Något stort genombrott för bättre batterier till elbilar väntar sig ingen på kort sikt, det säger en svensk forskare.
Fram till nu har egentligen alla hybridbilar drivits av nickelmetallhydrid-batterier (NiMH), en beprövad teknik.
Dessutom har tillverkarna i de bilar som sålts med dessa batterier, exempelvis Toyota Prius, varit mycket försiktiga.
Styrelektroniken tillåter inte att batterierna laddas ur med mer än några tiotals procent för att säkerställa lång livslängd.
Känsliga
Nu håller de flesta tillverkare på att byta till de dubbelt så energitäta litiumjon- (Li-Ion) och litimpolymer-batterierna (Li-Po).
Nackdelen med dessa är hållbarheten, de är speciellt känsliga för att laddas ur kraftigt.
Dessutom är de komplicerade och därmed dyra att tillverka.
Hållbarheten kan förbättras
Utvecklingen går konstant framåt och vissa forskare indikerar att hållbarheten ska kunna förbättras.
- Men några stora genombrott i form av högre energitäthet eller hållbarhet vågar ingen vänta sig i det kortare perspektivet, berättar Pontus Svens, forskare på KTH.
- I laboratorier finns visserligen en teknik som kallas litiumluft-batterier som i teorin kan ge upp till hundra gånger mer energitäthet än ett litiumjon-batteri.
- Men tekniken är behäftad med en mängd problem och kan, om alls, bli kommersiellt gångbar om kanske 50 år.
Elektriska sportbilar
Man experimenterar också med batterier baserade på smält salt, natrium, och så vidare.
Men ingen teknik kan i dagsläget visa upp en påtaglig förbättring jämfört med litiumjon-batterierna.
- Förutom rena batterier förekommer också så kallade superkondensatorer eller supercappar, fortsätter Pontus Svens.
- Dessa laddas upp med statisk elektricitet istället för kemisk. De kan visserligen inte lagra särskilt mycket energi per viktenhet, men kan å andra sidan utveckla mycket höga effekter under korta tidsperioder.
- Det finns även system med svänghjul som har liknande egenskaper. Supercappar är mest intressanta i tunga fordon i trafik med många start och stopp, exempelvis på stadsbussar.
En annan och kanske mer oväntad applikation är racerbilar.
Dessa kan ladda batterierna effektivt under sina hårda inbromsningar och kan få flera hundra hästkrafter extra under några sekunders acceleration ut ur kurvorna.
Diskutera: När tror du elbilar slår på bred front?
Dessutom har tillverkarna i de bilar som sålts med dessa batterier, exempelvis Toyota Prius, varit mycket försiktiga.
Styrelektroniken tillåter inte att batterierna laddas ur med mer än några tiotals procent för att säkerställa lång livslängd.
Känsliga
Nu håller de flesta tillverkare på att byta till de dubbelt så energitäta litiumjon- (Li-Ion) och litimpolymer-batterierna (Li-Po).
Nackdelen med dessa är hållbarheten, de är speciellt känsliga för att laddas ur kraftigt.
Dessutom är de komplicerade och därmed dyra att tillverka.
Hållbarheten kan förbättras
Utvecklingen går konstant framåt och vissa forskare indikerar att hållbarheten ska kunna förbättras.
- Men några stora genombrott i form av högre energitäthet eller hållbarhet vågar ingen vänta sig i det kortare perspektivet, berättar Pontus Svens, forskare på KTH.
- I laboratorier finns visserligen en teknik som kallas litiumluft-batterier som i teorin kan ge upp till hundra gånger mer energitäthet än ett litiumjon-batteri.
- Men tekniken är behäftad med en mängd problem och kan, om alls, bli kommersiellt gångbar om kanske 50 år.
Elektriska sportbilar
Man experimenterar också med batterier baserade på smält salt, natrium, och så vidare.
Men ingen teknik kan i dagsläget visa upp en påtaglig förbättring jämfört med litiumjon-batterierna.
- Förutom rena batterier förekommer också så kallade superkondensatorer eller supercappar, fortsätter Pontus Svens.
- Dessa laddas upp med statisk elektricitet istället för kemisk. De kan visserligen inte lagra särskilt mycket energi per viktenhet, men kan å andra sidan utveckla mycket höga effekter under korta tidsperioder.
- Det finns även system med svänghjul som har liknande egenskaper. Supercappar är mest intressanta i tunga fordon i trafik med många start och stopp, exempelvis på stadsbussar.
En annan och kanske mer oväntad applikation är racerbilar.
Dessa kan ladda batterierna effektivt under sina hårda inbromsningar och kan få flera hundra hästkrafter extra under några sekunders acceleration ut ur kurvorna.
Diskutera: När tror du elbilar slår på bred front?
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
+ Visa äldre kommentarer (4)Samma snack på 70-talet."Bättre batterier kommer om 10 år..."
Kanske blir det Apple som släpper en vettig elbil först.
Superkondingar är minst lika intressanta för personbilar. Ett extra krafttillskott under ett tiotal sekunder gör att bränslemotorn kan vara betydligt mindre och arbeta med högre medelverkningsgrad. Vid konstant fart räcker det med en motor på 50 hk även vid motorvägsfart.
På område efter område ser vi att utvecklingen inte är linjeär utan går med tekniksprång. Det vore mycket märkligt om det just INTE skulle gälla på batterisidan, men när genombrottet kommer och vad det i första hand innebär är svårt att säga. Dock är ett mentalitets-genombrott väl så viktigt; när ska vi sluta anse oss behöva en överkapacitet på 90-95% i form av räckvidd och prestanda jämfört med vad vi faktiskt använder dagligdags?
Mattias Goldman.
Varför ska man inte kunna ha kapaciteten i 5-till 10% av fallen när den i dag inte innebär någon oangelägenhet.
Människor uppskattar teknikskiften när det är till det bättre.
När det inträffat är förbränningsmotorn utkonkurerad.
Då våra forskare jobbar och får lön av staten så finner ingan av dem ngt intresse att batterier mm utveckals.
Kalla en seriös debb om batt och miljö så skulle soppan idag kosta som ex 30 kr/liter och strömmen va gratis till hela sammhället.
Våran el kostar idag ca 6-10 öre att tillverka , men man vill göra sken av att den ska kosta som i europa.
Europa i övrigt har med temp på 20 grader el kostnader för ett sånt hus är kylskåp- frys.
Mod olofsson sa att elen ska kosta som i europa = konkurens, hur kan då samma vara i euopa kosta som vin 30 / flaska i ett land men kosta 5 gg mer här.
Skit poletik av våra politiker= miljö snack= bull.
Fri el eller själv kostnads principen sen ska ni se vad som händer.
Är det inte så att tex Tyskland, Storbritanien och USA främst använder kol-el? Vad ska man då med el-bilar till? Sverige med sin vattenkraft och kärnkraft kan ju vara ett lämpligare land, men det blir väl lite liten marknad? Och om jag inte minns fel så betalade jag dyra pengar för elen i vintras, tydligen var vattenmagasinen somma och kärnkraftverken avstängda för service. Det var väl tyskt brunkol som värmde villan. Fast det kanske är löst till nästa år....
Frågan är om elbilar någonsin kommer att bli något annat än en nischprodukt. Det finns andra mer lovande alternativ. Förbättrad förbränningsmotorteknik i kombination med bättre bränslen kommer att innebära lägre miljöbelastning till en rimlig kostnad och bibehållen användbarhet. Biogas, metanol, dimetyleter, hytan och även vätgas är tänkbara bränslen med stor potential. Fördelen med gas- och vätskeformiga bränslen jämfört med batterier är att det innebär större energitäthet och snabbare "omladdning". Små överladdade kolvmotorer med avancerad ventilstyrning och s.k. homogenmotorer (HCCI) kommer att höja verkningsgraden ytterligare.
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.