Stockholms stads trafikkontor rullar ut en ny kampanj mot dubbdäck. Devisen ”Dra in klorna! Välj dubbfritt för Stockholmstrafiken” och en bild på en tiger som går i snö ska få stockholmarna att välja dubbfria vinterdäck framför dubbdäck.
2010 infördes dubbdäcksförbud på hårt trafikerade Hornsgatan. Sedan dess har användningen av dubbdäck på gatan sjunkit från 60-70 procent till cirka 30 procent och halten av hälsofarliga partiklar (PM10) i luften halverats.
Anton Västberg, enhetschef vid trafikkontoret i Stockholm, menar att den effekten inte räcker. Hårt belastade gator klarar ändå inte EU:s gränsvärden för partiklar.
– Andelen dubbdäck måste sjunka ytterligare. Vi menar att den avgörande åtgärden för att klara miljökvalitetsnormen för partiklar är införandet av en dubbdäcksavgift, vilket kräver en lagändring, säger Anton Västberg.
Riksdagsledamoten Lars Beckman (M) är kritisk mot kampanjen. Han lyfter fram en tidigare studie från Trafikverket som visar att risken för en dödlig olycka minskar med 42 procent med dubbdäck, jämfört med dubbfria vinterdäck.
– Jag tycker att det är upprörande, kränkande och falsk marknadsföring, jag kan inte finna ord hur dumt det är att lura bilister att köra med friktionsdäck, säger Lars Beckman och fortsätter:
– När enskilda kommuner går ut och gör på det här sättet lurar man invånarna att friktionsdäcken och dubbdäcken är lika säkra, vilket är helt fel.
Diskutera: Väljer du dubbdäck eller dubbfritt i år?
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Och mot bakgrund av de otroligt skilda trafikmiljöer som enskilda personer vistas i så ter sig Elviks rapport från norska storstäder tämligen meningslös.
Jag och min mor har helt olika trafikmiljöer och väljer däck utifrån vitt skilda parametrar. Elviks rapport belyser en enda trafikmiljö, även om den är från 5 olika platser
Får lite Harrisburg-vibbar där Kapten ;)
Men Rustan, att det både skall vara så halt (= ren is) så att dubbdäcken skall ha den där sista lilla (eventuella) fördelen OCH att älgen skall stå där i vägen är faktiskt nästintill orealistiskt. Visst kan det hända, men jag tvivlar. Och skulle det vara så halt måste du som förare ha märkt det långt tidigare och vidtagit en åtgärd.
Det kanske man kan få, Rustan, men vad atomer och andra trilskande system vill är en sak, och vilka möjligheter du som förare har är en annan sak. Atomer och fel i ventiler och andra komponenter kan orsaka konsekvenser utom åtgärd medan is på vägen alltid kan upptäckas och en åtgärd vidtas, till exempel sänkt hastighet och ökad försiktighet. Men jag vet, allt detta låter enkelt men borde inte vara omöjligt ... =)
Okej, då antar jag att varje gång du ger dig ut på en vinterväg så nöjer du dig inte med ett bromsprov för att bedöma underlaget, du gör även ett undanmanöversprov och sedan anpassar du hastigheten till detta.
Oförutsedda händelser på vägarna brukar just vara oförutsedda och när man hamnar i den sitsen och behöver panikbromsa eller göra en undanmanöver så vet man såklart inte hur väglaget är just där detta händer. Det kan ju vara lite blankis just där detta händer. Eller kanske Kapten förutsätter blankis överallt och kör därefter hela tiden? I så fall kan det ju fungera men vilken hastighet är säker på blankis med dubbfritt?
Och VTI:s rapport 662 ger en annan bild. Du kommenterade inte mitt exempel.
Från VTI:s rapport 662
"Vi konstaterar dock att vid en hastig undanmanöver på riktigt halt väglag, där föraren inte grips av panik utan kan styra bilen utan överdrivna rattrörelser, så har däckens väggreppsprestanda större betydelse än närvaron av ett antisladdsystem"
Alltså vid precis såna förutsättningar som jag nämnde i mitt exempel
Ur samma rapport
"Då ett antisladdsystem är beroende av att tillräckliga bromskrafter kan uppstå för att kunna fungera, finns risken att systemets prestanda är starkt kopplat till däckens egenskaper på underlag med låg friktion, som is och snö. Vidare så är det på just dessa underlag som skillnaden i väggrepp mellan olika typer av däck är som störst."
"Dubbdäck har generellt bättre grepp på is jämfört med både nordiska och europeiska vinterdäck. Bromssträckan är kortare, men det är framförallt vid en sladdsituation med stora rattvinklar som dubbdäcken utmärker sig jämfört med dubbfria däck (se exempel- vis Hjort, 2005). På snö så är dubbdäcken och de nordiska vinterdäcken jämförbara (och de senare kan även vara något bättre än dubbdäck i lös snö), medan de europeiska vinterdäcken är sämre. "
Al skriver
"För att kunna stanna sitt fordon på samma sträcka som sommartid kan Rustan inte köra fortare än 37 km/h. Nu har ju Rustan redan påtalat att han inte kör i 37 km/h, han håller inte ens 50 km/h - eller 60 km/h. Istället gör han som de flesta andra och kör betydligt fortare än vad både ESP och dubbdäcken klarar (med bibehållen säkerhetsnivå). Rustan själv bekräftar alltså mitt resonemang om riskkompensation."
Mycket intressant fakta. Om jag med dubbdäck skulle behöva sänka hastigheten till 37 km/h för att få samma bromsträcka så torde ju den siffra vara ännu lägre med dubbfria däck, kanske 30 km/h eller ännu lägre. Eftersom AL sedan påstår att de flesta trots detta kör i 70 km/h så torde detta innebära att de som kör i 70 km/h med dubbfria däck tar betydligt större risker.
Och då faller ju hela tanken om riskkompensation.
Paginering
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.