Staten tjänar storkovan på fartsyndare

AL, dit resonemang om rörelseenergi är enormt vinklat, jag undrar varför. Vad är din dolda agenda?
Du glömmer att motorvägen saknas plankorsningar, vänstersvängar etc. Just såna fällor som vanlig landsväg har. Du måste alltså räkna in risken att krocka i sidan, och framifrån. Hur ofta sker frontalkrockar på motorväg t.ex. Sånt händer då och då på vägar utan mittseparering och utgången är nästan alltid döden.

AL, vägverket har varit mycket medveten om att en hel del kör +30 och har tagit hänsyn till det både när det gäller böter och hastighetsgränser. Man är säkert medveten om att 110 alltså i praktiken kan bli 140. Och att 120, blir 150. Det samma gäller trafiken i städer, ex när man byggde en ny tvåfilig bro i Stockholm, Tranebergsbron, och skyltade den 50. Alla kör i 70-80 där! Samma gäller E4/Essingeleden som är skyltad 70, många kör uppåt 100 där när det är glesare med trafiken. Det blir då mycket märkligt när polisen börjar bötfälla för såna "överträdelser", klart förvirrat beteende av våra myndigheter.
Det är också ett större brott att köra +30, ju lägre hastighetgräns det är. Folk fattar inte alltid att det är betydligt värre att köra 60 på 30-väg än att köra 140 på 110-motorväg, när det gäller trafiksäkerhet.
Nya elbilarna som kommer, Nissan Leaf t.ex., har en toppfart på 140. Så i det perspektivet är nog en snabbare motorväg bortkastat även om det kanske bara en bil för stadstrafik. Dock har inte vätgasbilar med bränsleceller samma problem mig veterligen.
Mvh

"Men polisens satsning blir kritiserad." Inte konstigt med tanke på de många bilister som ofta kör rejält för fort på vägarna, samtidigt som de skriker sig hesa om de "höga" bränslepriserna! Vilken paradox!

Vore intressant med uppgift om hur många av dagens ca 350 dödsfall i trafiken som relateras till höga hastigheter med nyktra och mobiltelefonfria förare på bra motorväg.

Nej Leifer, nu har du åter rört ihop saker och ting i en rejäl röra. Först och främst, rörelseenergin är en naturlag. Den är vad den är oavsett antalet korsningar eller vänstersvängar och den går inte att vinkla. Motorvägarna är vidare en höghastighetsväg med skyddsanordningar därefter (dem jag återgav nedan). Mot den bakgrunden är risken för möten och risken för en dödsolycka även den minimal. Men likväl sker där dödsolyckor, ofta på grund av att folk kört över tillåten hastighet. Att använda dagens motorvägar till 160 km/h utan att antalet dödade ökar rejält är därför inte möjligt. Vad som måste till är bättre skyddssystem som är anpassade efter den eventuellt högre hastigheten (energin). I annat fall kommer antalet dödade att öka drastiskt om alla körde i 160 km/h, men det inser du nog. MVH AL

Hej AL, jo jag vet att rörelseenergi är lika oavsett väg, det intressanta var ju huruvida den omsätts i praktiken, och om det blir frontalkrockat t.ex. Hur många frontalkrockar sker det nu igen på motorväg kontra gammal landsväg? För på landsväg blir ju då farten i smällen dubbelt, 100x2=200 km/h.
Sen sa jag inte att det borde vara 160 på svenska motorvägar med dagens standard. Möjligen nån kortare sträcka då på nybyggd rak väg. Men det jag resonerade kring var ju fartgränserna och överträdelserabatten som är, som ju i praktiken innebär att många kör 140 idag. Och då menar jag att trots att folk kör fört fort på motorväg enl gällande gräns, så sker få olyckor. Detta var nåt du verkar blunda för i din statistik, därför verkar du ha en dold agenda. Och då kanske det är miljöskäl som du menar egentligen.
Mvh

Hastighetsgränsen sätts utefter de fysiska förutsättningarna Leifer. Min parallell till rörelseenergin gällde just detta om man ökar hastigheten till 160 km/h. Då måste vägen konstrueras om (precis som att man bygger om landsvägarna).
Olyckstyperna skiljer sig mycket riktigt åt på motorvägarna kontra landsvägarna. Det är sant att frontalkollisioner är väldigt ovanligt. Det jag känner till är något fall där en bil haft så hög hastighet att den studsat över mitträcket och den mellanliggande avåkningszonen och rakt in på den motsatta körbanan. Det är också typiskt för dödsolyckorna på motorvägarna (som uppgår till mellan 25 och 30 st varje år). De sker nästan uteslutande i betydligt högre hastigheter än vad skyddssystemens utformning medger.
Genomsnittshastigheten på motorvägarna ligger idag på 115 km/h (sist jag kollade), det är uppenbarligen sant att folk kör något fortare än tillåtet. Men några 140 eller ens 130 km/h är det ännu inte frågan om. Visst är det sant att motorvägarna är säkra vägar, man brukar till och med säga att nollvisionen är uppfylld där. Men detta skulle inte längre vara fallet om du får gehör för 160 km/h, då kommer antalet dödade att minst fördubblas. Det är därför jag menar att en sådan insats måste kombineras med förbättringar i vägens fysiska utformnig. MVH AL

Nej, Leifer, du har tyvärr fel. Du skriver "För på landsväg blir ju då farten i smällen dubbelt, 100x2=200 km/h.". Detta stämmer inte. Om du krockar i 100 km/h blir din egen retardation 100 - 0 km/h, oavsett om du kör in i en bergvägg eller kolliderar med en mötande bil. Du minskar alltså din fart med 100 km/h, inte 200. Och det är din alltför snabba uppbromsning som avgör skadorna, inte farten på den mötande bilen.

Kan det vara så Ove S ?
Med det resonemanget skulle en stillastående bil inte utsättas för krockvåld om man med 100 knyck rammar den med annan, endast bilen i rörelse?
Jag har svårt att förstå, om det nu är så .. att inte krockvåldet ökar vid en frontalkrock ... alltså då två föremål rör sej mot varandra. Kanske inte dubbelt då bilar trots allt inte står lika stadigt som bergsväggar.
Någon lärd som kan reda ut det?

Leifer,
Ditt resonemang stämmer om det ena fordonet är en liten och lätt bil och det andra är betydligt större - en lastbil, t.ex. - som fortsätter i 100 km/h, och den lilla bilen skulle slungas tillbaks åt andra hållet i samma hastighet. Men jag resonerar så här: tänk dig en kollision mellan två likvärdiga fordon, viktmässigt. Om man då i kollisionsögonblicket skulle placera ett pappersark mellan bilarna, åt vilket håll skulle då papperet röra sig? Det skulle naturligtvis stå stilla. Tänk då att papperet i stället är en bergvägg, som ju också står stilla. Resultatet blir alltså samma sak.
En stillastående bil som rammas står självfallet inte kvar på samma fläck, utan knuffas åt samma håll som den påkörande bilen, och krockvåldet påverkas av detta.