kunna uppnå artificiellt. För detta användes en saltlösning bestående av isvatten och ammoniumklorid.
När det gäller halkbekämpning med salt så gäller att de mest trafikerade vägarna ska vara snö- och isfria ner till -6 grader. Det är också ner till dessa temperaturer som det är meningsfullt att salta. Det blir dock problem om det kommer mycket nederbörd eftersom saltet då späds så att fryspunktnedsättningen inte går lika långt.
Att låta bli att salta högtrafikerade vägar skulle leda till att dessa ganska snabbt omvandlades till rena skridskoisar på grund av packning och polering från trafiken. Vid mycket trafik blir dessutom isen snabbt väldigt knölig och ojämn. Den blir också i princip omöjlig att hyvla bort.

Mugge, bra klargörande men ologiskt. Du skriver att saltet bara fungerar ner till i bästa fall minus 6 grader. Dvs ungefär samma som vi andra konstaterat med empirisk erfarenhet. Sen går inte ditt resonemang ihop. I Stockholm har det varit mycket kallare på dagarna än minus 6 länge nu. Ändå är det inte så där halt som du beskriver. Och nog har man varit ute och spritt massor av verkningslöst salt i onödan ändå.

Leifer: Att du uppfattar mitt senaste bidrag som ologiskt tror jag mest beror på att du väljer att tolka in saker som jag inte skrivit.
Det jag försöker redogöra för är förutsättningarna för när salt är effektivt. Här lite förtydligande:
Inom det temperaturintervall som salt effektivt kan klara att smälta snö och is på vägarna är saltning många gånger den åtgärd som bäst klarar att åstadkomma förbättrad framkomlighet och säkerhet. Det finns dock också inom detta temperaturintervall situationer när saltet är mindre effektivt och kanske till och med bidrar till sämre förhållanden än om man lät bli att salta. Exempel är när det kommer mycker nederbörd så att saltlösningen snabbt blir uspädd (typ svåra moddförhållanden). Ett annat problem är om det redan hunnit etableras ett tjockt lager av hårt packad snö och/eller is. Sådant är mycket svårt att göra något åt både mekaniskt och med salt. Det finns också vädersituationer där man idag inte känner till några effektiva metoder att motverka svår halka. Kombinationen kraftigt snöfall och riktigt mycket trafik är oerhört svårt att hantera liksomvissa former av firnsnö (snö som har hög densitet och som är nära fryspunkten).

En ytterligare omständighet som man bör ta hänsyn till är att vägbanans temperatur inte nödvändigtvis korrelerar med utandningsluftens. Därtill tillkommer vindförhållanden som en annan faktor. Det kan vara en av förklaringarna till uppgiften om -18 grader Celsius. Vad det sedan gäller den statistiska bearbetningen är det sant att det kan finnas tveksamheter. Det ligger i ämnets natur att man (i brist på annat) tvingas skatta saker och ting. Men utifrån den samlade kunskap som finns är bedömningen att saltet sparar liv. Man kan exempelvis se detta genom att mäta olycksfrekvensen vid olika friktionsförhållanden, vilket också gjorts (se exempelvis Tema Vintermodell av VTI där Mats Gustafsson torde kunna utveckla vidare). MVH AL