Rapporten skulle presenterats för partierna i början av året, men läckte under julen ut i Dagens Industri. Rapporten säger att de miljözoner som är planerade, utöver Hornsgatan, inte behövs då man ändå kommer nå miljökvalitetsnormen 2022.
I samband med läckan skriver DI om anonyma källor som anklagar trafikborgarrådet Daniel Helldén (MP) för att försöka påverka rapporten, i samma veva fick också trafikdirektör Jonas Eliasson sparken - vilket Helldén enligt S-källor till både DN och DI ska ha krävt under förhandlingarna efter valet.
– När vi fått en dragning av rapporten ställde vi frågor om den när vi inte förstod. Det har man fått till att vi försöker påverka utredningen. Men det är min uppgift som ordförande i referensgruppen att förstå vad de presenterar, säger Daniel Helldén till DN.
Helldén hävdar att S-källorna tar tillfälle att smutskasta honom efter att Miljöpartiet inte valt att samarbeta med S och att förhandlingarna aldrig var inne på såna detaljer. Skälet till att Eliasson fick sparken ska enligt Helldén inte heller varit rapporten.
– Nej, rapporten presenterades efter att det var klart. Det händer efter varje val att förvaltningschefer flyttas runt, det är inget ovanligt. Det handlar ju ofta om att dialogen inte fungerar smidigt mellan direktör och borgarråd. Men jag kan inte offentligt prata om skälen varför en anställd person lämnar sin tjänst. Det vore tjänstefel, fortsätter Helldén till DN.
Trafikförvaltningen och miljöförvaltningen står fortsatt bakom rapporten och dess beräkningar. Helldén hävdar att de gör fel analys och att rapporten inte nämner att "vi 2020 är skyldiga att införa miljözoner". Miljödirektör Gunnar Söderholm tror dock att detta handlar om något annat.
– Jag tror inte att det i grunden handlar om luftkvaliteten utan om bilar eller inte bilar. Om man vill minska antalet bilar finns det enklare sätt, som att höja trängselskatten, säger han.
Diskutera: Vad tycker du om miljözoner?
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
"Det som återkommer är i andemeningen liknande resonemang som tidigare förekommit...internet är en fluga, flyga till månen är en omöjlighet...föreställningar om framtiden."
Jo, men dessa exempel handlar om tekniska landvinningar. Det vi pratar om här är en omställning av hela det ekonomiska systemet, vilket, skulle jag hävda, är betydligt svårare än att flyga till månen.
Axa: Nu är det ju miljörörelsen som bygger hela sina resonemang på föreställningar om framtiden, där påstådda scenarion skall undvikas via högst tvetydiga, spekulativa och uddlösa åtgärder. De som däremot ifrågasätter skräckvisionerna försöker nyttja dåtida data för att skatta framtida möjliga utfall i enlighet med det som utgör grunden för vår moderna tids vetenskap, d.v.s sannolikhetskalkylen. Vi har alltså ideologi mot konkret och repeterbar vetenskap. Vidskepelser som invänder mot konkreta resultat karaktäriserar ofta människan, vi har sett det i medicinen, vi har sett det hos fysiken och vi ser det idag hos miljöflagellanterna.
Detta gäller också rekyleffekten. Den kan användas för att förklara industrialiseringen och den är också grunden inom modern tillväxtekonomi med ett fokus på FoU. Med investeringar i ny teknologi skapas produktivitetstillväxt som möjliggör att arbetskraft och resurser kan användas i andra sektorer. Ekonomin och välståndet växer. Internet är ett typexempel på det, och så även ångmaskinen, bilen eller fossil energi.
MVH AL
Skoda
Ja, svårare men en nödvändighet.
AL
Ok? Så du menar att resurserna är oändliga? Är inte det en väldigt ideologiskt tankesätt?
Du inser att hela tillväxtmodellen bygger på att just resurserna är oändliga. Vilket dem naturligtvis inte är.
Axa: Jag menar inte att resurserna är oändliga. Men tillgången på råvaror är inte den enda tillväxtdrivande variabeln. De mest kända (Solow-modellen) har visat att arbetskraft, kapital och tekniska framsteg som de främsta bakomliggande orsakerna till att ekonomin växer. Bland dessa storheter svarar den tekniska utvecklingen för nära 80%.
Att det är så förstår man ganska enkelt genom att tänka efter. Om den tekniska lösningen (bilen och vägen) möjliggör att vi kan minska vår restid med 50%, kommer en del av denna restidsförkortning användas till arbete. En del annat av restidsförkortningen kommer också förstås nyttjas till andra välståndskapande insatser (tillgänglighetseffekter exempelvis) som i sig genererar möjligheter för ekonomin att växa. Att det är så här visar också åratal av studier. Utan den tekniska utvecklingen har vi heller ingen ekonomisk utveckling. Det är därför som den är så viktig också i dessa dagar och den blir allt viktigare. Solow-modellen fångar f.ö också upp miljökostnaderna, vilket ofta glöms bort i diskussionerna. Om vi med nya effektiva lösningar kan utvinna energi utan en massa problem kommer dessa givetvis att ersätta den fossila energin. Sådana försök pågår ju också, både inom nukleära processer som med vätgas och bränsleceller. Men förutsättningen är att den nya lösningen är mer kostnadseffektiv än den gamla fossila, annars kommer den aldrig slå igenom.
Dock kan tilläggas att det finns svagheter även i Solow-modellen, men de orkar jag inte gå igenom här;-)
MVH AL
Det AL och Notariuspublicus tydligen har missat är att det globalt av många länder görs ett mycket stort arbete för att skapa en mer ekologisk hållbar utveckling. Matchen är igång och bollen i rullning och Sverige är med och spelar aktivt. En del tycker dock att Sverige istället skulle sitta i publiken och vara åskådare, men varför och till vilken nytta?
För att få svar på vem eller vilka som ska betala en omställning, får man fråga sig vilka det är som betalt hittills och få fram ett svar den vägen.
Ibland kan man ändå vara glad över att verkligheten är som den är, om man jämför med de konservativa resonemang som förs här på ViB.
John lyckas fortfarande inte svara på frågan - ja om vi bortser från de sedvanliga klyschorna då.
Sanningen är dock att vi redan idag betalar kalaset genom lägre resursutnyttjande. Till vilket värde kan vi givetvis bara uppskatta, men det rör sig om åtskilliga miljarder kronor utslaget på årsbasis.
Resurser som jag gärna hade satsat i vården istället för på kinesiska och ryska krigsövningar. John tycks däremot föredra att en amerikan skall kunna resa till sina släktingar istället för en svensk. Det är ännu oklart varför den ena resan är mer motiverad än den andra.
En märklig ideologi som sagt;-)
MVH AL
Här är en intressant artikel om klimatförändringar och effekterna på ekonomin: https://www.thebalance.com/economic-impact-of-climate-change-3305682
Under "Economic Impact" står följande:
"In May 2018, Stanford University scientists calculated how much global warming would cost the global economy. If the world's nations adhered to the Paris Climate Agreement, and temperatures only rose 2.5 percent, then the global gross domestic product would fall 15 percent. If temperatures rose to 3 degrees Celsius, global GDP would fall 25 percent. If nothing is done, temperatures will rise by 4 degrees Celsius by 2100. Global GDP would decline by more than 30 percent from 2010 levels. That's worse than the Great Depression, where global trade fell 25 percent. The only difference is that it would be permanent."
Min fråga till AL är till vem eller vilka som ska betala mellanskillnaden om det satsas för dåligt eller inte alls på klimatet. Någon frivillig här?
Först heter det från AL att "vad vi gör i Sverige har ingen betydelse vad gäller koldioxid", sedan heter det att p g a alldeles för höga drivmedelsskatter i Sverige så finansieras kinesiska och ryska krigsövningar och att en amerikan kan åka till sina släktningar istället för att en svensk kan göra det. Detta är uttryck för typisk populism!
I verkligheten är inte svenska drivmedelspriser speciellt höga om man jämför globalt och då i förhållande vad man tjänar här i landet. Dessutom utgör drivmedel bara en liten del av vad det kostar att ha bil. Vem tror AL får del av skatten som staten får från t ex bilister?
Det klart att det kostar att göra en omställning till ett mer ekologiskt hållbart samhälle, men vem tror, förutom ett fåtal, att det skulle vara gratis att göra detta, men samtidigt gratis att som land stagnera och bli kvar i dåtiden?
Staten, EU, företag och privatpersoner är högst troliga betalare av ett samhällsbygge.
John: Du får ta reda på vad populism betyder. När du gjort det kommer du förstå att det är ingen annan än du själv som ägnar dig åt nämnd term.
"I verkligheten är inte svenska drivmedelspriser speciellt höga om man jämför globalt och då i förhållande vad man tjänar här i landet".
Saknar betydelse. Pålägget som är kopplat till skatten ändrar jämviktskvantiteten. Har John kännedom om vad en jämvikt är? När jämvikten förskjuts och när marginalkostnaden överstiger självkostnadspriset får vi ett lägre resursutnyttjande. Ibland kan det vara motiverat (jfr trängselskatter i storstäder) men generellt sett är det inte så situationen ser ut inom transportsektorn (även om det finns nyanser). Denna dödsviktsförlust uppgår i nuläget till miljardbelopp.
"Dessutom utgör drivmedel bara en liten del av vad det kostar att ha bil."
Åter en felaktig slutsats. Den marginella prisskillnaden per extra körd kilometer blir rätt stor.
"Vem tror AL får del av skatten som staten får från t ex bilister?"
Staten, men det är åter irrelevant för den ekonomiska diskussionen. Frågor på det?
"Det klart att det kostar att göra en omställning till ett mer ekologiskt hållbart samhälle"
Ja och i fallet koldioxid är dessa högre än nyttorna. Därav min kritik.
"men samtidigt gratis att som land stagnera och bli kvar i dåtiden?"
Det är ju just den effekten man uppnår. Om du nu tycker illa om den borde John argumentera för att vi prioriterar resurserna mot relevanta områden med påvisbara åtgärdseffekter. Koldioxiden är inte ett sådant.
"Staten, EU, företag och privatpersoner är högst troliga betalare av ett samhällsbygge"
Det är medborgarna som är betalarna av samhällsbygget. De övriga kallas för institutioner.
'
"sedan heter det att p g a alldeles för höga drivmedelsskatter i Sverige så finansieras kinesiska och ryska krigsövningar och att en amerikan kan åka till sina släktningar istället för att en svensk kan göra det."
Ja det är som sagt effekten. Ett tips är att John läser in sig på teoribildningen inom området innan han svarar. På så vis undviker vi en situation där jag måste gå igenom grundläggande ekonomisk teori med John. Här kan exempelvis John lära sig mer om priselasticiteter som är det som miljöskatterna bygger på: http://nationalekonomi.hannes.se/mikroekonomi/elasticitet
Hur man sedan nyttjar dessa teorier för att skatta vilka pålägg som behövs för att uppnå vissa minskningar av svenska utsläpp kan John studera här https://www.trafa.se/globalassets/sika/sika-pm/pm_2004_06.pdf
Jag ger ett konkret exempel som John kan ta till sig:
Vi leker med tanken att flagellanterna nu lyckas få igenom nya höjningar av bränsleskatterna. Säg en höjning av bensinskatten med 3 kr per liter (dieseln lyckades man inte komma åt denna gång). Det ger oss ett nytt förändrat bensinpris på 17,43 kr per liter. Dieselpriset kvarstår samtidigt på nuvarande nivåer (jmfr effekten med att amerikanerna inte omfattas av den svenska lokala skattesatsen), säg 14,08 kr per liter. I nuläget antar vi att priselasticiteten är –1,7 för bensin och korspriselasticiteten är +0,5 för diesel. Detta resulterar i att en bensinprishöjning med 10 procent ger en reduktion av bensinkonsumtionen på 17 procent och en ökning av dieselutnyttjandet på 5 procent. En bensinskattehöjning på 3 kr per liter ger då att bensinkonsumtionen minskar med 1 074 669 kubik eller c:a 30,3 procent. Samtidigt ökar dieselkonsumtionen med 479 220 kubik eller 8,7 procent. Notera nu med detta att det här var ett räkneexempel som syftar till att upplysa John om att vi inte lever i en avgränsad värld där yttre omständigheter inte kan påverka våra egna beslut. Siffrorna är alltså inte exakta (vid sidan av att priselasticiteterna bygger på de resultat som är framtagna av forskningen med avsikt på svenska förhållanden)
När man förstår hur detta med hur priset påverkar utnyttjandet kan man alltså - som framgår i den teoretiska definitionen ovan och så även i mitt exempel - beräkna vad som händer på en marknad när utbudet ändras. Och det är denna utbudsförändring som sker när vi i Sverige sänker vår konsumtion. Då bränner någon annan aktör istället upp det vi sparar in- exempelvis amerikanska bilresor eller via ryska och kinesiska krigsövningar (som är högst beroende av fossil energi).
Det är också därför som vi inte kan åtgärda globala utsläpp med lokala pris- eller kvantitetsregleringar och det är också därför som de globala användandet av fossil energi slår alla rekord. Oljan är efterfrågad!
John har f-ö upplevt denna effekt själv. Den stora förändringen inträffade när USA blev självförsörjande på olja. Då sjönk priset även i Sverige (utbudet ökade).
"Min fråga till AL är till vem eller vilka som ska betala mellanskillnaden om det satsas för dåligt eller inte alls på klimatet. Någon frivillig här?"
Stämmer tesen kommer vi alla få betala på precis samma sätt som att vi nu betalar andra länders resor via förd klimatpolitik, dessutom utan att kunna visa upp någon global reduktion av växthusgaserna. Så den tes som John la fram blir en realitet med eller utan svenska klimatåtgärder - av de skäl som jag här har visat.
MVH AL
Notarius: När folk saknar kompetens eller rätt verktyg för att göra analyser av ett underlag återfaller de oftast till en ideologisk övertygelse. Det är därför som ideologer och vetenskapen stundtals kolliderar, något vi sett under hela människans livsepok (och som nuvarande miljörörelsen också är ett uttryck för)
Här är nya exempel:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/bKawPg/familjen-at-vegankost--barnet-omhandertogs-av-socialtjanst
https://www.expressen.se/omtalat/nyheter/bebis-dog-efter-att-ha-matats-med-vegansk-kost-nu-doms-foraldrarna-till-fangelse/
https://www.dagensmedicin.se/blogg/mats-reimer/2015/06/23/privat-bvc-skriver-ut-mat-pa-recept-till-friska-veganbarn/
MVH AL
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.