Begtest: Subaru Forester

Forester introducerades hösten 1997 och en ny generation kom hösten 2002, det är dessa som vi har tittat närmare på här.

En tredje generation av Forester kom våren 2008.

Fina vägegenskaper
Motorerna var först på två liter och 122 eller 125 hk, beroende på årsmodell. Turbomodellen hade då 170 eller 177 hk.

2005 kom en tvålitersmotor på 158 hk och en 2,5-liters turbomotor på 230 hk.

Den sistnämnda ger acceleration och körglädje nästan i klass med Porsche Cayenne och BMW X5, fast till ungefär halva priset.

Men turbomotorn är också rätt törstig, den är svår att köra under litern per mil.

En av fördelarna med Forester är fina vägegenskaper, speciellt trevlig är Subarun på grusvägar eller i halka.

Antisladdsystem kom dock först 2006 och då bara i kombination med automatlåda.

Klarar lättare terräng
Det permanenta fyrhjulsdriftsys-temet är bra.

Med lågväxelläge, som finns på manuellt växlade bilar, är Subaru Forester duktig på att ta sig fram på dåliga vägar och i lättare terräng.

Någon riktig terrängbil är det dock inte fråga om, men markfrigången på 21 cm räcker bra till för enklare skogsutflykter.

Forester är framför allt populär som dragbil för de som drar häst- eller båtsläp.

Släpvagnsvikten är 1 500 kg, medan turbomodellen XT klarar två ton på släp.

Knapert benutrymme
Förarmiljön är mycket tydlig och har flera fack för småprylar.

Komforten i framstolarna är klart godkänd, men sitthöjden är inte lika hög som i många andra suvar.

Baksätet är inte speciellt stort, benutrymmet är knapert.

Bagageutrymmet är lättlastat, men volymen är bara medelmåttig.

Forester är inte krocktestad av Euro NCAP, men i Australiens krockprov, som i stort sett motsvarar de europeiska, fick bilen högsta betyg.

Bättre än medelbilen
Subaru har ett rykte om sig att tillverka kvalitetsbilar och Forester är inget undantag.

I Bilprovningens rapport finns inte mycket att anmärka på, bilen klarar besiktningen klart bättre än medelbilen.

Trasiga positionsljus är det som Bilprovningen oftast anmärker på.

Rostiga och kärvande bromsar, speciellt bak, är det vanligaste felet på Forester.

Om bromsarna tas isär och smörjs upp vid service så kan man undvika dessa problem.

Korta serviceintervall är en annan nackdel med Subaru.

Årsmodellerna 1998-2002 ska in på service var 1 250:e mil. Efter 2002 är det 1 500 mil som gäller.

Ojämnt rostskydd
Kamremsbyte ska ske vid 10 000 mil. Då bör man också byta spännrullarna till kamremmen.

Var noga med detta för att undvika dyra motorskador.

Som på alla fyrhjulsdrivna bilar är det viktigt att däcken är av samma dimension på alla fyra hjulen, annars kan 4WD-systemet ta skada.

Det är dock ytterst sällsynt att 4WD-systemet har tagit stryk på Forester.

Exemplar som rullat mycket med släpvagn kan ha slitna stötdämpare bak.

Rostskyddet på Subaru är ojämnt, vissa modeller är bättre skyddade än andra.

När vi testade Forester 2002 fick bilen en fyra i betyg, bland annat för bra rostskyddsbehandling och motorhuv i aluminium.

Några missar finns dock. Bränsletank i plåt och rostkänslig konstruktion på bakskärmarna är minus.

Den nya Forester fick bara en tvåa i betyg när vi rostskyddstestade den 2008.

Högt andrahandsvärde
Forester är en lite udda bil på marknaden, men andrahandsvärdet är ändå högt.

Efterfrågan är stor, vilket driver upp priserna.

Speciellt attraktiv är Subaru i glesbygd, där priserna på begagnade exemplar ofta är höga.

Diskutera: Vad tycker du om Subaru Forester som begbil?