Sök

Rumpan som aldrig fick krocka

Krocktest av nya bilar är en fascinerande verksamhet där pengarna rullar i hiskelig fart.

För sådär ett år sedan fick jag möjligheten att bevittna ett prov vid krocktestlabbet Thatcham, några mil utanför London.

Själva smällen var över på en blinkning men förberedelserna och analysen efter tog flera dagar. Det fanns alltså tid att se sig omkring i labbet.

Uppsamlingsplatsen för alla krockdockor var särskilt intressant. Här fanns en hel drös dockor av olika typ och storlek, vissa med öppen bröstkorg och elektroniken blottad, andra fullt påklädda med typiskt orange tröja, alla med likgiltiga ansiktsuttryck.

Vuxendockan som agerar förare i frontaltestet var av sorten Hybrid III och jag anade att den kunde vara dyr men inte att den skulle kosta fullt så mycket som 250 000 pund (ungefär tre miljoner kr).

Den prislappen visade sig dock vara ganska överkomlig, åtminstone om man jämför med den nya dockan Thor som ska börja användas 2020. 750 000 pund (nästan nio miljoner kr) kostar en sådan.

En del reservdelar låg också framme, bland annat den här bakdelen till en Hybrid III-docka. Något hade dock gått fel vid tillverkningen, rumpan var lite för hård för att uppfylla de strikta specifikationer som gäller. Någon skarp krock skulle den aldrig få vara med om.

Sex tusen pund (ungefär 70 000 kr) åt fanders!

"Den var lite för hård för att uppfylla de strikta specifikationer som gäller. Sex tusen pund åt fanders!"

Ett fejkat avgasrör är också ett avgasrör

En inställd spelning är också en spelning, lär Ulf Lundell en gång ha sagt.



På samma sätt verkar biltillverkarnas paroll lyda: ett fejkat avgasrör är också ett avgasrör.



Bilen på bilden råkar vara en Kia Sportage av senaste modell (GT Line) men Kia är på intet sätt ensamt om att smycka karossens nederdel med låtsaspipor.



Varför gör de på detta viset? kan man fråga sig.



Vill bilköparna 2019 verkligen ha synliga ”avgasrör”? Även om de inte fyller någon som helst funktion?



Jag är tveksam.



Det är nästan lite rörande att se det riktiga utblåset svänga bakåt men inte nå hela vägen till kromringen.

"Vill bilköparna 2019 verkligen ha synliga ”avgasrör”? Även om de inte fyller någon som helst funktion?"

Estländsk uppvisning

Ott Tänak gjorde det – och som han gjorde det! Estländaren kontrollerade Svenska Rallyt från start till mål. Det var inte ens tal om att slå av på sista Power Stage. Tänak gick flat out och vann den också!

Jag har länge trott på Ott Tänak i rally-VM och den insikten stärktes än mer under den gångna helgen. Här får regerande mästaren Sébastien Ogier något bita i när han är på jakt efter sin sjunde raka VM-titel.
Sebastién Ogier försvann tidigt i en snödriva, belgaren Thierry Neuville var vid ett par tillfällen nära att råka ut för samma öde, medan Tänak – som det verkade – inte hade några som helst ”moments”.  Det är just det som är den stora förvandlingen med estländaren under de senaste åren, från kraschkung i Ford där han testade sina gränser, till klok taktiker i Toyota. Nu vet han när han kan ladda och när han kan hålla igen. 

Kampen om VM-titeln kommer med all sannolikhet att stå mellan dessa tre herrar, precis som ifjol. För Ogier som petades ned till tredje platsen i tabellen blir det till och med en fördel att slippa gå ut först i nästa VM-rally i Mexiko. Nu blir det Tänak och Neuville som får sopa bort gruset åt mästaren. Och rallyt därefter körs på Korsikas asfaltvägar – fransmannens favoritunderlag. 

Det allra intressantaste med rally-VM just nu är att de fyra teamen och bilarna, sedan de nya reglerna kom 2017, tycks vara närmast likvärdiga. Det öppnar upp för att fler än ett par tre förare har chansen att vinna enstaka tävlingar. Tidigare har det allt som oftast varit ett enda märke som totaldominerat. Om vi ser tillbaka de senaste 20 åren har vi Peugeot kring sekelskiftet, Citroën under Sébastien Loeb-eran och senast Volkswagen.
Till årets Rally Sweden trodde jag att M-Sport Ford möjligtvis tappat lite i utveckling med mer begränsade resurser från fabriken, men finländaren Teemu Sunninen som till och med matchade Tänak under fredagen bevisade motsatsen. Britten Elfyn Evans visade också att Fiestan är konkurrensduglig medan tyvärr vår egen Pontus Tidemand inte riktigt fick det att stämma. Inledande bilstrul och mindre erfarenhet har förstås betydelse. Hoppas bara att den ekonomiska uppbackningen kan fortsätta så att värmlänningen får fler chanser, förhoppningsvis i alla fall till Portugal och Sardinien på försommaren.
 

Pontus Tidemand.

Svenska framgångar blev det ändå tack vare Johan Kristoffersson som körde in som trea och Emil Bergkvist som fyra i WRC2. Sensationen var annars skånske Tom Kristensson som i sitt första Svenska Rally vann premiären i JVM-klassen.  

Johan Kristoffersson, t.v och norrmannen Ole Christian Veiby i det svenska VW-teamet blev trea respektive etta i supportklassen WRC2.

Estländsk uppvisning
Biltestarbloggen
"Från kraschkung i Ford där han testade sina gränser, till klok taktiker i Toyota. Nu vet han när han kan ladda och när han kan hålla igen." 

Det satt en lapp på vindrutan

Gulp! Vad har jag nu gjort för fel?



Lappen på vindrutan syntes på lång väg och skammen kom snabbt krypande.



Fem ord och ett utropstecken: ”Endast fordon med pågående laddning!”



Jag hade alltså ställt Vi Bilägares eldrivna långtestbil BMW i3 på en parkeringsplats med ladduttag – utan att koppla in laddsladden.



Det hade jag visst glömt i min allmänna förvirring.



Kanske inte den värsta av förseelser men klart förtjänt av en vindrutelapp. Jag vet själv vad jag brukar tänka när någon bensin- eller dieselbil står på en elbilsplats…



Härmed tar jag därför tillfället i akt att pudla: det var jag och jag ber om ursäkt!



Apropå lappar på vindrutan: vilken är den roligaste, konstigaste eller mest ångestframkallande som du har fått?

"Härmed tar jag därför tillfället i akt att pudla: det var jag och jag ber om ursäkt!"

De törstigaste testbilarna

Nyligen presenterade jag de snålaste testbilarna de senaste tre åren. Den självklara följdfrågan lyder – vilka är de törstigaste? För att svara på spörsmålet har jag åter konsulterat testavdelningens digitala excelarkiv.



Medan listan över de snålaste bilarna dominerades av låga spensliga modeller med blygsamma motorer är de törstigaste soppaslukarna av en helt annan karaktär. Så klart. Förteckningen över stordrickarna innehåller främst högbyggda suv-karosser med dåligt luftmotstånd. Många med välfärdssjukdomen övervikt. Lite chipstjocka. ”Man vill ju unna sig”. 



I det här fallet har många unnat sig både fyrhjulsdrift och automat. Faktum är att det inte är en enda tvåhjulsdriven modell på listan. Det beror inte nödvändigtvis på antalet drivhjul, snarare att tillverkarna ofta skickar med allhjulsdrivning på sina kraftfullare motorer. En plusmeny med tillhörande plusmeny. Man vill ju unna sig.



Effektuttaget på listan är rätt högt och hästarna måste hämta sin kraft från energin som ligger lagrad i bränsletanken. Undantaget är Ssangyong Tivoli 1,6 vars beskedliga bensinmotor snarare använder 128 uttorkade kameler för att driva sig framåt. 



Ändå är jag imponerad hur snålt det går att köra stora starka bilar nu för tiden.

Det är inte så länge sedan en vanlig familjekombi, yster som en svensk förvaltningstjänsteman, sörplade i sig ”strax under litern” mellan tankningarna.  



I dagens tidevarv med överladdning och en myriad av växlar i transmissionen hamnar man på bloggens svarta lista redan ”strax över nollkommasju”. Det inkluderar fyrhjulsdrivna dieselsexor med prestanda som dåtidens sportbilar. Faktiskt inte så illa. 

"Förteckningen över stordrickarna innehåller främst högbyggda suv-karosser med dåligt luftmotstånd."

Mad cars and Englishmen

Nästa vecka är det bilsalong i Genève och vi kommer förstås att ha ett team på plats, Tommy Wahlström och Fredrik Diits Vikström närmare bestämt.

En drös nya bilar ska visas, somliga av vardagsart som nya Peugeot 208, Renault Clio och Skoda Kamiq, andra i lyxklass som BMW:s 7-serie som ser ut att ha frontalkolliderat med en bardval. Sportbilar som nya Toyota Supra, Porsche 911 cabriolet och tusen och en andra bilar får Tommy och Fredrik också beta av.

I förhandssnacket har jag med min konstiga bilsmak fastnat för ett par mer udda existenser, sköna bevis på att det i bilbranschen fortfarande finns ”snickarverkstäder” som, trots alla miljoner restriktioner bilindustrin är snärjd i, törs åstadkomma galna skapelser långt utanför mittfåran. De flesta sådanamärken återfinns förstås i England där man av tradition och ohejdad vana gödslar rolig bilkultur och struntar i konsekvenserna.
Lister är en sådan tillverkare, för närvarande mest ”känd” som hårdkokt trimmare av diverse Jaguarmodeller och för att (åtminstone på papperet) då och då bygga en kopia av 1950-talets ruskigt raska racerbil Knobbly. Den fick sitt lustiga namn av att karossen ser ut att vara alldeles full av bulor; karossens aluminium böljar och spänner sig som den värsta muskelknuttes torso. 

Nu ska, enligt förhandsuppgifterna, en modern Knobbly visas och det ser ut som en kul skapelse. Titta bara på teckningen här ovanför, vilken salt sportkärra för den stundande våren! Någon närmare information om åket har jag inte funnit ännu men det kommer väl när täckelset fallit.
På samma tema, fast kanske ännu knasigare, har lilla Ginetta just visat en superbil med formgivning ingen trodde fanns. Ginetta grundades 1958 av de fyra bröderna Walklett och har producerat en hel del roliga ”trackday-bilar”, riktiga racerbilar och en och annan mer normal sportbil under åren, men aldrig tidigare en så kallad superbil.

Vad nykomlingen ska heta vet jag inte just nu, men den har, öh, intressanta linjer och detaljer och – hör och häpna! – en helt egenutvecklad V8 på sex liters volym och 600 hk. Utan turbo! Motorn är placerad där framme fast långt bakom framaxellinjen och växellådan finns i bakvagnen. Enligt fabriken producerar den konstiga karossen 376 kg marktryck i 160 km/tim, en siffra som ryckt ur sitt sammanhang inte säger mig så mycket men låter bra för väggreppet. Tjugo stycken ska byggas under 2020, tolv av dem är redan sålda.

Mera sådant, trevlig helg alla läsare!
"I England gödslar man rolig bilkultur och struntar i konsekvenserna."

Högspänning i Årets Bil

Wow! 

Efter en rysligt spännande omröstning blev det tillslut Jaguars elektriska premiumsuv I-Pace som avgick med segern i Årets Bil 2019. Jaguar fick samma slutpoäng som tvåan Alpine men vann på att fler av juryns medlemmar hade valt I-Pace som sitt förstahandsval än den franska lilla sportbilen A110. 

Att en elbil vinner världens mest prestigefyllda bilpris är en tydlig signal om att Europas motorjournalister tar frågan om trafikens miljöpåverkan på allvar.

Men I-Pace är inte den första elbilen att utses till Årets Bil. Redan 2011 fick Nissan utmärkelsen för den första generationen av elbilen Leaf. Förmodligen var det en ännu viktigare markering då, för åtta år sedan. Leaf kom att bli en global försäljningsframgång med över 380 000 sålda exemplar och en av de elbilar som på allvar visade att det här med eldrift för folket nu är en realitet. 

Jag har svårt att tänka mig att Jaguar I-Pace kommer att få samma historiska betydelse även om det för all del är ett intressant val. Själv hade jag I-Pace på en tredjeplats på min röstsedel. Först satte jag Citroëns rymliga, härligt gungande familjesuv C5 Aircross och därefter prisvärda Kia Ceed. Bägge dessa modeller kommer i diverse elektrifierade varianter under året och Citroëns dieselmotor går dessutom att köra på det förnybara bränslet HVO.

Här kan du se hur jag röstade. Valde jag rätt? Hur hade du fördelat dina poäng? 
(Varje jurymedlem har 25 poäng som ska fördelas på minst 5 av de 7 bilarna i finalen. Högsta poäng som kan delas ut är 10 och det måste finnas en klar vinnare, alltså inga delade förstaplatser. )
8 poäng Citroën C5 Aircross

Det är lätt att trivas i nya C5 Aircross. Låg ljudnivå, hög fjädringskomfort och väldigt smidiga drivlinor. Fina utrymmen, många säkerhetsfunktioner och flera miljöalternativ. Dessutom lite lagom Citroën-knasig! 
5 poäng Kia Ceed

I grundutförande ger Ceed väldigt mycket bil för pengarna. Erbjuds i flera intressanta karossvarianter och fler är på gång. Kommer som laddhybrid och även i helt elektriskt utförande med drivlinan från e-Niro och Kona EV.  
4 poäng Jaguar I-Pace

Elektrisk premium suv som på många sätt kan konkurrera direkt med motsvarande fossilt drivna klasskamrater. Fina prestanda, intressant teknik och design. Det finns dock en del rapporter om att Jaguar har problem med kvaliteten och en hel del bilar verkar drabbas av driftstörningar. Det kostade Jaguar några poäng i min sammanställning.  
3 poäng Peugeot 508

508 handlar främst om attraktiv design och visst är den snygg! Laddhybrid kommer i höst och dieselversionerna är godkända för HVO. Med utrymmet är det sämre ställt, såväl för passagerare som för bagage. 
2 poäng Ford Focus

Ford Focus är en rymlig familjebil som fokuserat på körglädje så hårt att man kanske till och med glömt bord det där med komfort ibland. Jag saknar också någon form av miljöinitiativ hos Ford. En mildhybrid är på gång men ännu har bara motorer för fossilt bränsle aviserats. 
2 poäng Mercedes A-klass

A-klass erbjuder hög komfort i litet format med en väl saltad nota. Jag gillar det nya infotainmentsystemet MBUX och ogillar den totala bristen på miljöalternativ. 
1 poäng Alpine A110

Underbar att köra och en fantastisk leksak för den som har råd men Alpine har för smalt användningsområde och för få egentliga nyheter för att jag skulle vilja se den som Årets Bil. Tänk bara om Alpine också kommit i en elektrisk version i stil med Tesla Roadster? 
"Att en elbil vinner världens mest prestigefyllda bilpris är en tydlig signal om att Europas motorjournalister tar frågan om trafikens miljöpåverkan på allvar."

Är detta alla tiders värsta reklamtext?

Som motorskribent under drygt tre decennier har jag hört min beskärda del av floskler från allsköns biltillverkare jorden runt. Aldrig tidigare har jag dock stött på något som kommer ens avlägset i närheten av vad jag läser i broschyren för nya Jeep Wrangler.



Nedanstående texter är tagna direkt ur den. Kan någon i hela vår klipska läsekrets förklara för mig vad det står? Jag har nämligen ingen aning. ”Den elektroniska främre svängstången”? Fick författaren betalt? Jag hoppas inte det. 



Kommentarsfältet is all yours, trevlig helg alla läsare!

 

"Kan någon i hela vår klipska läsekrets förklara för mig vad det står? Jag har nämligen ingen aning."

Vill du sticka ut ur mängden? Köp en Golf!

Har du precis lagt en beställning på en Audi Q8, en BMW 8-serie eller kanske en Ferrari och tycker att du är lite annorlunda, snudd på exklusiv? Tänk om! Det här är dussinbilar i jämförelse med vad mitt bilnördsöga har spanat in.



I vårt vardagliga testarbete läggs orimligt mycket tid på de olika biltillverkarnas bilbyggartjänster för att reda ut alla möjliga och omöjliga utrustningskombinationer, vad sidokrockkuddar i baksätet kostar eller om det är möjligt att kombinera panoramaglastak med läderklädsel. Ni skulle bara veta hur mycket tid, hur många svordomar, hur mycket kaffe och hur mycket ångest det kan ligga bakom ett ”ja” eller ”nej” i tillvalslistan på tabellsidorna.




Nå, tillbaka till saken. Den som har lekt med Volkswagens byggartjänst har förmodligen sett precis samma sak som jag. Ska du beställa en ny Volkswagen Golf från fabrik finns möjligheten att bocka i tillvalet ”2-dörrarsutförande” utan extra pristillägg. Va?! Går det fortfarande att köpa en Golf med tvådörrarskaross, tänker förstås vän av ordning. Ja, det går faktiskt. Lika märkligt är att det inte finns några begränsningar, tvådörrarskarossen tycks gå att kombinera med alla motorer.



Det är inte tal om någon Hemtjänst Edition med plåtfälgar och tygklädsel som kostar som en halv vanlig Golf. Det är bara att bocka i rutan och vips så försvinner bakdörrarna. Det går alldeles utmärkt att trycka sig fram till en alldeles oemotståndlig tvådörrars-Golf med 150-hästarsdiesel, fyrhjulsdrift, DSG-låda och läderklädsel. Du kommer inte att hitta någon annan likadan på stormarknadsparkeringen.




Jag blev förstås tvungen att fråga Volkswagen hur det ligger till, är tvådörrarsutförandet en kvarglömd detalj i listan som borde ha tagits bort? Nej, Volkswagen Sverige svarar att tvådörrarsgolfen finns, men det är på marginalen. Hittills i år har 99,8 procent av Golf-försäljningen i Sverige utgjorts av Golf med bakdörrar, det vill säga kombin och halvkombin. De 0,2 procent som återstår är tvådörrars-Golfen och det kan översättas till elva bilar.



Så här såg det inte ut förr. Under Golfens första levnadsdecennier var tvådörrarskarossen vanligast och nyttan med ett extra par dörrar ifrågasattes av betydligt fler än i dag. Det var ju till och med så att första generationen BMW 3-serie (E21) aldrig fick några bakdörrar. Nu ser tvådörrarskarossen däremot ut att vara framme vid ättestupan när antalet coupémodeller baserade på vanliga bilar (sportbilar borträknade) blir allt färre. Nu försvinner även ”coupéversionen” av Golf. I höst presenteras en ny generation Golf och från modellår 2020 kommer det inte att finnas något tvådörrarsalternativ, vilket förstås höjer exklusiviteten i en 2019 års tvådörrars-Golf än mer.



Till sist, hjälp mig att identifiera köparen av en Golf med två dörrar. Vilka är dessa elva Golfköpare?

"Va?! Går det fortfarande att köpa en Golf med tvådörrarskaross, tänker förstås vän av ordning. Ja, det går faktiskt."

En plötslig tidsresa

Förra veckan lånade jag tidningens Ford Focus Active, som kollega Helgesson för närvarande är fodervärd åt. När jag efter ett ärende går mot bilen stannar jag till och gnuggar ögonen. Det är något som inte stämmer. Vår Focus Active hade fått sällskap av sin förebild – en Volvo XC70 från ca 2005. Båda är höjda kombibilar sminkade med svart livsstilsglans runt läpparna. 



Men varför ser den stora Volvon så liten ut? Har någon har använt Photoshop men missat att anpassa proportionerna till omgivningen? Självklart inte. Så här ser verkligheten ut när år 2019 och 2005 möts.



Ett avslöjande exempel på den Elefantiasis som bilindustrin har drabbas av. En kompaktkombi som Ford Focus är inte längre så kompakt. 



Låt oss titta på specifikationerna på bilarna på bilden.



Ford Focus Active kombi 2019 vs Volvo XC70 2001–2007

Längd, cm:  469 – 473 

Bredd, cm:  184 – 186 

Höjd, cm:  155 – 156 

Bagagevolym min/max, l:  608/1 653 – 485/1 641 

Däckdimension, 215/55 R 17 – 215/65 R16

Tjänstevikt, kg: 1 495 – 1 735



Om ni hade Volvos största kombimodell tidigt 00-tal kan ni skippa V90-köpet idag

 – familjen får garanterat plats i en modern Ford Focus kombi istället. 



Mötet mellan två tidszoner ger också möjlighet att studera teknikutvecklingen. Här tar bilindustrin revansch på sig själv.



1,0 EcoBoost 125 aut vs 2,5T AWD aut

Motorstorlek, cm3: 999 – 2 521

Cylindrar: 3 – 5

Automatlåda, växlar: 8 – 5

Effekt, hk: 125 – 210

Acceleration 0–100 km/h, sek: 11,1 – 8,5

Förbrukning (NEDC), l/100 km: 5,8 vs 11,1

            

Vilken bil körde du för 15 år sedan och hur står den sig mot den bil du kör idag?

 

En plötslig tidsresa
Biltestarbloggen
"Varför ser den stora Volvon så liten ut? Har någon har använt Photoshop men missat att anpassa proportionerna till omgivningen?"

Köper du en Ateca eller en Ateca?

Med risk för att blottgöra min historielöshet vill jag påstå att vi just nu lever i en väldigt speciell tid. Jag kan inte dra mig till minnes att det har hänt tidigare i världshistorien. Jag pratar förstås om det som jag antar är det stora samtalsämnet på alla arbetsplatser, i alla hissar och vid alla kaffeautomater.

Det finns två vitt skilda bilar från två vitt skilda märken, med exakt samma modellnamn! Jag syftar på Ateca och det kan hända att det är en smula överdrivet att påstå att de två Atecor som finns på marknaden är två helt olika bilar, men det är så de marknadsförs. När hände det senast i bilhistorien?

Ateca – den blygsamma varianten.

Om man säger till någon att man har köpt en bil med modellnamn X brukar det vara självklart vilken bil det är och vilket märke det är. Så inte i fallet Ateca. Att säga att man har köpt en Ateca kan innebära två saker. Antingen har man köpt en Seat Ateca med 115 hästkrafter och ett grundpris på 219 900 kronor, eller så har man köpt en Cupra Ateca med 300 hästkrafter och 409 900 kronor på prislappen. En viss skillnad.

Ateca – hästkraftstinna varianten.

Volkswagen-koncernens beslut att knoppa av Cupra från Seat och göra det till ett eget varumärke är för mig en gåta. Har inte Seat haft nog svårt att hävda sin plats i den kannibalistiska familjebildningen? Medan Volkswagenmärket har sagts stå för något slags premium på en nivå under Audi och Skoda framhållits som det förnuftiga och ekonomiska valet har det sagts att Seat ska stå för sportigheten och ungdomligheten i koncernen. Numera får vi anta att det är Cupra som tar över den rollen. Vad blir över för Seat? Kanske blir det på sikt ett renodlat elbilsmärke.

På Cupras nykodade svenska hemsida går det för övrigt att hitta ytterligare en juvel i modellnamnssammanhang. Utöver modellen Ateca finns en bil som heter Leon Cupra R ST Limited Edition. På registreringsbeviset borde den alltså heta Cupra Leon Cupra R ST Limited Edition.

För oss som arbetar med att skriva om bilar kan modellnamn ställa till det. Värst är Mazda som envisas med att döpa sina modeller till Mazda2, Mazda3 och så vidare. Observera att det inte ska vara något mellanrum mellan Mazda och siffran. Hos Transportstyrelsen heter bilarna därför Mazda Mazda2 och Mazda Mazda3. Samma fenomen förekommer hos Mini som har sin Mini.

Kommer du på några andra tillkrånglade modellnamnsföreteelser?
Köper du Ateca eller Ateca?
Biltestarbloggen
"Det finns två vitt skilda bilar från två vitt skilda märken, med exakt samma modellnamn! När hände det senast i bilhistorien?"

Tack Trafikverket!

Häromdagen presenterade Trafikverket studien om husbilars krocksäkerhet. Resultatet var skrämmande.



En krock i 64 km/tim innebär med stor sannolikhet mycket allvarliga eller livshotande skador på de åkande. Ingen som har tittat på uppbyggnaden av en halv- eller helintegrerad husbil borde bli förvånad. Den halvintegrerade bilen bygger på förarhytten av lätta transportbilar – ”hantverkarbilar” – som i bästa fall har bedömts av Euro-Ncap och då enligt ett reglemente som är avsevärt mindre krävande än för personbilar. Helintegrerade bilar kommer till husbilstillverkarna som rullande chassin utan egentliga deformationszoner.



Trafikverket testade husbilarna med 80 procents överlappning. 20 procent av husbilens frontarea träffade alltså inte krockväggen/hindret. I Euro-Ncap genomför tester med 40 procents överlappning, något som ställer än högre krav på krockstrukturen. Med en deformationszon som i bästa fall består av någon decimeter tjock isolering och ytterligare några millimeter glasfiber krävs det inte heller mycket fantasi för att förstå vilken förödande effekt en eventuell sidokollision skulle få.



Det finns lika mycket för husbilsbranschen, chassileverantörer och myndigheter att fundera över när det kommer till husbilars aktiva säkerhet. Var är förarstödsystemen? Trötthetsvarnare, vingelvarning, autobroms, dödavinkelvarnare med flera funktioner är mer eller mindre standard bland personbilar men saknas i husbilar. Antisladdsystem börjar bli vanligare, men så sent som 2016 var det i regel ett dyrt tillval. Hur är det med vikten? För att kunna köras på B-körkort vill husbilstillverkarna att volymsäljarna inte ska ha totalvikter som överstiger 3500 kilo. Det gör att lastvikterna blir i underkant. I praktiken innebär det att många kör med bilar som är betydligt tyngre än vad chassina är konstruerade och godkända för. Vägegenskaper och bromsar påverkas negativt. 



Husbilsförare! På Trafikverkets hemsida finns några råd om vad man ska tänka på för att köra säkert med sin husbil, följ dem och glöm inte: Se över bromsar och däck en extra gång innan du beger dig ut på sommarens äventyr.

"Ingen som har tittat på uppbyggnaden av en halv- eller helintegrerad husbil borde bli förvånad."

Toyota igen i ”Svenska”?

Är det läge för Toyota att ta över i rallyvärlden? Frågorna är många inför årets VM-säsong som på allvar startar med Svenska Rallyt under veckoslutet.



Monte Carlo-rallyt har visserligen redan körts, men den tävlingen brukar sällan ge någon värdemätare hur säsongen i övrigt kommer att bli. Med så skiftande vägförhållanden som Monte bjuder på är det svårt att bedöma konkurrenskraften hos respektive förare och bilarnas kapacitet redan nu.



I det avseendet bjuder Svenska Rallyt på ett mer enhetligt underlag och för första gången på många år kan ingen längre klaga på snötillgången. Det finns närmare meterdjup snö i trakterna runt Torsby och Hagfors. Det garanterar härliga rallyvägar med höga snövallar som kommer att ställa till det både på gott och ont. Vid avåkningar kan bilarna i bästa fall undgå skador, men i gengäld blir risken stor att bilarna i stället fastnar i drivorna.



Mitt tips inför Svenska Rallyt är Toyota och varför inte fjolårets VM-trea estländaren Ott Tänak. Som nykomling i stallet har han mindre press på sig än fjolårsvinnaren Jari-Matti Latvala. Toyota hade ett ”läroår” ifjol och ska nu vara redo att utmana på allvar.



Regerande världsmästaren Sebastien Ogier (Ford) som för övrigt vann Monte Carlo-rallyt är annars favorittippad liksom Hyundais Thierry Neuville. Belgaren slarvade bort VM-titeln i fjol, bland annat i just Svenska Rallyt där han sladdade in i ett betongfundament på Färjestads travbana. Hyundai har också ett annat starkt namn i norrmannen Andreas Mikkelsen.



Det fjärde fabriksstallet Citroën är det mer ovisst kring. Förra säsongen var en besvikelse, men nu får Kris Meeke en ny chans. Kanske kan Sébastien Loebs comeback göra underverk med bilen. Den niofaldige världsmästaren startar inte i Svenska Rallyt, men det är sagt att han ska köra i Mexiko i mars och sedan ytterligare två VM-rallyn.



Värmlänningen Pontus Tidemand är ett tungt favoritnamn i WRC2-klassen, regerande världsmästare som han är.

"Toyota hade ett ”läroår” ifjol och ska nu vara redo att utmana på allvar."

Vinterns gyllene regel – HÅLL AVSTÅNDEN!

Vi är mitt inne i sportlovsperioden och den vackra snön finns över nästan hela landet. Inget konstigt med det, det är februari i ett av världens nordligaste länder.

 

Ändå kantas medierapporteringen om väderkaos på flera av landets vägar.

Tydligen blir vägarna hala när det faller snö och sikten blir sämre. Faktum som tycks vara okända fenomen på vissa håll.

 

Därför är det bäst att påminna om att man måste anpassa körningen efter förutsättningarna.

Här kommer en repetition om tre gyllene grundregler på vad man ska tänka på när man kör bil under vinterhalvåret i Sverige.

  • Vrid på halvljuset. 

    Skippa ljusens auto-läget och vrid ljusvredet till påtvingat halvljus. Bilarnas ljussensorer känner inte av om det är snörök bakom bilen. Gör dig synbar – tänd baklamporna genom att aktivera halvljuset. I kraftig snörök: tänd det bakre dimljuset. 

     
  • Håll avstånden. 

    Ge dig själv betänketid i trafiken och förbättra sikten genom att hålla ett rejält avstånd till bilen framför. Utöka säkerhetsavståndet lite extra i dålig sikt.

     
  • Bromsa tidigt

    Ofta är det halast där du behöver greppet som allra bäst – innan korsningar, i rondeller, vid övergångsstället och skarpa kurvor. När dubbfria friktionsdäck slirar eller glider poleras ytan och det bildas en lätt isskorpa på snön. Detta gör det bara halare och halare för varje bil som passerar. Även dubbdäck får problem när snön poleras. Ha som vana att bromsa extra tidigt trots att det inte upplevs speciellt halt innan dessa kritiska områden.

 

Sedan är det extra viktigt att hålla bilen i bra skick.

  • Välj BRA vinterdäck.
  • Skrapa alla rutor och borsta av snön.
  • Se till att spolarvätskan klarar många minusgrader så den inte fryser på vindrutan. Glöm inte bort vindfaktorn som sänker spolarvätskans fryspunkt väl på rutan.
  • Använd klimatanläggningens defroster-knapp för att smälta is och snö som stör sikten. Det vanliga autoläget klarar inte alltid att hålla sikten fri. 

Sist men inte minst  – kör förståndigt!

"Tydligen blir vägarna hala när det faller snö och sikten blir sämre. Bäst att påminna om att man måste anpassa körningen efter förutsättningarna."

Uppbackad lastbatalj

Drickabackarna står klara att proppas in i lastutrymmena – och då handlar det om förstås om kombitest.



Den här gången har vi synat nya Hyundai i30 Kombi i sömmarna och som jämförbilar har vi valt Peugeot 308 SW och Renault Megane ST. 



Men vi har förstås inte nöjt oss med att bara kolla hur många läskbackar det går att trycka in under bakluckan. Vi har även gått på djupet med bilarnas övriga egenskaper.



Hur är de att köra, är åkkomforten acceptabel, håller de måttet säkerhetsmässigt, fungerar de med barnstolar och är rostskydd och ägandekostnader rimliga?



När testlaget slutligen summerade alla egenskaper framstod en av bilarna som lite, lite mer kompetent än de båda övriga.



Men vilken det blev avslöjas inte här. Det får du läsa om i nästa nummer 5 av tidningen, som kommer ut inom kort.     



Vi Bilägare 05/2018 landar i prenumeranternas brevlådor den 21 mars, en vecka innan den kommer till butik. Läs mer om prenumeration här!

 

"Drickabackarna står klara att proppas in i lastutrymmena – och då handlar det om förstås om kombitest."