Jag har roat mig med att jämföra aktuell status på Nordens bilsportstjärnor i Formel 1, rally-VM, rallycross-VM och DTM och då behåller Finland sin position som nummer ett, enligt mitt sätt att se på saken.



Formel 1 är otvivelaktigt mest statustyngt, men en plats bland toppteamen i rally-VM slår också högt. Här har jag räknat på gamla meriter, förra årets säsong och vad man eventuellt kan tro på under 2015. Jag har använt mig av skalan 1–5.



Finland: 17 poäng. Kimi Räikkönen 5, Valtteri Bottas, 5 (båda F 1), Jari-Matti Latvala, 5, (rally) och Toomas Heikkinen, 2, (rallycross).



Norge: 14 poäng. Petter Solberg, 5 (rallycross), Andreas Mikkelsen, 4, Mads Östberg 4 (båda rally), Andreas Bakkerud, 1 (rallycross).



Sverige: 11 poäng. Mattias Ekström, 5, (DTM/rallycross), Marcus Ericsson, 4 (F 1), Timmy Hansen, 1, och Anton Marklund, 1 (båda rallycross).



Danmark: 3 poäng. Kevin Magnussen, 3 (F 1, testförare McLaren).



För svensk del kan vi kanske hoppas på en statusklättring 2015 – om Marcus Ericsson på allvar etablerar sig i F 1 med nya Sauber, om Tom Blomqvist – jo, visst är det Stig Blomqvists son – blir en rookie med BMW i DTM och om PG Andersson tar vara på drömchansen han fått av Volkswagen i rallycross-VM.

 

Diskutera: Håller ni med om de aktuella statusarna?

Ingen rast och ingen ro – bara testa bara gno. Så skulle man kunna sammanfatta min tillvaro just nu.

 

Jag har precis knåpat ihop text, tabeller och massor av andra fakta om prestigemötet mellan Audi A6 Avant, BMW 5-serie Touring och Mercedes E-klass kombi (testet kommer i nästa nummer av papperstidningen).

 

Men jag hann knappt sätta punkt för det jobbet innan det var dags att samla ihop testlaget igen och kasta mig ut på nästa uppdrag.

 

Även denna gång handlar det om kombibilar, men på en lite mer folklig nivå. Vi har ställt kritikerrosade bästsäljaren VW Passat mot klassiska konkurrenten Ford Mondeo. Som outsider har vi valt att plocka in Peugeot 508 SW, en modell som nyligen genomgått en ganska omfattande uppgradering.

 

Det vi undrar över är förstås vilken tillverkare som bygger den mest kompetenta mellanklasskombin när alla aspekter vägs in.

 

Vilken är trevligast att köra? Vilken är rymligast att lasta? Vilken är bäst för barnfamiljen? Vilken har bästa ägarekonomin? Vilken är säkrast om olyckan skulle vara framme? Vilken har det mest användarvänliga infotainmentsystemet?

 

Det är bara några av alla de frågor som jag och testlaget just nu håller på att försöka hitta svaren på. Vad vi så småningom kommer fram till kan du läsa om i nummer fem av papperstidningen.

 

Där avslöjas allt som är värt att veta om de tre bilarna!

Mögel och rost kan på så sätt uppfattas som likartade problem. En effekt av instängd fukt blir att träet möglar och stålet rostar.  Vi tar upp den problematiken i det senaste numret av Vi Bilägare som nu lär finnas hos våra prenumeranter.

 

Villaägarnas Riksförbund har inlett ett projekt för att medvetandegöra konsumenterna om undermåliga produkter – typ småhus med enstegstätade fasader. Vi Bilägare visar på samma sätt riskerna med plastinklädda bilunderreden.

 

I senaste Vi Bilägare presenterar vi en färsk rapport som gjorts av en forskare i korrosionsvetenskap på Kungliga Tekniska Högskolan.  I rapporten varnas det speciellt för bilindustrins nya designtrender och materialval som i förlängningen drabbar den enskilda bilägaren – i form av kraftigt ökad rostrisk.  

 

Situationen förvärras också av att varken Bilprovningen eller serviceverkstäderna anses ha tid att demontera plastkåporna, göra kontroller, och åter sätta dem på plats.  Vi Bilägare har länge varnat för utvecklingen och snart kommer SVT Plus, som besökt Vi Bilägares rostskyddsexpert Thomas Widström, att också sätta fokus på problematiken.



Diskutera: Tycker du biltillverkarna slarvar för mycket med rostskyddet?

Jermey Clarkson har varit i blåsväder länge och fått flera varningar, för bland annat för påstådda rasistiska och homofobiska uttalanden. Så sent som i höstas anklagades också Clarkson för att ha hånat lokalbefolkningen i samband med en inspelning i Argentina.



En Porsche 928 som användes var försedd med nummerskylten H982FKL vilket argentinarna ansågs anspela på kapitulationen i Falklandskriget 1982 – en helt slumpartad omständighet, enligt Clarkson själv. Hur som helst, TV-teamet fick fly fältet sedan de utsatts för stenkastning.

 

Uppsägningen av Clarkson har skapat ramaskri. Top Gear är en av BBC:s mest inkomstbringande produktioner någonsin med 350 miljoner TV-tittare runt hela världen. I Sverige är det TV 9 som har rättigheterna. Ett upprop från en miljon Top Gear-fans finns ute på nätet med krav på att BBC tar tillbaka den omåttligt populäre programledaren.

 

För ett antal år sedan fick jag själv tillfälle att vara med under en inspelning inne i flyghangaren vid det gamla militärflygfältet Dunsfold i närheten av Guildford. Eftersom jag personligen känner säkerhetschefen ”smugglades” jag in och fick träffa Clarkson och hans medarbetare Richard Hammond och James May.

 

Här fick jag berättat att det finns kölistor flera år framåt i tiden för att få vara med som studiopublik. Här råder i alla fall könskvotering, 50-50, enligt krav från Clarkson.

 

Top Gear var från början ett högst vanligt bilkonsumentprogram åren 1978-2002, innan konceptet förändrades då Jeremy Clarkson tillträdde. I dag är det snarare ett rent underhållningsprogram med tävlingsinriktade jämförelser med allt ifrån fräsiga sportbilar till de mest märkliga fordon. Jargongen ligger ofta pubertal nivå och Clarksons ironiseringar har inte alltid känts helt rumsrena.

 

Framtiden för Top Gear?  Det lär knappast gå någon nöd på Clarkson och hans kollegor. Hammond och May har förklarat att de inte vill fortsätta utan Clarkson och anbuden från andra kanaler haglar redan över dem.  Enligt BBC ska Top Gear bestå, men hur programmet ska kunna behålla tittarna utan sin etablerade trojka är svårt att förstå.



Diskutera: Vad tycker du om tv-programmet Top Gear?

   

Påskresor hit och dit satte sina spår på långteststallets Ford Mondeo. Bilen, som rullat tusen mil vid det här laget, var inte så lite nergrisad efter helgens vedermödor.



Särskilt ofina var två av hjulen, inte bara för att fälgarna var marinerade i smuts, Fordemblemen som ska sitta i mitten av hjulnaven hade också trillat av.



En liten sak måhända – men snyggt är det inte.



Bilen har tvättats med högtryck, men nog tycker jag att klistret borde hålla de blå Fordovalerna på plats. Frågan är hur länge de andra två navemblemen sitter kvar.



Diskutera: Har fälgemblemen på din bil någon gång trillat av?

Med viss förvåning har en och annan bilägare noterat att deras bil dragit ovanligt lite bränsle med vinterdäcken. Men förväntningarna på ännu lägre förbrukning när sommardäcken skruvats på, har kommit på skam.

 

Jag har själv upptäckt samma förhållande. Det har varit svårt att nå ner till samma förbrukning med sommardäcken trots högre temperatur och färre kallstarter.  Vi Bilägares långtestbilar rullar på nordiska friktionsdäck och det håller faktiskt ner bränsleåtgången vintertid.

 

Friktionsdäck har förhållandevis lågt rullmotstånd, i alla fall när det handlar om ett premiumdäck. Om man jobbar på att köra snålt och får en lägre förbrukning med sina friktionsdäck, så beror det troligen inte på att vinterdäcket kanske är smalare, lägre eller att man använt annat däcktryck. Det har självklart också viss betydelse. Och i en del fall kan det hänga ihop med en mer defensiv körstil.

 

Men den största skillnaden är att de nordiska friktionsdäckens mjuka gummiblandning, ger lågt rullmotstånd. När däcket möter vägen komprimeras och deformeras mönstret och återgår till sin form, när det bråkdelar av en sekund senare lämnar vägytan. Friktionsdäckens gummi innebär att lite energi förloras och att en liten värmeuppbyggnad sker vid den processen. Låg vikt och en bra konstruktion påverkar också förbrukningen.

 

I princip kan man säga, att ju bättre grepp det vill säga friktion, desto sämre rullmotstånd och bränsleförbrukning. Och i det här fallet omvänt – vinterdäckens än lägre rullmotstånd och sämre grepp sommartid gör dem olämpliga ur säkerhetssynpunkt under den varmare delen av året.

Hur göra för att uppdatera navigationsutrustningen på nya moderna bilar?  En Mercedesägare ringer upp mig och är förtvivlad över att han inte får hjälp.

 

Hans Östling köpte en ny E-klass 2013 standardutrustad med Becker Map Pilot. När han för en tid sedan upptäckte att kartorna behövde uppdateras var det ingen som kunde hjälpa honom. Hos de auktoriserade verkstäderna i Jönköping och Linköping gick man bet, och någon hjälp från generalagenten i Malmö, som kunden också kontaktat, har han i skrivande stund ännu inte inte fått.

 

Hos verkstäderna sker det regelmässigt utbildningar i bilelektronik, men när det kommer att handla om specifik utrustning som köpts in externt, tycks det som om man vill svära sig fri från ansvar. Den utbildningen glöms bort.

 

Vi råkade själva ut för samma problem häromåret med vår långtestbil Mazda6, standardutrustad med TomToms GPS-anläggning. Mazdaverkstaden hänvisade till leverantörens hemsida. En av redaktionens mer datakunniga medarbetare lyckades slutligen efter en tidsödande arbetsinsats ladda hem programvaran och få kartorna uppdaterade.

 

Det här är förstås alldeles åt helsicke. Man ska inte behöva vara datanörd för att få en bil med standardutrustad navigationsanläggning uppdaterad.  Bilföretaget har ansvar för att det finns kompetens inom alla områden, inklusive GPS.



Diskutera: Har du haft problem med att uppdatera din GPS?

Nu har vi haft EU-lagen om varselljus i tre år och i trafiken åker det omkring en massa nya bilar som inte syns – bakifrån alltså. Lagen om varselljus gäller inte bakljus och även om bilarna numera har fantasifulla ljusformer i fronten, är de släckta baktill så länge inte auto-läget slår på huvudstrålkastarna.

Det är väl inget problem, om det är ljust. Då syns ju bilarna som man kommer ikapp. Men när det snöar eller slaskar kan nya varselljuslagen skapa tillbud. Vatten- eller snödimma skymmer effektivt och om inte föraren slår på dimljuset kan man komma väldigt nära en bil utan att se den.

Jag blev uppringd av en man som varit ytterst nära att braka in i en Toyota Prius med sin stora suv. I bilen satt två barn i baksätet.

– Det var snörök och jag såg bilen i sista stund, berättade han.

Alla tänker inte på att de kör med släckta bakljus, för med varselljusen tänds också instrumentbelysningen och det lurar många att tro att alla bilens lampor är tända.

Men du är väl medveten om hur du syns i trafiken?

Vi har just testat ljuset på nya Mercedes C-klass. Den var utrustad med BiLED, det vill säga LED på både hel- och halvljus. Och det lyste vill jag lova.

Först blev jag lite överraskad. På halvljuset har C-klass två lysen på varje sida. Och jag har fått för mig att man bara får ha två lampor sammanlagt, på halvljus. Men bilen är ju godkänd så det är förstås riktigt.

Inte nog med att LED-ljus har ett extremt vitt sken. Det lyser med omkring 6 000 K (Kelvingrader), vilket är jämförbart med dagsljus. Det är en stor fördel för ögat och innebär mer vilsam körning vid mörker. LED har lång livslängd och låg förbrukning.

Räckvidden på testbilens halvljus innebär nytt rekord. Nya C-klass nådde 161 meter. Det är bättre än flera bilars helljus! Jag var tvungen att be kollegan Marianne Sterner om att få låna bilen över natten och köra en sväng när det var riktigt mörkt. Jag konstaterade då att ljuset var noggrant styrt. Det lyste lågt och längs vägen. Jag kunde inte se ströljus uppåt, vilket är ganska vanligt på många xenonljus med projicerande lampsystem. Däremot har lyset högre luxtal än vanligt i det vi kallar punkten för siktnedsättande bländning. Men det är nog svårt att undvika med så effektiv ljus. Och det är som sagt godkänt.

Hela testet av nya C-klass kommer i Vi Bilägare nr 8/2014 som kommer ut den 20 maj.

Nu är både jag och långteststallets BMW i3 tillbaka i Stockholm efter helgutflykten till Värmland. Lätt frusen klev jag ur den lilla el-BMW:n i garaget efter 25 mils körning utan värme. Det är nämligen så det blir när man kopplar in bilens snålaste körprogram, som går under beteckningen ECO PRO+. Då släcks klimatanläggningen ned för att spara värdefull energi.

Jag hade innan start tankat bilen full med el (24 kWh) och bensin (9 liter) och avverkade de 25 milen med farthållaren inställd på 88 km/tim; man måste köra under 90 km/tim för att snålprogrammet ska fungera. Efter 14 mil sinade tillgången på ström och den lilla 2-cylindriga bensinmotorn susade igång och såg till att bilen tog sig vidare.

När jag nådde redaktionsgaraget vid Norrtull visade BMW:ns färddator att jag skulle kunnat fortsätta ytterligare drygt sju mil innan även bensinen var slut. Räckvidden under de väg- och klimatförhållanden jag körde är med andra ord drygt 32 mil om man håller sig under 90 km/tim. Inte så dumt (men kallt!).

Elförbrukningen under resan från Värmland blev 24 kWh och bensinförbrukningen slutade på 5,9 liter. Med en elkostnad på 1:50 kr/kWh och ett bensinpris på 14:25 kr/l blev de totala utgifterna för bränslet 36 + 84 kr = 120 kr. Det i sin tur ger en genomsnittlig drivmedelskostnad på 4:80 kr/mil.

Så visst är BMW:n ganska billig att driva fram, även när den körs lite längre sträckor än den egentligen är optimerad för. Men det gäller förstås att inte ha alltför bråttom och vara rejält påpälsad…

Måhända tänkte Volkswagen att deras "Future Mobility Day" skulle inspirera till klimatpolitiska stordåd och fång av positiva miljöbilsartiklar. Jag vet inte hur alla de politiker, tjänstemän och journalister som deltog kände sig efteråt men själv är jag rätt uppgiven. Bland talarna fanns professor Johan Rockström från Stockholms Universitet som förklarade hur redan dagens måttliga globala temperaturökning om + 0,85 grader orsakar en kraftig ökning av antalet extrema väderhändelser. Rockström sa också att vi redan missat fönstret för att stoppa den globala uppvärmningen vid mindre än + 2 grader till år 2100. Många fattiga och låglänta nationer världen över fruktar enorma katastrofer redan vid 1,5 graders temperaturökning.



På samma tillställning förklarade VW:s elbilsboss Thomas Lieber att man inte valt att ansluta sig till Nissans system för snabbladdning av elbilar eftersom det man själv utvecklat "var bättre". Därmed har VW bidragit till den soppa som för dagen består av fyra olika system för snabbladdning! Jag tror att den typen av problem hämmar elbilarnas möjlighet till framgång och därmed också övergången till en fossilfri mobilitet.

Sedan har vi också frågan om var elen kommer ifrån. Johan Rockström talade om att på lång sikt måste vi få ett energisystem baserat på solenergi. Dock har nu mycket av finansieringen som tidigare satsades på alternativa energikällor, dragits tillbaka för att istället satsas på utvinning av skiffergas!



Södermalmsnytt skriver om att i Värtahamnen driver Stockholms stad ett kolkraftverk tillsammans med Fortum som släpper ut lika mycket koldioxid som 75 % av all trafik i Stockholm! Kolkraftverket behövs inte längre för fjärrvärme men ska ändå köras i ytterligare 16 år för att producera el som ska exporteras till Tyskland. Vilken ironi om stockholmsk kolkrafts-el blir det som driver Volkswagens elbilssatsning!

På radion i morse berättade man om hur skolorna i delstaten Wyoming förbjudits att lära eleverna om klimatförändringar och människans inverkan på dem. Delstaten fruktade att sådan kunskap kunde vara dålig för den lokala ekonomin.



Vi lever i ett välstånd som majoriteten av världens människor bara kan drömma om. Ett välstånd som nästan helt är uppbyggt på fossil energi. Hur ska vi få Kina, Indien, Indonesien och hela Afrika att avstå från att sträva efter allt vi tar som självklart?

Jag tror det kommer att bli mycket sämre innan det blir bättre. Vad tror du?

Siffror, siffror, siffror. Just nu sitter jag mer eller mindre begravd i drivor av olika bilkalkyler under större delen av min arbetstid.

 

Kanske inte den mest lustfyllda av de många skojiga uppgifter som finns på en biltidning. Men jag hoppas att det ska leda fram till något riktigt spännande.

 

Det jag håller på med är att granska vad privatleasingen, som marknadsförs allt hårdare av bilföretagen, egentligen kostar. Är det till och med så att leasingen rent av kan vara ett alternativ till att äga bilen själv?

 

Den frågan ska mina beräkningar förhoppningsvis kunna ge svar på när jag så småningom lyckats få ordning på alla siffror. Det jag jämför är vad samma bil kostar vid privatleasing, om man köper den kontant eller om man köper den med hjälp av säljföretagets eget billån.

 

Redan nu kan jag ana ett smått sensationellt resultat. Fast hur det slutligen blir vet jag inte förrän alla beräkningar är gjorda; något som lär ta ytterligare ett antal arbetsdagar. Sedan dröjer det ända till efter sommaren innan det är dags för publicering i papperstidningen. 

 

Men, som man brukar säga, den som väntar på något gott väntar aldrig för länge…



Diskutera: Skulle du kunna tänka dig privatleasing som en lösning för din nästa bil?