Rapporten skulle presenterats för partierna i början av året, men läckte under julen ut i Dagens Industri. Rapporten säger att de miljözoner som är planerade, utöver Hornsgatan, inte behövs då man ändå kommer nå miljökvalitetsnormen 2022.
I samband med läckan skriver DI om anonyma källor som anklagar trafikborgarrådet Daniel Helldén (MP) för att försöka påverka rapporten, i samma veva fick också trafikdirektör Jonas Eliasson sparken - vilket Helldén enligt S-källor till både DN och DI ska ha krävt under förhandlingarna efter valet.
– När vi fått en dragning av rapporten ställde vi frågor om den när vi inte förstod. Det har man fått till att vi försöker påverka utredningen. Men det är min uppgift som ordförande i referensgruppen att förstå vad de presenterar, säger Daniel Helldén till DN.
Helldén hävdar att S-källorna tar tillfälle att smutskasta honom efter att Miljöpartiet inte valt att samarbeta med S och att förhandlingarna aldrig var inne på såna detaljer. Skälet till att Eliasson fick sparken ska enligt Helldén inte heller varit rapporten.
– Nej, rapporten presenterades efter att det var klart. Det händer efter varje val att förvaltningschefer flyttas runt, det är inget ovanligt. Det handlar ju ofta om att dialogen inte fungerar smidigt mellan direktör och borgarråd. Men jag kan inte offentligt prata om skälen varför en anställd person lämnar sin tjänst. Det vore tjänstefel, fortsätter Helldén till DN.
Trafikförvaltningen och miljöförvaltningen står fortsatt bakom rapporten och dess beräkningar. Helldén hävdar att de gör fel analys och att rapporten inte nämner att "vi 2020 är skyldiga att införa miljözoner". Miljödirektör Gunnar Söderholm tror dock att detta handlar om något annat.
– Jag tror inte att det i grunden handlar om luftkvaliteten utan om bilar eller inte bilar. Om man vill minska antalet bilar finns det enklare sätt, som att höja trängselskatten, säger han.
Diskutera: Vad tycker du om miljözoner?
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Axa: En investering (exempelvis i förbättrad luftkvalitet) som går att räkna hem bidrar till bättre ekonomi. Det är dock inte situationen i Stockholm vilket rapporten visar. Där tvingas istället trafikanterna till avsevärda kostnadsökningar utan att motsvarande nyttor uppstår på annat håll, såsom via förbättrad luftkvalitet. Åtgärden blir därför samhällsekonomiskt negativ. Det gillade givetvis inte Hellden att visa upp och därför försökte han också (bland annat) stryka det ur rapporten.
Både dålig luftkvalitet och försämrad folkhälsa är viktiga detaljer att ta hänsyn till i en samhällsekonomisk modell. Men eftersom vi inte har någon dålig luftkvalitet att tala om och då trafikens marginella påverkan är såpass liten är de planerade zonerna mer eller mindre verkningslösa, i alla fall utifrån hälsoperspektivet.
Alltså: Skilj på en motiverad satsning och en omotiverad. De planerade zonerna i Stockholm är - även om diktatorn försöker få det till något annat genom att praktisera storskalig censur - omotiverade.
En annan viktig detalj rör vad som skall prioriteras i miljöarbetet. Är det rimligt att lägga så mycket resurser på en åtgärd som inte är nödvändig eller kan man rent av istället satsa på något annat viktigare? Ja det är vad en samhällsekonomisk analys försöker besvara. I fallet zoner är satsningen inte rimlig och så ej heller i fallet växthusgaser. De kostar mer än vad de smakar och bör därför ersättas med andra åtgärder istället. Då ökar vi vår levnadsstandard.
MVH AL
EnannanRobban: Levnadsstandarden påverkas mycket ringa i ditt exempel eftersom du köper en ny bil. Du upprätthåller på så vis konsumtionen och köper du en snålare bil får du konsumtionsutrymme över som i sin tur kommer spenderas på ett alternativt sätt - ekonomin växer då i alla fall och växthusgaserna kvarstår på samma nivåer som tidigare.
Motsättningen rör alltså förhållandet mellan konsumtionen och andelen växthusgaser. Miljörörelsen säger sig vilja tvinga ner utsläppen och lägger därför förslag som syftar till att dämpa konsumtionen. Där ligger problemet.
Utan konsumtion får vi det nämligen sämre (som jämförelse är det vad som sker i en lågkonjunktur).
MVH AL
AL
Det är ju kul att du vrider och vänder på det och man vet inte om du menar generellt (inlägg 65) eller specifikt miljözoner.
Jag vill påpeka att jag menar generellt och att förbättra miljö inte står i motsättning till tillväxt.
Axa.
Att minska på växthusgaser är generellt sett dyrare än vad det medför nyttor.
Att förbättra luftkvaliteten brukar dock innebära en viss nytta. Men det bygger på att åtgärdseffekterna överstiger kostnaderna vilket inte är fallet hos zonerna.
MVH AL
Shogun. Både Toyota och Volvo är affärsdrivande. De har ett fokus och det handlar om högsta möjliga avkastning. Det är därför som Toyota fortfarande producerar dieselmotorer som aldrig förr. Därtill investerar bolaget betydligt mer i dieselteknologi än vad man lägger på hybriderna. De senare kommer fasas ut ur produktprigrammet och ersättas med renodlad eldrift - alternativt bränsleceller. Hybriderna har alltså inget med miljön att göra utan handlar om pengar.
Noterbart är att även Toyotas bensinhybrider inte kommer att tillåtas i Helldéns miljözoner. De kommer helt enkelt inte få köra där.
Är det motiverat? Nja. De drivs ju förvisso på bensin - som också medför högre nivåer av det mest högcancerogena ämnet benzen som vi känner till i trafiksammanhang idag. Detta ämne är - tvärtemot NOx och ultrafina partiklar - giftigt redan vid väldigt blygsamma nivåer.
Men trots att bensinhybriden medför sådana olägenheter är det inte rimligt att förbjuda den inne i Stockholm för den sakens skull. Vinsten blir nämligen fortfarande mindre än kostnaden för de som köpt en sådan bil..
Därför skall inte heller Toyotas hybrid förbjudas lika lite som att en äldre bensin eller dieselmotor skall göra det.
MVH AL
AL
Det blir motsägesfullt när du å ena sidan skriker dig hes om att flagellantrörelsen vill sänka lednadsstandarden och sedan argumentera för ingen eller liten nytta ifråga om satsning på miljö.
Bättre miljö ger ökad levnadsstandard.
Axa. Jag skriker mig hes över irrationella åtgärder som strider både mot tillgänglig expertis som ingenjörsmetodisk vetenskap. Helldéns magplask är ett typexempel på det, dessutom med klara totalitära undertoner.
Att bra miljö bör värderas är vi överens om. Ett sätt att göra det är genom att sätta in resurser där vi får någon påvisbar nytta och effekt.
I fallet miljözoner och klimatåtgärder är så inte fallet.
MVH AL
AL
Ok? Så du gör ett utlägg om att bensen är cancerogent men menar att miljözoner som skulle minska bensen inte är till nytta?
Ifråga om klimatåtgärder så står du emot etablerad forskning.
https://www.nytimes.com/2018/11/23/climate/us-climate-report.html
https://www.nytimes.com/2018/10/07/climate/ipcc-climate-report-2040.html?module=inline
https://nca2018.globalchange.gov/
A.L verkar se allt i siffror, men jag kan köra detta också. Låt oss istället för att bygga 1 st Q7 SUV istället bygga 2 st Nissan Leaf på samma utsläppsnivå, allt ifrån A till Ö. (ifrån produktion, livscykel och återvinning). Då har vi inte minskat ekonomin, och dessutom minskat utsläppen rejält. Jag förstår att folk vill åka säkert och komfortabelt, men varför skulle man inte kunna göra detta utan SUV? Nä, SUV säkerheten går helt ut på att väga mer än motparten och dessutom inte kompatibla höjdmässigt med vanliga bilar. Är det så inte bättre att vi skippar SUV och åker vanliga bilar istället för det omvända? Jag kan inte se att säkerheten skulle öka bara för att alla kör en 2 ton SUV, jag tror faktiskt det kommer bli ett bakslag (fler singelolyckor, och fler döda när dessa tunga fordon krockar).
Axa: Nu är inte bensen något jätteproblem just nu. Men visst kan det riskera att öka om vi åker omkring i bensinbilar istället för diesel.
Angående forskningen så utgår klimatåtgärderna fortfarande från att samtliga köpare omfattas av kostnadsökningarna. Det är så teorierna är uppbyggda (de lanserade redan på 60-talet), och de har en acceptabel träffsäkerhet hos vägtrafiken i fråga om trafikolyckor, trängsel, buller eller lokala utsläpp. Men när det inte råder något enhetligt pris som spänner över samtliga länder och regioner så är det inte möjligt att internalisera koldioxidkqostnaden annat än via politiska ställningstaganden. Det är bland annat därför som svenska insatser är helt meningslösa och nära på omöjliga att räkna hem.
Det finns i nuläget inga vettiga utgångspunkter för att göra skattningar av de ekonomiska nyttorna för minskningar av koldioxiden från vägtrafiken. Osäkerheterna är såpass omfattande att utfallet nära på alltid blir negativt. Detta framgår också i IPCC egen beräkning inom området.
Fram tills dess att världens ledare kan komma överens bör därför samtliga svenska koldioxidskatter plockas bort. De fyller ingen annan funktion än att de flyttar våra utsläpp till någon annan plats på jorden parallellt med att vi fördyrar vår egna energiproduktion. Varför jag skall bekosta amerikanska bilresor eller kinas och Ryssland krigsövningar har ännu ingen lyckats förklara. Personligen kan jag inte se nyttan med det. Men kanske Axa kan förklara vad det är jag missar?
MVH AL
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.