Ny rapport om fortkörning - svenskarna fartdårar?

Anders - även om Jag inte har statistik på det är det knappast någon tvekan om att en medelfartsökning på 10 - 20 km/tim på en 90 väg innebär betydligt större risker än om du kör lagligt. För som sagt det är den totala röelseenergin som är intressant och om du höjer din hastighet med 20 km i timmen och de du möter gör likadant så har du ökat energin med 40 km, och det är aldrig obetydligt!
Anders - du kan aldrig med trovärdighet påstå att det ur trafiksäkerhetssynpunkt saknar beydelse om du kör 20 km fortare än den angivna hastigheten. Det är självklart att risken ökar.
Att få ner hastigheten är och förblir en av de viktigaste åtgärderna för att förbättra trafiksäkerheten, helt enkelt därför att varje gång någon incident inträffar - oavsett orsak - har farten en avgörande beydelse för utgången. Både för möjligheten att möjligen hinna reagera, bromsa eller styra undan, samt konsekvensen av smällen om den ej kan undvikas. Du kan aldrig förneka detta samband Anders!!

Samvariation är ett välkänt begrepp (och problem) inom all forskning Anders. I fallet trafiksäkerhet innebär det att en onykter förare även kan köra vårdslöst, glömma bältet, vara trött och köra på en omodern väg som inte skyddar ordentligt. När man då utformar åtgärdsstrategier kan det vara svårt att med god precision förutse vilka konsekvenser en given insats ger. Den exakta påverkan från olika beteenden samvarierar ju och felmarginalen växer. Observera nu att detta inte innebär att man inget vet eller att det inte finns några samband. Vad jag skriver är att felmarginalen gör att det aldrig kan handla om några exakta bevis (till och med gravitationen följer detta fenomen).
I fallet hög fart delar man in dem i två undergrupperingar. Den ena är dem som haft fel hastighet i relation till omständigheterna (c:a 120 döda/år). Den andra är dem som helt kör utanför systembegränsningarna och totalt ignorerar alla trafikregler. Dessa svarar för c:a 70 dödsfall årligen. Alla dödsfall utreds vidare grundligt. Självmord brukar lämna spår, ofta i form av riktade budskap till sin omgivning (brev eller liknande). Det är väldigt sällsynt att deprimerade etc. går bort utan spår.
Vad det sedan gäller åtgärder går det att motivera satsningar rätt snabbt om de är verksamma. Investeringar i kameror och annan apparatur för 200 miljoner motsvarar exempelvis tio människoliv innan de kan ses som samhällsekonomiskt gynnsamma. Det är exempelvis därför som mötesfria 2+1 - vägar går att motivera ekonomiskt.
MVH AL

10 liv ca 200 miljoner kr. Ok hur många hundra miljoner har nollvisionen kostat hittills? Någon som vet? Vidare :av dom 70 som aom förolyckades pga tokfart - hur många motorcyklister med 1 hjärncell?
70 st är för många men litet antal i förhållande till fordonspark på 3-4 miljoner fordon.

Antalet Mc-förare som dödades år 2005, dvs. den period som jag redovisar beräkningar från, var 46 stycken Anders. Hur olycksfördelningen ser ut inom denna grupp känner jag inte till i detalj. Mot bakgrunden att huvuddelen är män torde dock såväl hastighet som alkohol vara vanligare än genomsnittet och en överrepresentation i nämnd grupp är sannolik.
Vad det sedan gäller kostnader är det något helt annat än en investering. Nollvisionen har nog inte kostat några större belopp ur det hänseendet. Däremot har den förstås motiverat olika investeringar.
Det är när man jämför olika investeringsalternativ som en värdering av människolivet görs. Om man då bygger om en väg, eller sätter upp kameror, bör den årliga diskonterade intäkten (4 procents räntesats) överstiga, eller gå på ett ut med, det kapital man investerar. I annat fall använder man resurserna dåligt. Ungefär på samma sätt som att Ni som kör fortare än vad vägen är dimensionerad efter, eller onyktra, bidrar till att vi alla blir fattigare genom fler trafikolyckor, högre miljöutsläpp, högre fordonskostnader samt ökat investeringsbehov. Tidsvinsten räcker inte alltid till för att motivera riskökningen utan Ni skickar räkningen för Er framfart vidare till oss andra.
MVH AL

Ok så nu börjar vi närma oss ganska få/personer per år som förolyckats av personer som kör galet fort. Detta finns det statistik på - hoppas det finns siffror (som presenteras av ngn) på vad nollvisionen hittills kostat. Har en stark känsla av en ganska HÖG summa pengar med tanke på vad jag ser ute på vägarna.1 miljard??? 2 Miljarder??? Man måste kunna ställa olika behövande sektorer i samhället mot varandra när det gäller pengar. Jag hävdar att nollvisionen är ett rent slöseri med pengar. Ni som argumenterar/jobbar med trafiksäkerhet är nog lite yrkesskadade men kanske godhjärtade trots allt Olyckor oftast inte pga farten -med detta slutar jag -MEN - kan någon presentera kostnadssiffra på Nollvisionen??????????????????

Det är en intressant frågeställning du presenterar Anders. Innan vi kan räkna måste vi nog dock enas om vad en kostnad egentligen är. Inom ekonomi är det resursförbrukning, det är också så som de flesta banker, ekonomer, företag och institutioner räknar. Nollvisionen har knappast kostat något alls ur det hänseendet, vid sidan av de förbättringar den krävt där det ju förstås finns en kapitalkostnad.
Mera intressant är det ju då att studera de läckage som finns inom vägtrafiken. Varje dödsfall och skada utgör en kostnad. Sedan år 1997 har nollvisionen sparat ungefär 600 människoliv. Det ger oss en kostnadsbesparning på 12,9 miljarder kr. Till detta skall därtill alla materiella skador, mänskligt lidande, den minskade riskpremien med mera adderas. Ur ekonomisk synvinkel är alla onödiga dödsfall ett verkligt slöseri med resurser.
Man kan också studera hur ökad fart påverkar kostnaderna. Om vi tittar på 110 km/h istället för 90 km/h får vi 146 procent högre kostnader för dödsfall, 83 procent högre kostnader för allvarligt skadade samt 49 procent högre kostnader för lindiga skador. Därtill ökar kostnader för fordons- och vägslitage, bränsleåtgång, och bullernivåerna. Likaledes stiger trafikanternas riskpremier och väginvesteringsbehovet. Allt detta skall sedan täckas in av tidsvinsten som bara är 22 procent. Det är därför som Anders och Rikards självupplevda förmåga att bedöma sin hastighet gör oss alla fattigare.
MVH AL