Kampanj mot dubbdäck i Stockholm

Rustan, det var därför som jag skrev att du behöver se begreppet riskkompensation ur fler synvinklar. Och att jag har ökat marginalerna med dubbfria däck innebär just att jag har riskkompenserat. Och jag antar att vi är överens om att detta kan betraktas enbart som positivt och ansvarstagande. Eller?! Jag kan till och med misstänka att folk med dubbdäck idag har höjt sin medelhastighet, "påhejade" av alla elektroniska hjälpsystem - och ökad stress, om inte annat. Så jag tror att dubbdäcksanvändarna överlag på senare år har kastat bort sitt lilla (eventuella) greppövertag - som dessutom (om det nu ens finns) infinner sig under några få kilometer av årets totala kanske 2 500 mil.

Shogun, den så kallade svartisen är så tunn (kan tänka mig ett par tiondels millimeter) att dubbarna ändå inte har något att fästa i - till 99 procent tror jag att det ändå är själva däckmönstret som står för greppet.

Jag har 100m brant backe med 16% lutning upp till huset, och har aldrig kommit upp säkert med dubbfritt (hyrbil xc60 awd) hala dagar, än värre att åka nerför. 2wd bilar har aldrig kommit upp. Vill de bekosta mina plåtskador varje gång jag kasar ner hos grannen?

Hämtat från VTI

"Om dubbdäcksandelen reduceras från 70 procent till 50 procent på hela det statliga vägnätet kommer per år antalet polisrapporterade personskadeolyckor att öka med 56 stycken, antalet döda att öka med 1,8 personer och de svårt skadade att öka med 13,1 personer. Vid reduktion till 20 procent ökar antalet olyckor med 140,3, antalet döda med 4,4 personer och svårt skadade med 33,0 personer per år.

Om alla som inte använder dubbdäck väljer det nordiska dubbfria däcket fås i vissa fall en minskning av olyckorna eftersom de mellaneuropiska däcken som finns i utgångsläget försvinner. I samtliga fall fås då en lägre olycksökning än ovan där det är lika fördelning på de två dubbfria alternativen. Eftersom de nordiska dubbfria däcken är sämre än de två andra vinterdäcken på barmark bör det utredas om de är "tillräckligt" bra på barmark så att inte "nya" typer olyckor uppstår på barmark.

I ett exempel för Stockholms stad ges innerstaden en restriktion dvs en minskning av dubbdäcksanvändningen och detta får konsekvenser på dubbdäcksanvändning i olika närområden. Den nuvarande dubbdäcksanvändningen är 69 procent. I räkneexemplet ges innerstaden 20 procent dubbdäck, ytterstaden 30 procent och Vägverksregion Stockholm (statliga vägar) 50 procent. Detta ger en olycksökning totalt med 18,3 polisrapporterade personskadeolyckor med 3,6 svårt skadade och 0,1 död. Ytterligare kommuner i Stockholms län skulle också påverkas men detta ingår inte i beräkningen.

I dessa resultat ingår effekten av dubbruggning som kommer alla typer av däck tillgodo genom bättre väggrepp. Dubbdäck tappar vid en sladd inte lika mycket i väggrepp som övriga däck medan stoppsträckan kan bli tämligen lika mellan dubbdäck och nordiskt vinterdäck på is/snöväglag och det är det som använts i denna studie för att uppskatta olyckseffekten. Europeiskt vinterdäck har däremot längre stoppsträcka på is/snö.

En höjning av vinterväghållningsstandarden med en klass på de statliga vägarna innebär inte en olycksminskning som väger upp de olycksökningar som dubbdäcksrestriktionerna medför enligt ovanstående beräkning."

Det är ju mycket märkligt att när AL hänvisar till VTI så stämmer deras uppgifter till fullo, men när jag hänvisar till VTI så stämmer ingenting.

Man kan ju undra om Al verkligen läser vad han klistrar in. Det står ju klart och tydligt "ofta(inte alltid)". Och just vid en hastig undanmanöver på isigt underlag så är det bättre att släppa bromsen och styra förbi hindret. ABS-systemet fungerar nämligen bättre ju bättre greppnivå du har. Testa själv, jag har egen erfarenhet av detta vid flera tillfällen.

Otroligt ironiskt att AL nu myntar uttrycket "intellektuellt hederlig debatt". Du menar kanske att man inte framför andras avhandlingar som sina egna?

"Exempel på områden där kunskapen borde förbättras är:
− trafiksäkerhetseffekten på olika väglag av att använda de tre olika vinterdäcken i tätort respektive landsbygd i kombination med t.ex. antisladdsystem"

Precis, detta vore mycket önskvärt då den forskning som finns är mycket begränsad, t.ex din norska variant som bara behandlar tätortstrafik. Ändå kände du själv att du kunde dra långt gångna och säkra slutsatser baserat på detta. Jag har å andra sidan hela tiden hävdat att det inte finns någon komplett forskning på området, beroende på att polisen inte rapporterar in däckstyp vid olyckor.

"− uppskattning av olyckseffekten av dubbruggning på is/snö"

Här håller jag återigen med. Man måste verkligen undersöka olyckseffekten av den minskade dubbruggningen från dubbdäck. Hur farligt kommer det bli när dubbdäcksanvändningen minskar?

Överlag så välkomnar jag ännu mer forskning på området. Speciellt då den bristfälliga forskning som finns dels är spretig, men även har väldigt smala parametrar, t.ex endast tätortstrafik

Och återigen är AL:s argumentations-cirkel sluten. HAn börjar alltså debatten med att presentera rapporter och påstår att det finns mycket forskning på området och drar slutsatser utifrån detta.

Nu däremot så framför han dock att det behövs mera forskning. Välkommen hem AL ;)

Al beskriver också författarens egna kritik av studien:
"I denna utredning har det varit tvunget pga. tidsbrist att göra antaganden i de olika beräkningsstegen."

Men det märkliga är att AL:s tyngsta argumentation är begreppet riskkompensation som då beror på att dubbdäcksförare håller en högre hastighet. Detta beskrivs ju i den norska rapporten som just ett antagande.

Är det bara vissa antaganden som stämmer?

En del människors antaganden är tydligen mer rätt än andras antaganden trots att egentligen alla kan gissa hur något kan förete sig.