Rapporten skulle presenterats för partierna i början av året, men läckte under julen ut i Dagens Industri. Rapporten säger att de miljözoner som är planerade, utöver Hornsgatan, inte behövs då man ändå kommer nå miljökvalitetsnormen 2022.
I samband med läckan skriver DI om anonyma källor som anklagar trafikborgarrådet Daniel Helldén (MP) för att försöka påverka rapporten, i samma veva fick också trafikdirektör Jonas Eliasson sparken - vilket Helldén enligt S-källor till både DN och DI ska ha krävt under förhandlingarna efter valet.
– När vi fått en dragning av rapporten ställde vi frågor om den när vi inte förstod. Det har man fått till att vi försöker påverka utredningen. Men det är min uppgift som ordförande i referensgruppen att förstå vad de presenterar, säger Daniel Helldén till DN.
Helldén hävdar att S-källorna tar tillfälle att smutskasta honom efter att Miljöpartiet inte valt att samarbeta med S och att förhandlingarna aldrig var inne på såna detaljer. Skälet till att Eliasson fick sparken ska enligt Helldén inte heller varit rapporten.
– Nej, rapporten presenterades efter att det var klart. Det händer efter varje val att förvaltningschefer flyttas runt, det är inget ovanligt. Det handlar ju ofta om att dialogen inte fungerar smidigt mellan direktör och borgarråd. Men jag kan inte offentligt prata om skälen varför en anställd person lämnar sin tjänst. Det vore tjänstefel, fortsätter Helldén till DN.
Trafikförvaltningen och miljöförvaltningen står fortsatt bakom rapporten och dess beräkningar. Helldén hävdar att de gör fel analys och att rapporten inte nämner att "vi 2020 är skyldiga att införa miljözoner". Miljödirektör Gunnar Söderholm tror dock att detta handlar om något annat.
– Jag tror inte att det i grunden handlar om luftkvaliteten utan om bilar eller inte bilar. Om man vill minska antalet bilar finns det enklare sätt, som att höja trängselskatten, säger han.
Diskutera: Vad tycker du om miljözoner?
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Notariuspublicus, visst kan det vara jobbigt att upptäcka att det bara finns ett jordklot att leva på och av, men det sjunker in med tiden. Hur många jordklot kommer ni andra fram till att det finns? = )
Axa: Om du öppnar rapporten och läser och förstår så ser du att den handlar om en alternativ verklighet. En verklighet som just inte är något annat än högst hypotetisk. Detta understryks också på flertalet ställen i själva underlaget.
Givet denna alternativa verklighet och världsbild kommer man sedan fram till någon form olika slutsatser. Detta sker genom framtidsscenarier som skattas via modellberäkningar. En modell är i sig en hel vetenskap - och dessutom mitt eget expertisområde (jag kan t.o.m kalla mig för "forskare" - det har vi ju fått lära oss av Axa att de har "alltid rätt";-)). Därför låter jag en lång historia istället bli kort och säger att en alternativ verklighet inte kan beräknas utan en herrans massa antaganden, avgränsningar och "om". "Om" världen ser ut så här, och "om" människor bara gör så här och "om" världen kommer överens osv. När en sådan modell sätts upp blir osäkerheterna enorma - ja till och med abnorma. Och detta särskilt i en tvärvetenskaplig studie. Rapporten är också inne på samma sak redan i sammanfattningen: "Enligt hållbarhetsutvärderingen inom projektet går målen som gäller klimat och mark att nå i alla scenarierna, även om det krävs att flera parametrar förändras samtidigt" (det är en parameterskattning kan tilläggas).
Resultatet är alltså ganska ointressant mot synpunkten att det råder en motsättning mellan vår levnadsstandard och andelen växthusgaser, även om den i sak bekräftar denna motsättning som John och Axa vägrar att svara på. Vem eller vilka skall betala omställningen genom lägre levnadsstandard?
MVH AL
AL
Likväl blir frågan om rekyleffekten också ett antagande.
För övrigt så har forskare kommenterat frågan om rekyleffekten i bland annat,
https://www.researchgate.net/profile/Goeran_Englund/publication/222427987_Increased_ecoefficiency_and_gross_rebound_effect_Evidence_from_USA_and_six_European_countries_1960-2002/links/5a94702345851535bcdab59e/Increased-ecoefficiency-and-gross-rebound-effect-Evidence-from-USA-and-six-European-countries-1960-2002.pdf?origin=publication_detail
Och vad säger framtidsscenariot ifall vi fortsätter som vi gör? Det är ju ganska tydligt att det inte är hållbart, även utifrån andra perspektiv än utsläpp och miljö.
"Skodaägare, förklara gärna hur du och Rebecca Weidmo Uvell tänker när ni menar att även barnarbetare i Kongos gruvor får det bättre ju mer vi konsumerar, då tvingas de ju skotta fram ännu mer malm under vidriga arbetsförhållanden."
Visst håller jag med om att barnarbete är fruktansvärt, men här har ju tillverkarna av ebilar och mobiltelefoner m.m. ett ansvar att se till att brytningen av kobolt går till på rätt sätt och under humana förhållanden. Men faktum kvarstår att det är svårt för ekonomin att gå runt om ingen konsumerar. Vad tror du händer med t.ex, Volvos personal om ingen köper en ny Volvo nästa år? Hur bra kommer det gå för Volvo om de inte säljer några bilar?
Om alla tänker som Pär Holmgren, att inte konsumera annat än mat, var ska intäkterna till statskassan komma ifrån då?
Tack John, din länk bekräftade precis det jag skriver.
För du vet väl att Parisavtalet är en frivillig överenskommelse utan vare sig viten eller tvingande delar. Förstår du skillnaden mellan en frivillig ö.k och en tvingande?
I nuläget omfattas inte någon av de stora aktörerna av några tvingande avtal. Det går nämligen inte att tvinga världens supermakter till något som de själva inte vill vara med på. Och de kommer bara gå med om de tjänar på det - vilket de inte gör eftersom de själva sitter på stora lager av fossil energi - en energiform som världen efterfrågar (som aldrig förr).
Sekundärt kan tilläggas att det finns en stor samling människor i världen som inte vill något annat än att få det bättre. Givet en situation där John lyckas få i alla fall USA att dra ner på sin fossila konsumtion (ett nytt "om") kommer då denna världsdel (jo jag tänker på Afrika) istället få möjlighet att öka sin levnadsstandard. Billig energi och priset på olja är en central faktor inom tillväxt och välstånd, det är därför som den fossila energin är en sådan enorm framgång. Den går lätt att utvinna, den är förhållandevis enkel att administrera och den kan nyttjas utan större ingrepp i människors och företags vardag på bred front. Det i sin tur ger en ökad industriell output och i slutändan en växande ekonomi.
Man kan sedan förstås (likt John) har normativa synpunkter på marknadsmisslyckandet som en sådan här omställning medför, det är jag den första att hålla med om. Men en förändring är svårare att få igenom och utföra än vad som framkommer i politiska och floskelledda sammanhang. Det krävs nämligen något konkret i form av styrning och inte minst fungerande institutioner och tillgång på socialt kapital. Detta senare saknas på flertalet områden i världen och nu så även i Sverige - där ett radikaliserat extremistparti letat sig in i regeringen och i kommunerna. Vad för vettigt som kommer ut ur extremism har vi alla sett exempel på genom åren och även i nutida dagar plågas många av världens invånare i sviterna av diktatur, förtryck och totalitarism.
Slutligen: Det är viktigt att lära sig skillnaden mellan ensidig och dogmatisk propaganda och vad som är verkligheten, även kallat för källkritik. Något som jag tror att John skulle behöva reflektera lite över.
MVH AL
Skodaägaren
Fast det antagandet, att ekonomin lider ifall vi inte konsumerar, bygger på modellen om tillväxtekonomi.
Om man vet att en modell inte är hållbar på lång sikt så finns det all anledning till att ifrågasätta nuvarande levnadssätt, ta fram nya modeller och även konkret börja göra en förändring.
Axa: Det finns en hel del studier om rekyleffekten. Dessa visar - ungefär som du är inne på - att spridningen är stor. Om vi tittar internationellt får vi intervall på 10-70 procent med avsikt på transporter. I fallet uppvärmning hamnar vi någonstans kring 0-65 procent. Varför intervallen blir såpass breda häger dels ihop med att ekonomins sammansättning i olika länder ofta skiljer sig åt, men också variationer i modellantaganden.
Rekyleffekten är alltså konkret - och så även i Sverige. Men i regel är nettot ändå positivt under förutsättning att man undviker att subventionera energieffektiviseringsåtgärder (jmfr bidrag till laddstolpar, solpaneler, elfordon etc) då detta enligt tillgänglig teori ökar rekylen.
Att ändra på hela ekonomin och världens användande av energi är vidare en politisk fråga av sådan bredd att den blir högst hypotetisk. Att bygga in villkor överallt i ett litet lokalt samhällsbygge ("om") är knappast särskilt realistiskt eller för den sakens skull - och för att låna lite lagom luddiga flagellantbegrepp - långsiktigt hållbart ;-). Vi hamnar därför fortfarande i det konkreta som Skodaägare är inne på, även om det kan vara svårt att förstås för en ideolog.
MVH AL
Visst är iden om cirkulär ekonomi god, men den bygger ju på att saker kommer ska hålla längre och kunna återanvändas, vilket kommer leda till att produkterna blir dyrare. Vi lever i en tid med prisjakt och pricerunner. Alla saker ska vara så billiga som möjligt, speciellt hemelektronik. Jag är egentligen för att använda saker så länge som möjligt och har t.ex en fullt fungerande dator från 2009 hemma. Men den datorn kostade också tre gånger så mycket som de billigaste varianterna. Hur många är villiga att betala det priset? Jag är övertygad om att att alla biltillverkare skulle kunna göra bilar som håller i 20 år utan större reparationer, men bilarna skulle bli avsevärt dyrare än idag. Vem vill betala 600 kkr för en Golf 1.0 med löftet om att den håller i 20 år? Och hur ska Volkswagen kompensera för sina minskade intäkter när de inte kan sälja så många bilar som förut? Visst är det fint med teorier och visioner, men det finns många frågor att lösa om de ska omsättas i praktiken.
Den cirkulära ekonomin resulterar i en rekyleffekt. Eller i alla fall har ingen visat hur den skall undvikas. OECD är själva inne på detta i sin definitionsflora men hittar heller ingen lösning på problemet. Det har inte heller Naturskyddsföreningen gjort - som (vid sidan av tankarna om kortare arbetstid och kooperativt ägande) i många och mycket kopierat OECD:s och UNEP:s definition av grön tillväxt och ekonomi.
Så köper jag en bil som håller i 25 år istället för 15 får jag resurser över till annat - som i sin tur gynnar en alternativ sektor. Detta under förutsättning att årskostnaden sjunker med mer än vad inköpspriset stiger (vilket oftast blir fallet). Ekonomin växer därigenom och så även utsläppen.
MVH AL
Det som återkommer är i andemeningen liknande resonemang som tidigare förekommit...internet är en fluga, flyga till månen är en omöjlighet...föreställningar om framtiden.
Realiteten är att naturresurser är ändliga och det blir konsekvenser vilket man har sett tidigare och ser även idag. Hur man förhåller sig till detta en sak men att nuvarande system inte kommer fungera i framtiden är säkert. Och naturligtvis har varje tidsepok motsträviga och skeptiska. Förändring sker oavsett man vill eller inte.
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.