Rapporten skulle presenterats för partierna i början av året, men läckte under julen ut i Dagens Industri. Rapporten säger att de miljözoner som är planerade, utöver Hornsgatan, inte behövs då man ändå kommer nå miljökvalitetsnormen 2022.
I samband med läckan skriver DI om anonyma källor som anklagar trafikborgarrådet Daniel Helldén (MP) för att försöka påverka rapporten, i samma veva fick också trafikdirektör Jonas Eliasson sparken - vilket Helldén enligt S-källor till både DN och DI ska ha krävt under förhandlingarna efter valet.
– När vi fått en dragning av rapporten ställde vi frågor om den när vi inte förstod. Det har man fått till att vi försöker påverka utredningen. Men det är min uppgift som ordförande i referensgruppen att förstå vad de presenterar, säger Daniel Helldén till DN.
Helldén hävdar att S-källorna tar tillfälle att smutskasta honom efter att Miljöpartiet inte valt att samarbeta med S och att förhandlingarna aldrig var inne på såna detaljer. Skälet till att Eliasson fick sparken ska enligt Helldén inte heller varit rapporten.
– Nej, rapporten presenterades efter att det var klart. Det händer efter varje val att förvaltningschefer flyttas runt, det är inget ovanligt. Det handlar ju ofta om att dialogen inte fungerar smidigt mellan direktör och borgarråd. Men jag kan inte offentligt prata om skälen varför en anställd person lämnar sin tjänst. Det vore tjänstefel, fortsätter Helldén till DN.
Trafikförvaltningen och miljöförvaltningen står fortsatt bakom rapporten och dess beräkningar. Helldén hävdar att de gör fel analys och att rapporten inte nämner att "vi 2020 är skyldiga att införa miljözoner". Miljödirektör Gunnar Söderholm tror dock att detta handlar om något annat.
– Jag tror inte att det i grunden handlar om luftkvaliteten utan om bilar eller inte bilar. Om man vill minska antalet bilar finns det enklare sätt, som att höja trängselskatten, säger han.
Diskutera: Vad tycker du om miljözoner?
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
I fallet med koldioxidskatter, så är det som jag tidigare sagt inget unikt för Sverige. Det som gör att jag menar att det kan vara en väg framåt mot minskade koldioxidutsläpp, är att det faktiskt redan används och är på gång i en del länder världen över. Handel med utsläppsrätter (ETS) förekommer också, och kan också vara en del av lösningen. Klicka på kartan och se https://carbonpricingdashboard.worldbank.org/
En miljösamordnare arbetar inte på samma sätt som en ingenjör och behöver främst inte "lösa komplexa och multidimensionella problem", utan man använder sig främst av befintlig kunskap genom söka sådan med ett brett perspektiv och med ett öppet sinne. Något behov av att uppfinna hjulet på nytt är därför inte helt nödvändigt. T ex kan ett åkeri vars största och viktigaste miljö- och klimatpåverkan kommer från användningen av drivmedel, ha som mål (redovisat i siffror) att dels sänka förbrukningen på befintlig fordonsflotta, men även på den kommande och att köpa mer och mer förnyelsebar diesel. Svårare än så behöver det egentligen inte vara.
AL: "I verkligheten finns det mängder av både beroende som oberoende variabler som ger denna påverkan. Kombinerar man dem med varandra får vi ett nära på överuppräkneligt antal underliggande som direkta variabler som skapar pris respektive utbud. Bara tio olika variabler som kombineras slumpmässigt ger oss i enlighet med finit matematik ett ufallsrum på 10!, eller 3 628 800. Det är därför som vare sig John eller någon annan kan uttala sig säkert om priserna hos olja och bensin, eller marknaden som helhet. Det blir till syvende och sist en fråga om skattningar. En skattning är inte samma sak som ett bevis eller ens en kausal lag utan det är just en skattning."
Med ovanstående resonemang borde det spela väldigt liten roll för andra länders drivmedelspris, hur vi gör i Sverige (med priset på drivmedel).
AL: "Det är mot bakgrunden att elasticiteten är noll globalt sett som svensken bekostar amerikanska bilresor, kinesiska krigsövningar eller rysk undervattensverksamhet när skatterna internaliseras i svensk miljö. Det inbesparade överskottet transformeras över till alternativa marknader och konsumeras där istället (samt driver på deras ekonomiska tillväxt)."
Men nu är det ju ett faktum att med lägre svenska drivmedelspriser hade vi haft både törstigare fordonspark och mer utsläpp och det är just detta som regering och riksdag inte vill ha. Likadant fungerar det på andra ställen i världen t ex genom koldioxidskatter, så visst riskerar det att bli utsläpp på något annat ställe, men man måste ju börja i någon ände. Eller hur tänkte AL att det hela annars skulle gå till? Någon global, perfekt balanserad koldioxidskatt lär inte vara på plats redan imorgon. Vad som blir resultatet av eventuella rekyleffekter, beror helt på vad överskottet av pengarna används till.
"Sambandet mellan BNP och oljepris är väldigt starkt och är väl belagt inom den ekonomiska forskningen. Detta gick jag också igenom tidigare (se #201) - dock utan några som helst reflektioner från John eftersom han blundar för allt som inte ingår i hans egen världsbild. Att BNP kan växa samtidigt som koldioxiden sjunker återstår för John att visa (med annat än teser)."
AL, jag har redan tidigare skrivit om att det redan finns länder där det skett en frikoppling/ decoupling mellan BNP och koldioxidutsläpp. Här finns statistik på detta: https://www.wri.org/blog/2016/04/roads-decoupling-21-countries-are-reducing-carbon-emissions-while-growing-gdp
En intressant artikel om egoism, allmänningens tragedi och koldioxidutsläpp: http://www.psykologifabriken.se/allmanningens-tragedi-loser-vi/
John: Som jag redan har förklarat bygger behöver skatterna internaliseras på global nivå för att vara verkningsfulla. Att några ytterligare internaliserar en koldioxidkomponent (där omfattningen är högst varierande) räcker alltså inte till för att uppnå den styrande effekt som man önskar. Hela problemet med koldioxidbeskattningen är att den inte bygger på någon teori, utan att man utgått från en mekanism som kräver ett avgränsat ekonomiskt system. Som jämförelse kan göras trängselskatterna i Stockholm. Där är det ytterst få som inte omfattas av skatten, och man förmår internalisera trängselkostnaden såsom det är tänkt (om än med vissa osäkerheter). I fallet koldioxid gäller ungefär motsatsen. Vi har inga gemensamma utgångpunkter att utgå från eftersom länderna värderar utsläppen på olika sätt. Några prissätter den högt (såsom vi i ankdammen) och andra sätter inget pris alls. Då misslyckas man också med sin internalisering och utsläppen kvarstår.
När man söker efter "befintlig kunskap" så hämmas man starkt av att sakna grundläggande kompetens inom de områden som man försöker läsa in sig på. Om man inte kan hitta och värdera de uppenbara svagheter som finns i de s.k "källorna" och ej heller förstår vad källkritik innebär rent praktiskt så blir man snabbt ett lätt offer för skrupelfri propaganda - ja man hamnar i en ideologisk bevisföring. Det uttrycktes även i Johns senaste inlägg där han åberopar en deskriptiv länk om relationen mellan sänkta koldioxidutsläpp och förändrad BNP. En sammanställning som är så makabert bristfällig - och dessutom uppenbarligen vinklad - att den inte kan betraktas som annat än högst oseriös (jag vet i ärlighetens namn inte var jag skall börja - jag orkar helt enkelt inte gå igenom all den smörjan utan konstaterar att den skall placeras i den papperskorg där den hör hemma). John behöver söka vidare i den etablerade forskningen för att finna stöd för sin tes. Han behöver exempelvis förklara varför världens samlade utsläpp ökar och varför det finns en väldigt starkt samband mellan oljepris och förändrad BNP. När John söker behöver han kunskaper inom vetenskapsteori samt matematisk analys, annars blir han snabbt ett offer för denna typ av punbliceringsbias. Så tyvärr är det betydligt svårare än vad John tycks kunna acceptera i sin iver att finna stöd för sin egen uppfattning. Frågan kvarstår därför och den kommer att vara kvar hur mycket John än googlar och letar efter skensamband. Eller förresten: Blir man lång av att spela bakset?
"Med ovanstående resonemang borde det spela väldigt liten roll för andra länders drivmedelspris, hur vi gör i Sverige (med priset på drivmedel)."
Ja skillnaden på deras pris blir inte särskilt hög eftersom Sverige är en såpass liten aktör. Det är ytterligare en av anledningarna som kan adderas till befintlig kritik. För svensk del blir kostnadsökningarna kännbara medan miljövinsten är obefintlig. Och i slutändan bränner de amerikanska bilisterna och den ryska krigsmakten upp bränslet istället.
"Men nu är det ju ett faktum att med lägre svenska drivmedelspriser hade vi haft både törstigare fordonspark och mer utsläpp och det är just detta som regering och riksdag inte vill ha."
Nej politikerna vill inte ha det. Det är ett ideologiskt argument som jag kan respektera.
"Likadant fungerar det på andra ställen i världen t ex genom koldioxidskatter, så visst riskerar det att bli utsläpp på något annat ställe, men man måste ju börja i någon ände."
Ja det är den ideologiska debatten som sagt.
"Eller hur tänkte AL att det hela annars skulle gå till?"
Som jag redan har förklarat behöver politikerna komma överens om en gemensam plan och sedan sjösätta den med de verktyg som finns att tillgå. Det är ett första steg. Att däremot agera på egen hand är meningslöst eftersom det inte ger någon annan effekt än att vi blir fattigare.
"Vad som blir resultatet av eventuella rekyleffekter, beror helt på vad överskottet av pengarna används till."
Du menar att vi skall reformera hela vårt ekonomiska system i en riktning som bestäms centralt? Det har redan prövats, med hungersnöd och fattigdom som konsekvens.
"En intressant artikel om egoism, allmänningens tragedi och koldioxidutsläpp"
Ja antalet tyckare och populister brukar snabbt falla in i den allmänna kören med förhoppningen att vinna uppmärksamhet och billiga poäng. Inte speciellt förvånande alls faktiskt. Det här ser jag varje år i samband med den stora förlagsmiddag som jag (i mån av tid) deltar vid via bokmässan i GBG. Där står flagellanterna på kö för att få komma in på eftersläppet (och några av dem kan inte heller svara på samma fråga som jag återupprepat för John - d.v.s varför jag skall bekosta amerikanska bilresor och kinesiska krigsövningar när jag tanka min bil. Detta trots att de varit med och beslutat om dessa skatter). Vi får väl se vilka som kommer i år, men jag har mina aningar;-).
MVH AL
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.