Tyvärr sprids en hel del missuppfattningar om dubb- och friktionsdäck. En del av dem kommer från våra egna myndigheter.
Trafikverket kom till exempel i fjol med en undersökning som hävdade att om bilen har antisladdsystem (ESP) så duger det gott med nordiska friktionsdäck i hela landet. Visserligen står det lite längre ned i texten att man har goda ”förutsättningar” att hantera olika underlag. Och det kan vi möjligen skriva under på.
Inte för alla
Men det finns en fara med att helt överlåta säkerheten åt elektronik. Eller att invaggas i tron att om jag bara har en modern bil med antisladdsystem så är jag på säkra sidan. När det gäller just ESP så är det ett absolut ett fantastiskt bra hjälpmedel. Det ska alla ha. Men man måste vara medveten om att när väglaget är som halast har också ESP sämre effekt.
Elektroniken jobbar så att säga med den friktion som vägen har. Ju sämre grepp däcken ger desto svårare blir det för antisladdsystemet att korrigera och rädda de fel som föraren ställt till med.
På is ger dubbdäck bättre grepp. Än så länge är det så.
Det betyder inte att Vi Bilägare avråder från nordiska friktionsdäck. De är ett bra och säkert alternativ för många – men inte för alla, eller vid alla väglag. På Vi Bilägares testbilar som vi själva köper sitter friktionsdäck. Och har så gjort i 20 år. Men vi har nya bilar, väljer bästa friktionsdäcket efter våra egna däcktester och testförarna har stor körvana.
Välj ”fegt”
Vår uppfattning är att man ska välja däck efter vilket väglag man oftast kör på, ta hänsyn till den egna bilens säkerhet, den egna erfarenheten och om man har möjlighet att välja andra färdmedel när det blir riktigt besvärligt i trafiken. Och kunde vi förutsäga vinterväglaget så skulle det blir enklare.
Stockholm med fler andra städer har redan miljözoner som främst slår mot tunga trafiken. Det är bara en tidsfråga innan miljözonerna kompletteras med reglering även av personbilars miljöpåverkan. Det finns redan i Tyskland. Och hur lätt skulle det inte vara att också bannlysa användning av dubbdäck på fler gator – eller hela stadsdelar.
Det blir ännu ett argument att överväga vid valet av däck – visserligen påtvingat men helt avgörande för många. Det finns en hake – ingen politiker kan förbjuda isiga vägar. Så välj vinterdäck ”fegt”. Pruta inte på kvalitet, oavsett om det blir dubb- eller friktionsdäck!
Klicka här för att läsa testet av dubbdäck (pdf, 2,83 mb)
Testinformation
Modeller i det här testet:
Bridgestone Noranza 2 EVO Continental IceContact Goodyear UltraGrip Extreme Michelin X-Ice North XIN-2 Nokian Hakkapeliitta 7 Friktionsdäck, nordisktBetyg
Relaterade dokument
» Testet av dubbdäck 2011 omfattar fem av de bästa och mest kända fabrikaten i Sverige: Bridgestone, Continental, Goodyear, Michelin och Nokian. Med i testet är också ett bra nordiskt friktionsdäck för att ge en uppfattning om skillnaderna mellan dubbdäck och friktionsdäck.
» Testet av dubbdäck är utfört av den finska motortidningen Tuulilasi som Vi Bilägare samarbetat med i många år. Tuulilasi testar dubbdäck och Vi Bilägare friktionsdäck – vinterdäck utan dubbar (redovisas i nummer 14/2011).
» Vikigt att veta är att Vi Bilägare och Tuulilasi använder olika bilar och till viss del olika teknik varför resultaten mellan testerna inte går att jämföra. Tuulilasi gör bromstester på is och snö med ABS (låsningsfria bromssystemet) men med bakhjulens bromsar bortkopplade, vilket ger längre bromssträckor. Dessutom bromsar Tuulilasi i andra hastighetsintervall än Vi Bilägare. Start på snö sker till högre hastighet än det vi använder och när det gäller körning på testbanor kopplar Tuulilasi bort ESP (antisladdsystemet).
» Båda tidningarnas resultat säkras och justeras med hjälp av regelbundna kontrollkörningar med ett referensdäck. Det sker för att värdena mellan olika testdäck ska bli korrekta. Slutsatserna blir så riktiga som underlaget medger inom respektive test, men är alltså inte jämförbara.
» Is- och snökörningar har gjorts på testbanor utanför Ivalo och test av grepp på snöslask och vått och torrt utanför Tammerfors. Körning på is (”handling”) har gjorts vid två olika temperaturer, minus 4,5°C respektive minus 0,5°C. Här redovisas ett genomsnitt av de två testerna. Jämfört med den lägre temperaturen blev Bridgestone och Nokian än bättre nära nollgradigt och knep då de två toppplaceringarna.
» I redovisningen finns omdömena sammanfattade, samt alla testmoment med betyg. Däcken är också betygsatta på olika väglag.
Mer från Vi Bilägare
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Nä jag brukar inte gapa o skrika, det ligger inte i min natur, men jag har svårt att hålla tillbaka synpunkter till personer som bara skriver en massa nonsens utan att veta och där ligger du nog på favoritplats och är outstanding i kommenter utan substans och relevant innehåll.
Återigen jag har aldrig ägt en Merceders..men en mängd nya BMW och Porsche..samt minst ytterligare ett 20 tal andra märken.
På Viton skulle det behövas däck med israceingdubb. Diffen är så lätt så man kan lägga i ettan och gå ut. Bilen står kvar o spinner på ett hjul. Sen saknar den strålkastarspolare. Kanske är just på vår snålbil ifs. Men man tycker ju den borde ha det som standard när det är en Mercedes.
Ja du, det skadar kanske inte med en aning av självinsikt "leifer"
Det tragiska är att du verkar inte ens ha hört ordet engång...
Men lev du i din dröm ..skulle du göra något åt ditt liv istället för att skriva nonsens i kommentatorsfält så kanske du kan uppfylla din dröm, sälja den gamla 940:an och köp en Mercedes och känn känslan av att åka en av flera riktiga stortyska kvalitesprodukter och samtidigt frotera dej med övriga som förstått vad kvalite är ...
http://www.automotorsport.se/artiklar/nyheter/20111018/ny-studie-dubbdack-fortfarande-sakrast
Har inte läst alla 68 kommentarer före denna, men det är väl fler som har reagerat på påståendet i reportagets bildtext att is "är vårt farligaste vinterunderlag".
Is på vägen är inte särskilt farligt om den syns och håller några minusgrader. Det föret bör alla med körkort kunna bedöma och klara (men många gör dessvärre inte det).
Mycket värre är underkylt regn som fläckvis kan alstra våt, nollgradig isgata med nära noll friktion. Då krävs det att förarna verkligen kör bil (Inte sms:ar, spelar Wordfeud eller rättar böcker under färden). Men det räcker kanske inte att vara en skicklig rattvridare om denna lömska och för ögat osynliga halka överraskar. Det är väl den typen av halka som Erik Rönnblom syftar på?
Det jag påstår här och nu är att det finns åtminstone ett annat före som är värre. Det är saltmodd med åtföljande moddplaning. En osynlig och drastisk förändring av föret som orsakas av att vägen har saltats under snöfall, eller att snöfallet kommer strax efter saltningen. Snön på vägen döljer att vägsträckan är saltad och att vägsaltet har smält snö och is och bildat sjöar av vatten under snön i vägens svackor.
Två av mina närmaste anhöriga har råkat ut för detta, de har okontrollerat plöjt av vägen i bra fart men haft tur och klarat sig.
Är positiv till dubbdäck.
Är i princip negativ till saltning, som alla förstår. Svårt att hitta något positivt med den typen av "snöröjning". Den är inte ens lönsam på lång sikt eftersom den förstör land, sjöar och brunnars dricksvatten.
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.