Vi vet vad Saab behöver. Hundra tusen Sture Gustafsson. Han har ägt fjorton Saabar. Och hans fru två. Med fler sådana kunder kan inte Saab misslyckas.
Sture och hustrun Margaretha har köpt Saabar i 43 år. En vart tredje år.
Sture gifte sig med Margaretha 1962, de är båda 72 år och bor i Bohus sex mil söder om fabriken i Trollhättan.
14 Saabar
Fem år efter bröllopet inledde de ett livslångt förhållande med Saab.
- Vi har varit testpiloter i över 40 år, säger Margaretha.
Sedan dess har Sture köpt fjorton Saabar. Vad beror sådan trohet på? Svaret är enkelt:stolarna.
- Ingen har så bra stolar som Saab, säger Sture och Margareta håller med. Fast när det gäller de två första Saabarna så var det väl inte stolarna som avgjorde.
Den första bilen var en 96:a. Den köpte de alltså begagnad 1967.
- Den var brun, säger Sture.
- Gul, säger Margaretha.
"En perfekt bil"
Gul var den. Det vet vi för vi har sett bilden. Men det var inte färgen som avgjorde.
- Den hade rattväxel och frihjul, säger Sture. Det var fint. Sparade bensin.
Sture är pensionerad bankdirektör. Han har koll på kostnaderna.
- Jag minns rattväxeln så väl, säger Margaretha och liksom visar där i soffan hur man växlade. Den var härlig.
Fast så härlig var den väl inte. Det där är nog mest nostalgi. Rattväxeln i 96:an var rätt långslagig och sladdrig.
- Det var en perfekt bil. Liten och nätt och bra i kurvorna.
Numret på första Saaben var ett sådant där med landskapsbokstav så man kunde se varifrån bilen kom.
- Det var bra, säger Sture. Numret var O86414.
O:et stod för Göteborgs och Bohus län.
Brun eller gul, de körde till Norge - till Trollstigen och Hardangervidda och tältade.
Fast först passerade de alltid Åmål. Sture kommer därifrån. Där uppe på kringelvägarna i Norge kokade Saaben. Det är den ena av två gånger som Stures och Margarethas Saabar krånglat.
Livsfarliga sittplatser
Sedan kom barnen och då var 96:an rätt opraktisk med sin lilla baklucka och sluttande tak. De bytte till en 95:a - en kombi.
Idag skryter tillverkarna om sina bilar som har sju sittplatser. Som jättebilar som Chrysler Voyager och Audi Q7. Saab 95 hade också tre stolsrader och plats för sju.
Sista raden var ett litet ryggstöd i bakluckan som man fällde upp. Plats för två barn. Sätet var bakvänt. Ungarna gillade att kunna se trafiken bakom men det var faktiskt livsfarligt om man blev påkörd.
Efter de två första beg-bilarna var det dags för en sprillans nya Saab - en 99:a som Sture och Margaretha köpte 1976. Pris 32 000 kronor.
Stolar och radio
Denna första nya bil och ytterligare tio har Sture köpt av samme försäljare - Lennart Nilsson på Kongahälla Bilcity i Kungälv ett par mil norr om Göteborg.
Men varför elva nya Saab på raken? Det handlar om stolar. Men också om radio.
Det där med radio har inte med bilradion att göra. Sture är nämligen en hängiven radioamatör - en hobby som är lite på avskrivning numera när folk kan mejla eller prata i mobil var som helst på klotet.
Men dessförinnan fanns det folk som satt hemma med egna radioapparater som både tog emot och sände och pratade med folk över hela världen.
Sture tog med radioutrustningen på resorna. Då satte han en stor antenn på bakre kofångaren.
- Folk trodde att vi kom från polisen, säger han.
Saaben var perfekt för en rörlig radioutrustning. Det verkar som om ingen annan bil var så bra radioavstörd.
Andra bilars tändsystem gjorde att det sprakade och knastrade i radion. Inte i Saaben.
Den där första 99:an körde Sture och Margaretha till England - med antenn där bak.
Subaru föll på... stolarna
Det var alltså stolarna, radion och kanske mästersäljare Lennart Nilsson som gjorde att det blev elva nya Saabar på raken för Sture.
Lennart Nilsson, som faktiskt blivit svensk mästare i Saab-försäljning - han sålde 497 stycken på ett år - säger:
- En gång föreslog jag Sture en Subaru.
- Inte tillräckligt bra stolar, säger Sture.
5 000 mil per Saab
Sture har kört sina Saabar cirka fem tusen mil eller tre eller fyra år. År 2005 köpte han en 9-3.
Det är den andra av Stures och Margarethas alla Saabar som krånglat. Ett ganska mystiskt krångel. Den första var ju 96:an som kokade i Norge.
- Lampan för antispinnet lyste ibland och larmade om att det inte fungerade, säger Lennart.
Men på verkstaden kunde de inte hitta något fel. Ni känner igen det där… Det är som om bilen är ett levande väsen. När den kommer i närheten av verkstaden blir den plötsligt skötsam.
Det konstiga var att antispinnlampan bara krånglade när de tankat på Preem-macken i Bohus. Inte på vägen dit.
Det är visserligen vetenskapligt svårt att påvisa något samband mellan krånglande antispinn och Preem-bränsle men...
Det kunde också bero på en hal backe i närheten av macken som fick elektroniken att larma.
Förutom koket i Norge på 70-talet så hävdar Sture alltså bestämt att det Preem-allergiska antispinnet är det enda krångel han haft under 43 år med Saab.
- Inga andra problem, lovar han.
Då finns det ju ingen anledning att byta märke.
Köpt Saab under Saabkris
I december förra året köpte de sin senaste - en 9-3 Biopower. Den har bara gått femtio mil.
Sture är rätt bra på att sköta sina bilar - alltid garage och lackkonservering och service i rätt tid. Inga p-repor eller annat krafs.
Jo, för resten. Sture brukar springa orientering på amatörnivå. En gång i Blekinge kom han in mål ganska sent.
- Som vanligt.
När han kom till parkeringen på ett stort fält var det bara hans bil kvar.
- Jag la i backen och pang!
En Merca hade kört in på parkeringen utan att Sture sett den. Han har aldrig åkt fast för fortkörning. Inte ens fått en p-bot.
Ännu en Saab
Mästersäljare Nilsson som har koll på Stures bilar vet när det är dags att byta. Ingen annan kund har så välskötta bilar.
- Det är nästan kö på att få ta över Stures inbytesbilar, säger han.
Sture har alltså haft fjorton Saabar. Men familjen har haft två till. Margaretha berättar:
- Jag hade en Opel Corsa men när vi fick barnbarn så bytte vi till en Saab.
Och sedan blev det en till. Summa sexton alltså i familjen Gustafsson. Dottern Maria har en Renault Scénic.
- Man sitter lite högre, säger Sture. Bra sikt och bekvämt. Kanske skulle man ha en sådan där hög bil.
Men så var det där med sätena.
- För hårda.
Det fick bli en Saab igen.
Diskutera: Vad behöver Saab för att lyckas?
Sture gifte sig med Margaretha 1962, de är båda 72 år och bor i Bohus sex mil söder om fabriken i Trollhättan.
14 Saabar
Fem år efter bröllopet inledde de ett livslångt förhållande med Saab.
- Vi har varit testpiloter i över 40 år, säger Margaretha.
Sedan dess har Sture köpt fjorton Saabar. Vad beror sådan trohet på? Svaret är enkelt:stolarna.
- Ingen har så bra stolar som Saab, säger Sture och Margareta håller med. Fast när det gäller de två första Saabarna så var det väl inte stolarna som avgjorde.
Den första bilen var en 96:a. Den köpte de alltså begagnad 1967.
- Den var brun, säger Sture.
- Gul, säger Margaretha.
"En perfekt bil"
Gul var den. Det vet vi för vi har sett bilden. Men det var inte färgen som avgjorde.
- Den hade rattväxel och frihjul, säger Sture. Det var fint. Sparade bensin.
Sture är pensionerad bankdirektör. Han har koll på kostnaderna.
- Jag minns rattväxeln så väl, säger Margaretha och liksom visar där i soffan hur man växlade. Den var härlig.
Fast så härlig var den väl inte. Det där är nog mest nostalgi. Rattväxeln i 96:an var rätt långslagig och sladdrig.
- Det var en perfekt bil. Liten och nätt och bra i kurvorna.
Numret på första Saaben var ett sådant där med landskapsbokstav så man kunde se varifrån bilen kom.
- Det var bra, säger Sture. Numret var O86414.
O:et stod för Göteborgs och Bohus län.
Brun eller gul, de körde till Norge - till Trollstigen och Hardangervidda och tältade.
Fast först passerade de alltid Åmål. Sture kommer därifrån. Där uppe på kringelvägarna i Norge kokade Saaben. Det är den ena av två gånger som Stures och Margarethas Saabar krånglat.
Livsfarliga sittplatser
Sedan kom barnen och då var 96:an rätt opraktisk med sin lilla baklucka och sluttande tak. De bytte till en 95:a - en kombi.
Idag skryter tillverkarna om sina bilar som har sju sittplatser. Som jättebilar som Chrysler Voyager och Audi Q7. Saab 95 hade också tre stolsrader och plats för sju.
Sista raden var ett litet ryggstöd i bakluckan som man fällde upp. Plats för två barn. Sätet var bakvänt. Ungarna gillade att kunna se trafiken bakom men det var faktiskt livsfarligt om man blev påkörd.
Efter de två första beg-bilarna var det dags för en sprillans nya Saab - en 99:a som Sture och Margaretha köpte 1976. Pris 32 000 kronor.
Stolar och radio
Denna första nya bil och ytterligare tio har Sture köpt av samme försäljare - Lennart Nilsson på Kongahälla Bilcity i Kungälv ett par mil norr om Göteborg.
Men varför elva nya Saab på raken? Det handlar om stolar. Men också om radio.
Det där med radio har inte med bilradion att göra. Sture är nämligen en hängiven radioamatör - en hobby som är lite på avskrivning numera när folk kan mejla eller prata i mobil var som helst på klotet.
Men dessförinnan fanns det folk som satt hemma med egna radioapparater som både tog emot och sände och pratade med folk över hela världen.
Sture tog med radioutrustningen på resorna. Då satte han en stor antenn på bakre kofångaren.
- Folk trodde att vi kom från polisen, säger han.
Saaben var perfekt för en rörlig radioutrustning. Det verkar som om ingen annan bil var så bra radioavstörd.
Andra bilars tändsystem gjorde att det sprakade och knastrade i radion. Inte i Saaben.
Den där första 99:an körde Sture och Margaretha till England - med antenn där bak.
Subaru föll på... stolarna
Det var alltså stolarna, radion och kanske mästersäljare Lennart Nilsson som gjorde att det blev elva nya Saabar på raken för Sture.
Lennart Nilsson, som faktiskt blivit svensk mästare i Saab-försäljning - han sålde 497 stycken på ett år - säger:
- En gång föreslog jag Sture en Subaru.
- Inte tillräckligt bra stolar, säger Sture.
5 000 mil per Saab
Sture har kört sina Saabar cirka fem tusen mil eller tre eller fyra år. År 2005 köpte han en 9-3.
Det är den andra av Stures och Margarethas alla Saabar som krånglat. Ett ganska mystiskt krångel. Den första var ju 96:an som kokade i Norge.
- Lampan för antispinnet lyste ibland och larmade om att det inte fungerade, säger Lennart.
Men på verkstaden kunde de inte hitta något fel. Ni känner igen det där… Det är som om bilen är ett levande väsen. När den kommer i närheten av verkstaden blir den plötsligt skötsam.
Det konstiga var att antispinnlampan bara krånglade när de tankat på Preem-macken i Bohus. Inte på vägen dit.
Det är visserligen vetenskapligt svårt att påvisa något samband mellan krånglande antispinn och Preem-bränsle men...
Det kunde också bero på en hal backe i närheten av macken som fick elektroniken att larma.
Förutom koket i Norge på 70-talet så hävdar Sture alltså bestämt att det Preem-allergiska antispinnet är det enda krångel han haft under 43 år med Saab.
- Inga andra problem, lovar han.
Då finns det ju ingen anledning att byta märke.
Köpt Saab under Saabkris
I december förra året köpte de sin senaste - en 9-3 Biopower. Den har bara gått femtio mil.
Sture är rätt bra på att sköta sina bilar - alltid garage och lackkonservering och service i rätt tid. Inga p-repor eller annat krafs.
Jo, för resten. Sture brukar springa orientering på amatörnivå. En gång i Blekinge kom han in mål ganska sent.
- Som vanligt.
När han kom till parkeringen på ett stort fält var det bara hans bil kvar.
- Jag la i backen och pang!
En Merca hade kört in på parkeringen utan att Sture sett den. Han har aldrig åkt fast för fortkörning. Inte ens fått en p-bot.
Ännu en Saab
Mästersäljare Nilsson som har koll på Stures bilar vet när det är dags att byta. Ingen annan kund har så välskötta bilar.
- Det är nästan kö på att få ta över Stures inbytesbilar, säger han.
Sture har alltså haft fjorton Saabar. Men familjen har haft två till. Margaretha berättar:
- Jag hade en Opel Corsa men när vi fick barnbarn så bytte vi till en Saab.
Och sedan blev det en till. Summa sexton alltså i familjen Gustafsson. Dottern Maria har en Renault Scénic.
- Man sitter lite högre, säger Sture. Bra sikt och bekvämt. Kanske skulle man ha en sådan där hög bil.
Men så var det där med sätena.
- För hårda.
Det fick bli en Saab igen.
Diskutera: Vad behöver Saab för att lyckas?
Köpt Saabar för 1,5 miljoner
Sture Gustafsson i Bohus norr om
Göteborg har köpt elva nya Saabar av säljaren Lennart Nilsson på
Kongahälla Bil i Kungälv.
Sture har kvar fakturor eller kvitton för alla
bilarna.
Det är intressant att kolla prisutvecklingen.
1976
Saab
99, 32 000
1978
Saab 99L, 36 600
1984
Saab 900,
57 500
1987
Saab 900, 90 500
1989
Saab 900i, 117
000
1991
Saab 900i, 149 000
1994
Saab 900, 186 000
1998
Saab 900SE, 180 000
2001
Saab 9-3SE, 198
000
2005
Saab 9-3, 228 000
2009
Saab 9-3
BP, 250 000
Sammanlagt representerar bilarna ett köpvärde
för Sture på 1 524 100 kronor.
Men om man skriver ned värdet med
inbytesbilarna så tror Sture att inköpskostnaden för de här elva bilarna
under 34 år blir cirka 700 000 kronor.
Det betyder drygt 20 000 kronor
per år eller drygt 63 000 per bil. Men det faktiska värdet är högre
eftersom kronan förändrats med åren.
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Jag är bara inne på min andra SAAB, den första hade bara ett fel på 12.000 mil och det var sensorn till hemmaläget på vindutetorkarmotorn.
Mitt andra älsklingsmärke är det värre med, BMW, min första E39a började läcka från toppen då den var två år gammal, en robot drog topplocket för hårt på en bult, detta var ett kännt fel. Det ledde till att bilen gick varm varpå expansionskärlet som var gjutet i två delar sprack litet och började läcka. Då gick bilen varm igen och denna gång smälte ett hål i termostathuset som också var av plast och ej tålde dessa temperaturer. Nu står en annan E39a i garaget med ännu en trasig ABS/DSC sensor. Men komforten är fantastisk och sexorna en fröjd att höra så den får nog bli kvar. Även om det hade varit skönare att komplettera upp med ännu en SAAB.
Har haft lite olika bilar innan och de har varit super sen ville jag testa en Saab så jag köpte en begagnad 9-5 kombi -02. jag måste hålla med de possitiva Saab älskarna att sätena är betydligt skönare än de flesta bilar på marknaden ( testat en hel del tyska som japanare). Grabbarna grus som nu inte är förtjusta i saab på detta forum skulle jag lätt rekomendera en Saab utan problems ;) hörde något om att dux har ett finger med i Saabs säten ( bara hörsägen). 12000 mil nada problems.
Jag håller med Andy om att sätena är skönare att sitta i än i dom flesta andra märkena. Volvo och Saab har riktigt sköna säten (om man gillar relativt mjuka säten), jag får ont efter ett tag annars om dom är hårda.
1967 köpte jag min första SAAB 95 efter de har det blivit yterligare 10 st. 3st 99,1st 900, 3 st 9000
1 st 9,5 2 st 9,3. 2 ggr har jag haft problem, v4 an
is i förgasaren , 99 fläktmotor sönder. normala
SAAB sevvice enligt bok. Många mil har det blivit,
en gång SAAB alltid SAAB , så länge SAAB finns och jag kan köra bil. Har i dag 3 st veteraner
92B 1955, 95 2T 1965, 96 V4 1971 och 9.3 2007
combi.
Någon överdrivet bra kvalitet har Saab aldrig haft, men körkomforten och vägegenskaperna är i världklass liksom säkerheten. Min personliga erfarenhet är att Volvo varit driftsäkrare liksom Opel av senare modeller. Volvon har varit tråkigare att köra än Saaben. Nya Insignia har komfort och vägegenskaper som väl matchar 9-5an. Gamla Vectran hade lite sämre stolar och var lite högljuddare än Saaben men den var betydligt snällare på soppa och verkstadsbesök.
Allting är relativt, men Saab är INTE bättre än sina konkurrenter kvalitetsmässigt. Min förhoppning är att den nya ägaren råder bot och bättring i det avseendet. Särskilt med tanke på priset. Knappast ett pris för gemene man, men kanske stat och kommuner har råd.
Jag har haft 5st SAAB genom åren.
Alla med sina olika problem. Den mest felfria var nog min gamla 99 och den med mest problem var den senaste 9-3.
Så pass mycket problem och kvalitetsbrister att det aldrig blir en SAAB igen.
När det gäller säten så måste ni referera till de gamla, 99, 900 och 9000. För inte är de som sitter i 9-5 och 9-3 så speciella.
Min VW har bättre och skönare säten än 9-3.
Jag har alltid tyckt om SAAB's bilar, men de har inte hängt med tiden. Eller om man vänder på det, de övriga har kommit ikapp och förbi.
Har pilotbaketets stolar i min 9-3 cab och de är GUDOMLIGT sköna!! :) Till och med så sköna att min far har fått krypa till korset och erkänna saabstolarnas överlägsenhet mot hans merca 2010:a!! Och min 9-3 som jag haft sedan 04:a har inte krånglat en enda gång till skillnad från farsans förra 07 E-klass!. Huuu vilken mardröm den var!! Trodde till och med att automatlådan skulle rasa på den!! :S
Ja men har Mercedes någonsin haft sköna stolar?
Och varför måste man köpa dyraste stolpaketet för att sitta bra i en 9-3a. För bra sitter man inte i standardstolarna.
PG!
Om man läser flertalet mercedestester så får mercedes alltid beröm för sina sköna säten (vilket jag inte håller med om heller)! Grejen med att jag valde pilotpaketet är att jag 1 hade råd och 2 jag vill inte ha standard! Jag vet från min förra saab cab och mina täckta saabar att stolkomforten är outstanding när det gäller jämförelsen med alla bilar som ägts av mig eller mina föräldrar allt från bmw, Toyota, merca, golf, audi, passat, fiat, nissan, honda, opel, volvo, land rover m.m listan av märken kan göras hur lång som helst. Men det e bara att konstatera Saab slår de andra märkena på fingrarna när det gäller stolskomfort!! Och på många andra områden med! Du får tycka om Opel hur mycket du vill PG. Tills opel har bevisat att de är bättre än alla andra märken så kommer jag hålla kvar vid min Saab cab. Den har snart gått 12000 mil och funkar den lika bra och behåller sin komfort lär jag behålla den i minst 12000 mil till!
Vh
Q
Komfort är inte bara stolarna bäste herr Q. För min egen del upplever jag 9-3 an som det sämsta alternativet i detta avseende.
Komfport är alltså inte bara stolarna, jag har högre krav än så. När jag sitter med perfekt körställning, ska det gå lätt att ta sig ut och in i bilen. Saab 9-3 är bedrövlig i det avseendet eftersom ratten är ivägen. Däremot 9-5 an godkänner jag med råge, liksom alla Opels modeller. Med en perfekt körställning i dessa bilar har i vart fall jag inga som helst problem, och då är det roligt att kliva ut och in till förarplatsen.
Men detta är min subjektiva bedömning. Du kanske har en helt annan intällning, kanske är du kortare eller längre än mina 185, och har andra krav på inställningar?
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.