Stockholms stads trafikkontor rullar ut en ny kampanj mot dubbdäck. Devisen ”Dra in klorna! Välj dubbfritt för Stockholmstrafiken” och en bild på en tiger som går i snö ska få stockholmarna att välja dubbfria vinterdäck framför dubbdäck.
2010 infördes dubbdäcksförbud på hårt trafikerade Hornsgatan. Sedan dess har användningen av dubbdäck på gatan sjunkit från 60-70 procent till cirka 30 procent och halten av hälsofarliga partiklar (PM10) i luften halverats.
Anton Västberg, enhetschef vid trafikkontoret i Stockholm, menar att den effekten inte räcker. Hårt belastade gator klarar ändå inte EU:s gränsvärden för partiklar.
– Andelen dubbdäck måste sjunka ytterligare. Vi menar att den avgörande åtgärden för att klara miljökvalitetsnormen för partiklar är införandet av en dubbdäcksavgift, vilket kräver en lagändring, säger Anton Västberg.
Riksdagsledamoten Lars Beckman (M) är kritisk mot kampanjen. Han lyfter fram en tidigare studie från Trafikverket som visar att risken för en dödlig olycka minskar med 42 procent med dubbdäck, jämfört med dubbfria vinterdäck.
– Jag tycker att det är upprörande, kränkande och falsk marknadsföring, jag kan inte finna ord hur dumt det är att lura bilister att köra med friktionsdäck, säger Lars Beckman och fortsätter:
– När enskilda kommuner går ut och gör på det här sättet lurar man invånarna att friktionsdäcken och dubbdäcken är lika säkra, vilket är helt fel.
Diskutera: Väljer du dubbdäck eller dubbfritt i år?
Mer från Vi Bilägare
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Rustan, kör du på dina dubbdäck. Så länge du kör på snö och is så slits inte asfalten och inte heller dubbarna och partikellhalten ökar inte. Bullret blir också lägre.
På det isiga underlaget tar man sig kanske fram även med friktionsdäck, men sannolikt inte lika bra som med dubb. Men den därmed ökade farten ger ju också en risk för avåkning. Dock sker allt i tämligen måttliga farter och återfinns inte i statistiken.
Och visst har du en poäng i att fyrhjulsdrift kan vara farlig på det sättet att farten drivs upp utan att bromsförmågan gör det. (Kompensatoriska effekter, AL.)
Men Rustan, vantolka inte allt AL skriver!
Men det är ju så roligt Roy!
Men för att försöka få in lite sans och balans i debatten så har jag i dagsläget dubbdäck p.g.a den trafikmiljö jag har idag.
Dock planerar vi att flytta till Karlstad och då kommer jag köra i tätort eller stora fina europavägar. Och då är jag den förste som byter till dubbfritt.
Man må tycka att saker och ting borde vara på ett visst sätt och man gör det som "känns" rätt - men det kan vara helt uppåt väggarna. Det var det jag ville illustrera med tärningarna.
AL, bägge filmerna visar några bra exempel på fysikens grundlagar.
Filmen med fyrhjulsdriften ska vi kanske inte tro på. Där finns en mängd variabler och enligt dig så kan vi nog räkna med minst 5 % spridning i flera av dem. Så det vi ser stämmer nog inte... ;-)
Leifers kommentar fick mig åter att tänka på den där Västerås-resan för ett antal decennier sen. Vi skulle ju hem också. Allt var frid och fröjd. även i denna riktning en och annan avåkning, men det bekymrade mig inte.
När vi närmade oss Stockholm så kom vägsaltet... Helt plötsligt visste man inte riktigt vad man hade under hjulen - något oberäkneligt halare än saltmodd finns ju inte. Nåväl, vägarna blev bara, men inte torra. Torkarna gick på högvarv för att försöka få bort den slabbiga sörjan.
DÅ kändes det obehagligt.
Jag får nog h¨lla med AL. Nog märks det om en vägbana är saltad eller inte. Vägbanan är då lite våt - om inte precis överallt, så ändå så att det märks. Det innebär inte att man kan ta för givet att det är så överallt.
Åker man på en ren asfaltsväg och inte har märkt att den faktiskt är helt torr, så kan det mycket väl finnas svartis.
På Tyresövägen har jag sett en och annan komma svassande i motlutet vid Ältasjön där fukten slår in över vägbanan och fryser till.
Det går ju faktiskt att köra lite förutseende - där håller jag med Kaptens tidigare kommentarer.
Jag är än en gång sur över att även de mest livaktiga trådar förpassas till arkivet - samtidigt som redaktörernas utdaterade inlägg återfinns högs upp på sidan.
Dubbfritt funkar bra för mig.
Struntar fullkommligt i partikelhalterna dock.
Dubbarna förstör mer väg än vad vi har råd att betala.
Underhållskostnaderna i Sverige för omasfaltering per kilometer väg är löjligt höga jämfört med många andra länder.
Vare sig vi vill ha dubbar eller inte så kommer nog framtiden innebära annan teknik eller dubbfritt.
Nöden kräver annat än dubbar. Det är nu människans uppfinningsrikedom ska komma fram och lösa lite problem istället för att tjafsa om tungmetalldubbar eller inte.
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.