Efter en av alla ruscher jag gör med bilen ser jag 1,83 sekunder i displayen till vår testdator. Så snabbt accelererar Nissan GT-R från 70 km/tim till 110 km/tim. Det behövs inte ens 48 meter, en knapp simbassäng. Långtradarna har aldrig varit kortare, omkörningsfilerna aldrig så långa. Om man nu törs säga det.
Kraftkänslan är alldeles makalös och ljudet speciellt. Här finns inget tjutande eller vrålande som skriker ”här kommer jag” som i så många andra verkligt snabba bilar, här är bara ett mörkt, metalliskt maskinläte som vittnar om ruggig effektivitet.
På tomgång och i låg fart finns ett mekaniskt ”rassel” kring bilen och inte minst från transmissionen kan det ”klonka” på ett sätt man inte är van vid. Det indikerar inget fel utan är tvärt om mycket medvetet gjort, det späder på intrycket av högpotent maskin och att GT-R är en i varje millimeter ytterst uttänkt produkt.
Så är det dags för 0-100 km/tim. Det ska enligt broschyren bara ta 2,7 sekunder. Är det verkligen möjligt? Däcken på testbilen är hårt slitna, bilen har rullat åtskilliga varv på diverse racerbanor utan däckbyte innan jag lagt vantarna på den.
Jag laddar allt vad tygen håller och upplever – en besvikelse. Tre komma nittiosex sekunder. Mnja, det klarar väl nästan vilken Porsche som helst numera? Tappade inte motorn andan för ett kort ögonblick också?
Jag ändrar förutsättningarna. Dags för 0-100 km/tim i körläge ”launch control”. Reglagen för växelmappning, antispinn och chassisättning försätts i läge ”R” – fortfarande med antisladdsystemet inkopplat – och så full gas som automatiskt regleras till ca 4 000 r/min och foten på bromspedalen – som jag släpper NU.
I en blink har fyra toppeggade borrmaskiner plötsligt ersatt hjulen. Bilen fullkomligt stormar i väg, utan ett uns tvekan och det går furiöst, obegripligt snabbt. Jag förnimmer ett visst spinn i varje hjul men fyrhjulsdriften håller bilen på bergfast kurs och perspektivet smalnar.
Efter bara 3,22 sekunder och 48,26 meter når jag 100 km/tim, fortfarande inom den där simbassängen. Det dubbla, 200 km/tim, tar en blinkning över tolv sekunder. Till saken hör att bilen vid axtesterna var tankad med 98 oktan, inte den 100-oktaniga bensin som krävs för maximala fartprestanda …
Kombinationen 3,8-liters V6 med dubbla turbo, 530 hk, 650 Nm och fyrhjulsdrift är bara början för att förstå GT-R. Fyra montörer, inte fler, får sätta ihop ingredienserna till motorn, sedan åker den ansvariges namnbricka på i motorns framkant. Montörerna kallas ”Takumi” och ska ha över 100 års samlad erfarenhet av motorbygge. Placeringen är långt bak i bilens front, bakom hjulens centrumlinje.
Växellådan är en sexväxlad dubbelkopplingskonstruktion som för utrymmenas, drivningens och viktfördelningens skull monterats framför den bakre hjulupphängningen. Axelhuset för in- och utgående axel mellan motor och växellåda är tillverkat av kolfiber. I R-läge tar växlingarna bara 0,15 sekunder.
Fyrhjulsdriften kan automatiskt variera drivfördelningen från 100 procent på bakhjulen till mixen 50/50 fram/bak. Stötdämpare och de elektroniska diffbromsarnas verkan kan också regleras med reglage på instrumentpanelen, beroende på var och hur man vill köra.
En väldigt, väldigt snabb bil alltså, men bromsarna är inte sämre. De främre har sexkolvsok och 390 millimeters diameter, de bakre har fyrkolvsok och diameter 380 mm. Det tog vid testkörningarna något över 33 meter från 100 km/tim till stillastående, trots de slitna däcken. Inte en gång, jag körde fem i rad och bilen ruskade inte ens på sig. Bromssträckan förblev i stort sett den samma.
Kupén och förarplatsen har ändamålsenlig snarare än lyxig framtoning. Ergonomin är perfekt, detaljfinishen också. Växlingspaddlarna är fasta på rattstången och förutom det stora och i höjdled reglerbara instrumenthuset rakt fram, där varvräknaren dominerar, finns uppe till höger en informationsdisplay med rikliga möjligheter till personlig utformning och gruppering av en rad mätare, dels för olika vätsketemeperaturer och -tryck, dels för körinformation som g-kraftmätare, vridmomentmätare och en lång rad andra. Det är kul men kanske inte helt nödvändigt för att njuta av det GT-R kan erbjuda.
Bilen tar plats i trafiken men formgivningen är knappast extrem. Somliga noterar inte ens bilen, andra desto mer och famlar efter mobilkameran. Signalerna finns där. Tak och vindruta smälter samman till en integralhjälm, de fyra baklamporna är runda som de alltid varit på GT-R genom decennierna. Strålkastarna skickar två ljusblixtar mot åskådaren. Hjulen och de biffiga bromsarna flyger knappast under radarn.
Karossen är nästan 190 cm bred, lång och fyllig och rymmer fyra. En hel del bagage också, snudd på praktisk. Nästan groteska avgasrör, fyra stycken i grupper om två. Det finns en diskret aggression över helheten, avgjort japansk, med en servil men ack så giftig gest snarare än ett dumstarkt vrål. Om några år kommer en ersättare. Man undrar varför. Ingen kan väl tröttna på den här?
Diskutera: Vad tycket du om Nissan GT-R?
PRIS, FRÅN KR: 943 650.
MODELL: Tvådörrars sportbil.
SÄLJSTART: Säljs nu.
MÅTT, CM: L 467/B 190/H 137.
TJÄNSTEVIKT, KG: 1 845.
MOTOR: Sexcylindrig V med dubbla turbo, 3 799 cm3, 550 HKH, 630 Nm.
KRAFTÖVERFÖRING: Sexväxlad dubbelkopplingslåda. Permanent fyrhjulsdrift.
PRESTANDA: Toppfart 315 km/tim. Acceleration 0–100 km/tim 2,7 s.
DEKLARERAD FÖRBRUKNING: 11,8 l/100 km blandad körning.
CO2-UTSLÄPP: 275 g/km blandad körning.
KONKURRENTER: Chevrolet Corvette, Ferrari 458 GT, Porsche 911 Turbo
Mer från Vi Bilägare
Ämnen i artikeln
AL: Nu pratar vi helt olika prisklasser och användningsområden. Skulle nog inte tro att det är samma kategori köpare till Koenigsegg/McLaren/Pagani osv. och GT-R/Corvette/911 och liknande.
Och som sagt: det skiljer bara 140 kg mellan GT-R och 911 4WD. Gemensamt för dessa båda är att de har ett litet baksäte och en hyfsad skuff, de är mer användbara i dagligt bruk.
Och hur många tillverkar gatbilar för banracing?
@AL, Javisst, men de tider som ligger på länken jag gav är dock det fulla varvet "Nordschleife" på dryga 2 mil. Det är också den sträcka som är den man brukar mäta när man anger varvtider.
För en bandag på Gelleråsen så räcker nog GT-R gott och väl för de flesta. Förövrigt väl inte Nissans marknadsföring av GT-R tramsigare än när man kränger löparskor med hjälp av en löparstjärna. Man blir inte Bolt för att man köper Nike dojjor, men man får kanske en del av känslan.
Intressant det där med bandag på gelleråsen - Den banan är ju svår att köra om med hoj till och med. Har aldrig fattat hur det går till med bil överhuvudtaget på den banan. Går ju inte att jämföra med ex vis Anderstorp som är jäääätte-bred.
Därmed inte sagt att inte gåsen är en kul bana (dock med aningen dålig asfalt) - Ejes och hårnålen är RIKTIGT trixiga, men kul !
En kommentar har raderats då den bröt mot våra regler för diskussion i kommentarsfälten och i forumet.
http://www.vibilagare.se/community/forumregler
AL har en väldigt begränsad och ganska egen definition på vad som är sportbilar - de ska vara avsedda för tävling. Jag själv menar med sportbil en bil som är mer hanterlig än en vanlig bil - den accelererar bättre, är hanterligare och tar kurvor bättre. Den ger en bättre återkoppling till föraren, helt enkelt.
En traditionell sportbil är liten och tvåsitsig - som gamla ärevördiga MG och nya MX-5.
Snackar vi Ferrari, Lamborghini och liknande så snackar vi om supersportbilar där givetvis Koenigsegg platsar men även Porsche. En del japaner försöker vara med i leken och verkar lyckas bra - som nu denna Nissan. Generellt har väl Porsche stått för pålitlighet men även japanerna verkar vara bra på det.
Skriver jag som aldrig kört någon av dessa.
Jag tycker att AL slår in öppna dörrar när han konstaterar att tunga bilar har svårare på bana än lätta. Det är ett så självklart konstaterande att det är onödigt. Att visa detta med hjälp av supercarts ändrar inte på något, men hetsar tydligen upp somliga. För visst är det en lite konstig jämförelse.
Det blir lite som att jämföra en SL-buss med en V70. Bara för att bägge transporterar folk så är inte likheterna i övrigt så värst stora.
Så egentligen så förstår jag inte vad tjafset handlar om. Tunga bilar är tyngre än lätta. Jaha?
Jag gillar inte att somliga pådyvlar AL andra grunder för sina skriverier än han rimligen har.
Kort och gott - låt bli att tolka in och beskriva andras bevekelsegrunder som ni faktiskt inte har en aning om. Ni är ju bara ute efter att förlöjliga. Framhåll gärna egna synpunkter men argumentera med fakta. Tack!
Okay, då tar vi det ett varv till, då.
Det finns en anledning till varför tävlingsbilar - riktiga tävlingsbilar, alltså - byggs så lätta som möjligt. Det spelar ingen roll om det är rally eller någon form av banrace.
Är det något konstigt med det?
Sen finns det bilar avsedda att köras på vanliga vägar, som diverse "streetcars".
En del är prioriterar köregenskaperna inom det givna konceptet - Subaru Impreza WRX är ett bra exempel där familjebilen blivit tämligen obekväm för att kunna köras som en rallybil - light.
Supersportbilarna varierar - somliga är mer körmaskiner och andra mer komfortabla långfärdsåk men alltid med prestanda långt över det vanliga. Även Koengisegg har ju stoppat in komfort i sin senaste, hybriden Regera.
Det finns alltså en anledning till att det skapats en mängd olika klasser inom racing.
De flesta gatbilar platsar inte alls där, men tävlar ibland ändå för att inbördes visa vilken som är "bäst".... eller kanske "best".
Är det något konstigt med det, då?
Eftersom ovanstående torde vara fullkomliga självklarheter, så undrar åtminstone jag vad det är som det tjafsas om.
Uppenbarligen snackar AL och Shogun om olika saker och snackar därmed förbi varandra. Äpplen och päron.
AL konstaterar på olika ledder att lätta bilar är vad som krävs i riktig banracing - och så är det naturligtvis.
Shogun tycker inte att AL hemma vid sitt skrivbord ska lära Nissan hur man bygger bilar - vilket han inte heller gör.
Finns det någon anledning att fortsätta tjafset?
Är inte allt sagt... skrivet?
AL, en liten språksnubbling, eller vad man ska kalla det:
Du menar förstås "appellera" istället för "repellera" som snarast är motsatsen.
Shogun, angående #109.
I ditt första stycke försöker du värva en kompis eller medhåll mot AL genom påståenden och hänvisningar som inte alls hör hemma i den här spalten.
Jag har påfallande ofta fått uppmana dig att hålla dig till sak och inte blanda in det förflutna och sånt som hänt inte bara i andra trådar, utan även i helt andra forum.
I ditt andra stycke påstår du att GT-R är otroligt kompetent för det den är avsedd för - utan att specificera vad detta är. Så där är det lite svårt att säga emot dig - eller hålla med dig.
Och du gör samma påståenden som en del andra - att det skulle vara någon självklar motsättning mellan teori och praktik. Självklart finns det dåliga teorier, men det ligger mycket teoretiserande och beräknande bakom t ex en F1-bil. Jag känner för övrigt många som är ganska bra på det praktiska men som kan dra de mest hårresande slutsatser om orsakssammanhangen - och därför aldrig bli mer än just ganska bra. Om du tar en sån som Kenny Bräck så är han väldigt analytisk och tekniskt kunnig, vilket hjälper honom och teamet enormt - vilket inte innebär att han gör någon teoretisk kalkyl inför varje kurva.
Ska jag vara helt uppriktig, så uppfattar jag det som ganska pladdrigt.
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
AL: så då är inte heller 911 en sportbil? Det är du nog ensam om att tycka.
För gemene man är nog alla dessa bilar typiska sportbilar som inte är avsedda att att brukas på bana utan för körning på allmän väg.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Sportbil