Bilfrågan: Bästa rostskyddet?

Från Toyotas hemsida:
"Garantin omfattar perforering av karossen (dvs hål rakt igenom plåten inifrån och ut) till följd av material- eller tillverkningsfel".
Således räknas inte bensintanken, då den inte är en del av karossen...

http://www.toyota.se/ownership/agande_tillforlitlighet.aspx

Några kompletteringar:

Enbart syre är inte skadligt för järnplåt.

Nu är den där Swenssons i farten igen. Var i herrans namn får du alla dina märkliga påståenden ifrån? Läser du inte tidningens rostskyddsbesiktningar och aldrig Svensk Bilprovnings statistik?

Det finns förvisso plåt med inbyggt rostskydd. Plåten är legerad med krom och nickel och är alltså helt vanligt rostfritt stål. Men det har ingenting med Toyotas tämligen verkningslösa beläggning att göra.

Linolja tillhör de där gamla myterna. Visst ger det ett visst skydd, men är ingalunda bättre än de penetrerande oljor och vaxer som används av proffsen. Det har även funnits de som använt spillolja med påstått fantastiskt resultat...

Simon no1, tidningen har i efterhand vid några få tillfällen modererat rostskyddsbetygen, men det har mest gällt smärre justeringar. Bilprovningens statistik brukar säga samma saker som tidningen.

Att man använder vaxer beror främst på att man kommer ifrån lösningsmedel som ger porer i skyddsskiktet när det dunstar.

Dessvärre är det faktiskt så att det fortfarande finns tillverkare som förbjuder efterbehandling med rostskyddsmedel.

Japaner har ofta fin lack - men dålig underbehandling. Inte ens Lexus har ju något bra rostskydd. Vilken Skoda som helst är ju bättre.

Leifer tar upp det här med förväntad livslängd.
Vad japaner, åtminstone tidigare och oavsett produkt, varit väldigt bra på, är jämnheten. Alla exemplar har varit lika bra/dåliga och ofta har komponenterna rasat samtidigt (ja, jag överdriver en hel del, men jämfört med Europa).

Aluminium håller förbannat bra, men är ingalunda oförstörbart. Syrahalten i regn och luft bryter ner tak. När man blandar järn och aluminimu måste man se upp ordentligt så att det inte bildas galvaniska strömmar. materialen får inte komma i kontakt med varandra, för då offras aluminiumet i kontaktytorna.

Vartefter jag läser kommentarerna ser jag att andra skrivit ungefär det jag själv skrivit - och nu alltså jag.

Bra svar "Roy J",..du lyckades svara utan att jämföra Toyota,MB och Vw !!!
Själv försökte jag att provocera med att nämna Renault,men det var helt ointressant i sakfrågan! ;) Alla trådar numera är dömda att handla om främst MB och Toyota och tyvärr känns det aningen icke tillfredställande då allt mer handlar om det egna favoritmärket framför fakta som gör någon skillnad!
:(

@ Roy J, vad vet du om Toyotas plåt...? Du säger beläggning medans Toyotas representanter säger att de har en speciell plåt.... Vill du förklara...?

Simon, naturligtvis har Roy rätt, det är inget speciellt med Toyotas plåt som skiljer den från andra karosstillverkares.
Det finns korrosionströg plåt, t.ex. kopparlegerad s.k. Cortenplåt, men den lämpar sig inte för karossplåt.
Det finns ju också exempel på de som använt rostfri plåt t.ex.de Lorean, men det är tveksamt om den verkligen klarat korrosiva angrepp, all plåt är från början rostfri!
Grunden till vad majoriteten av biltillverkarna använder är en plåt som till största delen består av kolstål som kan ha spår av andra legeringsämnen som mest är till för bättre formbarhet och i vissa delar även ökad hållfasthet.
Inga av dessa legeringsämnen ger ett ökat korrosionsskydd.
Det intressanta är att genom att öka hållfastheten på plåten når man flera syften, dels kan man öka säkerheten i bilen vid rätt utformning av plåten, dels minskar man vikten genom att tunnare plåt kan användas och detta minskar ju även kostnaderna och som bonus får man att plåten rostar ännu snabbare.
För att låtsas motverka detta har de flesta biltillverkare försett plåten med en offeranod bestående av ett zinkskikt med en tjocklek motsvarande ett fjärdedels hårstrås tjocklek.
Det säger sig självt att detta ytterligt tunna zinklager måste skyddas mot katodisk påverkan.
De synliga ytorna skyddas med flera färglager, men de som inte syns lämnas hos många tillverkare helt oskyddade.
Man ska komma ihåg att för att det ska uppkomma galvanisk korrosion krävs det en elektrolyt och denna består här oftast av vatten och vägsalt.
Det är helt klart att det i vårt land behövs extra skydd av anoden, speciellt på de bilar som tillverkas i länder som inte har vårt trista klimat.

Sedan en liten rättelse till Shogun som skrev om vitrost,.
Detta har inget med aluminium att göra utan är ett problem med zinken.
http://www.gallac.se/res/Default/informationomzinkochvitrost.pdf

När det gäller aluminium finns det andra problem.
Precis som Roy skriver blir det problem med att blanda aluminium med andra material.
Aluminium är en väldigt oädel metall som kommer att utgöra offeranod till de flesta andra metaller om den kommer i kontakt.
Men den har den goda egenskapen att kunna bilda aluminiumoxid som är ett mycket motståndskraftigt och hårt ämne, även känt som "rubin".
Rätt använt och rätt skyddat är förmodligen aluminiumlegeringar det bästa material som kan användas i bilkarosser.

Kommentar: De Lorean hade bara ytterpaneler av rostfri plåt, monterade på ramar av glasfiber, och chassiet var en kryssram i kolstål som Lotus konstruerat.

@ Saabnisse, toyota och övriga biltillverkare har många olika legeringar så man ska nog inte uttala sig allt för tvärsäkert....

Läs Kai Dröschers uttalande: Nya fordonsgenerationer är konstruerade så att de ska vara säkrare än föregångaren. Därför använder tillverkaren olika stålsorter i olika delar av bilen

Därför var jag nyfiken på om Roy bara tror eller vet.......

Toyotas speciella plåt som Toyotas representanter hänvisar till heter "Excelite II".

Googla gärna "Toyota Excelite" ;)

Leifer, Excelite II -namnet verkar vara mer vanligt i Usa, så kolla efter amerikanska google-träffar :)

Ja utan att veta hur tunn plåt påverkade t.e.x krocksäkerheten tidigare ( se -80 tal ),..så kan jag nämna att jag skrotade en Mazda 626 -86 med Tigersåg,..på några timmar var bilen i många delar.
Den var häpnadsvärt lätt att dela.
Någon vecka senare gjorde jag det samma med en Vw Santana,...det tog ett par DAGAR och mängder med klingor och vinkelslips skivor gick åt.

Ingen proffstaktik alltså men Santanan var seg att ge sig och då får man ju känslan utav att det var en solidare bil,..märkligt då bilarna ligger i ungefär samma viktklass.
Nu vet man ju att tjockare plåt inte gör en bil krocksäkrare och nu för tiden är det nog ingen större skillnad mellan fabrikaten på den punkten?
En del använder ju plastkomponenter vilket tydligen inte påverkar krocksäkerheten negativt.