Vi Bilägare svarar varje vardag på en läsarfråga om bilar eller trafik.
FRÅGA:
Vilken rostskyddsmetod är bäst och vad kostar det? Hur gäller rostskyddsgarantin om man kostar på en behandling?
Peter Westling
SVAR:
Bästa resultatet ger de medel som är vaxbaserade, och kompatibla med bilens ordinarie rostskydd. Det är också en förutsättning för att rostskyddsgarantin ska fortsätta att gälla.
Här är det bäst att kontakta tillverkarnas generalagenter för att få grönt ljus. Alla godkänner inte alla medel. Vissa tillverkare har också synpunkter på om det borras i karossen.
De vaxbaserade medel som är vanligast på den svenska marknaden är Dinol, Mercasol, Noxudol och Tectyl. En rostskyddsbehandling kostar från cirka 6 000 kronor och uppåt beroende på omfattning och bilmodell.
Boo Wennerberg, Vi Bilägare
Diskutera: Vilken rostskyddsmetod är bäst?
Furniture Clinic skiljer sig från övriga då det är en produkt främst inriktad på heminteriör. Processen är lite omständlig där man ska spruta rengöringsvätskan på svampen och arbeta upp ett skum vilket sedan appliceras på lädret. Det rengör dock bra. Den efterbehandlande krämen känns lyxigt fet vilket ytterligare förstärks av doften som bäst kan beskrivas som ”dyr möbelaffär” så för dig som trivs bäst i en Chesterfield är detta rätt produkt.
Artikelnummer | 3840 |
Omfattning | Kit |
Typ | Vätskor, svamp, duk |
Storlek | 2 x 250 ml |
Pris | 349 kr |
Betyg | 4 |
+ | Bra effekt, trivsamt resultat |
- | Många steg tar tid |
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Vill kommentera "saabnisse". Vitrost är när metaller som inte består av järn korroderar. Motorhuvar av Aluminium kan få vitrost och galvaniserade ytor kan få vitrost när zinken korroderar. Både zink och aluminium används som offeranoder på båtar, med den skillnaden att aluminium bara kan användas när vattnet håller tillräckligt hög salthalt.
När man bygger bilar av flera olika metaller, måste dessa vara elektriskt åtskilda (isolerade) från varandra. En aluminiumplåt kan inte rosta, men den kan korrodera.
Tobo, du kanske inte förstod vad jag och Roy skrev eller du kanske inte läste det?
Jag tar ett utdrag: "Grunden till vad majoriteten av biltillverkarna använder är en plåt som till största delen består av kolstål som kan ha spår av andra legeringsämnen som mest är till för bättre formbarhet och i vissa delar även ökad hållfasthet.
Inga av dessa legeringsämnen ger ett ökat korrosionsskydd."
Alla plåttillverkare har olika namn på sina produkter, det är helt naturligt.
Ibland och när det gäller stora kunder som Toyota, kan man mycket väl ta fram en plåt efter kundens önskemål och även ge den namn efter kundens önskemål.
Men man ska inte lura sig att tro att en plåt som lämpar sig för karosstillverkning inte korroderar.
Alla metalliska material,utom guld, korroderar, men guld är väldigt olämpligt till bilkarosser.
Förutom en viss fördyring är det alldeles för mjukt.
Leifer, varmgalvanisering är en helt felaktig benämning på varmförzinkning.
Över huvud taget ska man akta sig för att nämna galvanisering när det gäller zinkbeläggning av stålplåt.
Galvanisering har i princip inget med zink att göra utan är enbart en benämning på plätering av metaller genom elektrolys.
Sedan har du helt rätt i att det oftast är tjockare plåt på en gammal bil, inte enbart Volvo, men det var innan man började med höghållfast stål i tillverkningen.
Men att stålet är höghållfast förbättrar inte korrosionströgheten.
Simon, Uno, leifer, Hanzzon, Shogun m fl. Nu bör vi seriösa ta kampen mot trollen!
När jag tidigare i den här tråden skrev om bilplåten nämnde jag också att olika biltillverkare har påhittade namn på den plåt de använder t.ex. Toyotas "Excelite".
Detta är en del av marknadsföringen och innebär inte något revolutionerande.
Det är svårt att få till en karossplåt som ger god formbarhet samtidigt som den ska ha hög hållfasthet.
Det blir alltid en kompromiss där formbarheten många gånger kräver att man prutar på hållfastheten.
Tillräcklig hållfasthet kan emellertid uppnås genom förstyvande veck i plåten.
Att samtidigt uppnå god korrosionsstabilitet är praktiskt taget omöjligt.
Det går att tillsätta en viss mängd krom och nickel för att få ett rosttrögt stål, men alltid på bekostnad av andra egenskaper.
Man aktar sig t.ex. att tillsätta mer än ca 8% återvunnen bilplåt vid nyframställning på grund av kontaminering s.k. teknotoxitet av bl.a. koppar.
Rostskyddet måste ske på annat sätt, vanligen genom ett tunt zinkskikt plus ett eller flera täckande lager av skyddslack eller vax.
Det är här Toyota kanske använder sig av någon form av klarlack?
Hade du följt mina länkar hade du vetat allt om Excelite II...
Sant är även att elektronik, partikelfilter, DSG-lådor som krånglar och liknande är den nya rosten. Våldsamt mycket pengar kostar det!
Jag tycker att det värsta man kan äga idag är i praktiken en bil med hyfsat högt värde som inte längre har gällande maskinskadeförsäkring, hir kul är det att pynta 10000-50000:- för att reparera en bil som är värde runt 100000:-?!
Leifer har svarat tämligen utmärkt på de frågor som även gällde mig.
Vad Toyotas mikrobeläggning beträffar, så är jag ovanligt lite påläst för att vara jag. Jag stöder mig främst på tidningens bedömning.
Galvanisering är bara en samlingsbenämning när man använt en galvanisk process, det vill säga elektrolys. I bilsammanhang är det varmförzinkning som gäller, vilket ger ett tjockare skikt. Jag vill minnas att Audi åtminstone tidigare hade rekordet i tjocklek - japanerna definitivt inte.
Höghållfasthetsplåt var däremot japanerna först med.
Dessvärre hade de även tidigare tunnare plåt, vilket en billackerare jag känner inte gillade något vidare. Det är nästan omöjligt att maskinslipa ett tak som hela tiden buktar sig.
Vitrost som benämning har jag inte kollat upp alls.
Själv har jag använt det om de vitaktiga rostbubblor som bildas när zinkskiktet gått åt. Ofta hittar man alldeles normal rost inunder.
Hå hå ja ja, suck, det är svårt att förklara fakta för de troende som utsatts för Toyotas mäktiga marknadsföring.
Men Roy, japanerna var inte först med att använda höghållfast plåt den kom till i USA.
Tidigt på 1970-talet krävde kongressen att de amerikanska bilarna måste bli avsevärt lättare för att spara energi (redan då!).
Det blev en tävlan mellan leverantörer av karossmaterial, man tittade på olika lösningar, plast var ett tänkbart alternativ, det gick att göra tillräckligt styvt och man kunde ta fram vilka former som helst, men det dåvarande vanligaste materialet, glasfiberarmerad polyester, lämpade sig inte för massproduktion.
du Pont kunde presentera en termoplast som genom en modifiering av bef. pressar skulle kunna ersätta den plåt som dittills använts.
American aluminium association, ville givetvis vara med och lämnade därför förslag på lämpliga legeringsalternativ som väl uppfyllde kravspecifikationerna.
Aluminium hade också fördelen framför plasten att det var ett beprövat material som kunde bearbetas ungefär som tidigare.
Detta gav stålleverantörerna kalla fötter, skulle de kunna konkurrera med plast och aluminium måste något radikalt göras.
Eftersom den enda möjligheten att få plåten lättare var att göra den tunnare, gällde det att hitta nya legeringar med högre hållfasthet.
Det lyckades och det togs emot av bilindustrin med glädje, man klarade myndigheternas krav, man behöll konventionella pressar och arbetsmetoder, man fick en utmärkt anledning till ny marknadsföring om något revolutionerande (?), men bäst av allt, den nya plåten rostade ännu snabbare än den gamla, men det gällde naturligtvis inte i hela US.
Observera att detta gällde decennier innan det var krav på rostskydd..
Kan ni inte visa upp lite Toyotor med rostskador som är tillverkade under de sista 10 åren?
Då blir kritiken mer trovärdig, vi som sett hur excelite II funkar tror att det kan bli svårt att hitta...
Rostiga tankar vet vi dock att det finns.
Toyota var en av de första att införa rostfritt avgassystem som standard dessutom.
För skoj skull kan ni ju bildgoogla Mazda 6 rust och Toyota rust...
Toyota Tundra i USA kommer ni dock att hitta, de går av på mitten.
Den där är väl inte yngre än 10 år
Paginering
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.