Fler omkom i trafiken under april

Jag har inte sagt att högre hastighet i sig orsakar mer olyckor jag menar bara att ju högre hastighet ju allvarligare olyckor med allvarligare personskador blir det när väl olyckan inträffar, detta faktum kan ingen förneka.

Peugeot-Pär slänger sig med uttryck som att man måste tänka utanför boxen och att han tror - inte vet - att det i längden blir sämre av att hastigheterna sänks. Och dessa för honom stora tankar - för han tänker ju minsann utanför boxen - kommer aldrig Hackenbush att förstå och är väl då, underförstått, mindre vetande.
Peuget-Pär, jag tror inte heller på lösa antaganden och substanslösa kommentarer.

Det finns ett alltför stort antal förare som konservativt klamrar sig fast vid att höga hastigheter inte skadar, trots att modern forskning och statistik allt tydligare visar att så är fallet.
Problemet är att de aldrig kommer att förstå vidden av statistiska samband, trots att åtminstone en i skaran skrattretande nog anser sig tänka utanför boxen när det i själva verket är trångsynthet.
Argumenten här i tråden sansar sig dock alltefter dialogen fortskrider.

De siffror som presenteras i aprilrapporten är alldeles för små för att dra några som heslt slutsatser av. AL, som var länge sen man såg här i spalterna, kan säkert förklara detta på ett pedagogiskt sätt.
Tittar man sen på de enskilda olyckorna, så blir det ännu svårare att se någon trend.

Att krockkrafterna och brosmssträckorna ökar med kvadraten på hastigheten känner väl alla till vid det här laget. Trots att jag och andra referetat till det, så är det säkert ändå inte lika bekant att det finns ett statistiskt lika säkerställt samband mmellan hastighet och risken för allvarlig olycka. Har inte siffrorna i huvudet, men det rör sig åtminstone om kubiken på hastigheten. Man må tycka att risken att råka ut för en allvarlig olycka är liten, men den ökar lik förbannat med så mycket.
Om jag ökar farten från 90 till 100, så ökar alltså den risken med uppåt 40 %.

Jag kör själv alltför ofta över hastighetsgränsrna, så det handlar inte alls om moral. Det är svårt att ibland ta till sig fakta - men man måste alltid försöka!

Problemet med statistiken om risk inte är speciellt modern. När det gäller områden där man höjt hastighetsgränserna är underlaget från USA på 1980-1990-talet till övervägande del. Problemet är att USA har så olika stora och tunga fordon, så en krock för en mindre bil ofta blir som en krock liknade en krock med lastbil. Dessutom så välte SUV:ar ofta då. Per miljon fordon så voltade 168 år 1980 men bara 7 år 2009 i dödskrascher. Skulle vi haft 4 miljoner SUV:ar i Sverige så skulle det på 80-talet enbart i volt-olyckor då nära 700 per år.

I länder där man inte har vinterväglag är det mestadels singelolyckor och så är det också i Sverige under sommarhalvåret. Och i dessa har man tappat herraväldet över fordonet och det sker inte i Sverige om man så kör 20 km över hastighetsgränsen.

Ola, mina uppgifter är från svensk statistik och dess bearbetning med analyser och riskuträkningar. Dessvärre hittar jag nu inte källorna, men AL, som är statistikexperten här i våra spalter, hade en länk som jag då följde. Det ena ledde till det andra - bland annat insikten om hur mycket farligt tyckande det finns ute i samhället, när rena, enkla faktasamlingar säger något helt annat.

Roy, du menar troligen potensmodellen av Göran Nilsson , som var en föregångare till "Evaluering av potensmodellen" av Rune Elvik, som är den som de inom trafikvärlden brukar använda. Först tyckte man att man kunde använda den inom alla hastighetsgränser. Senare har Rune Elvik kommit med en revidering. Han använde då samma underlag och la till 20 % nyare olyckor. Efter det så tyckte han att man inte kunde använda modellen i hastigheter under 60 km/tim. Han tycker att riskkurvorna har ändrats till att den riskökning som inträffade vid en viss hastighet, nu inträffar vid en högre hastighet. Varför Rune Elvik inte bara använder nyare underlag vet jag inte - kanske att hans teori inte stämmer då? Jag har pratat med en trafikexpert som säger att många av hans kollegor tycker att kanske den kan användas i hastighetsspannet 80 - 90 km/tim.

Ola, tittade lite på potensmodellen och kände genast igen den.
Redan när jag läste den första gången insåg jag två saker. Först och främst att jag borde pluggat statistik och sannolikhetslära mer på allvar när jag hade chansen (men den finns väl än). Det är också fascinerande och lite märkligt att man kan hitta samband med hjälp av olika matematikmodeller.

Huruvida det du skriver stämmer eller inte, har jag ingen aning om.
Förskare av alla kategorier måste alltid rannsaka sig själva så att de inte endast söker efter stöd för någon egen teori.

AL har ibland snuddat vid att man kan kompensera ganska långt för olika variabler när man beräknar statistik.
Statistik i sig har jag inget problem med - det är ju endast en faktasamling. Funderingarna kommer när man bearbetat och framför allt uttolkat resultaten. Å ena sidan vet jag genom att ha snuddat vid sannolikhetslära (som är ett fascinerande ämne) att man helt visst kan göra sannolikhets- (risk-)beräkningar, men från ekonomin har jag å andra sidan en viss misstänksamhet mot matematiska modeller.

Jag fortsätter i ett nytt inlägg, så ser det inte så mastigt ut.

Jag är medveten om att det jag (och ola e) skriver inte direkt handlar om bilar, men det har ändå mer artikeln att göra, eftersom den handlar om statistik.

När jag själv gick i plugget (och det är ju ett tag sen) så var jag lite konfunderad över den s k normalfördelningskurvan (som är en aproximerad binomialfördelning) som låg till grund för den då femgradiga betygsskalans fördelning. Det är svårt nog att inse att betygen faktiskt fördelar sig på detta sätt - under förutsättning att underlaget (populationen) är tillräckligt stort. Det fanns fortfarande när det var dags stt byta till den den nyare (G, VG, MVG) skalan lärare som tillämpade fördelningen på sin skolklass, vilket ju är rena vansinnet. Den kan självfallet endast tillämpas på ett stort underlag.
Mitt bryderi gällde att man justerade det faktiska utfallet så att det varje år överensstämde med normalfördelningskurvan. Det innebar i praktiken att man kunde få en glidande betygsgrund, så vitt jag kan se det. Alltså, en 5:a stod inte riktigt för samma sak två år i rad.

Detta må vara en parentes, men visar kanske ändå att man kan fundra över statistiska tillämpningar.

Med tanke på dem som här i spalterna brukar uttrycka stark statistikfientlighet, vill jag ändå understryka:
Skllj på statistik och dess olika tillämpningar! Inte minst då pressens tolkningar.

Jag har i någon spalt dragit följande exempel på tolkning:
Min dotter ironiserade i tidiga tonåren med följande kommentar. "Det finns ett klart samband mellan tändare och cancer. Alltså ska man inte gå omkring med tändare i fickan."

Eller som historien om de norska (inte på riktigt, alltså) vetenskapsmännen som experimenterade med en spindel som de dresserat att gå på kommando.
De ryckte bort två ben och kommenderade "Gå!" och spindeln knallade iväg med gungande steg. Två till ben rycktes bort. Nu var det med nöd och näppe spndeln höll sig uppe, men gick ändå iväg. Ytterligare två ben avlägsnades och nu släpade den sig fram. De två sista benparen plockades bort och de kommenderade "Gå!" en sista gång. Ingenting hände.
Slutsats: Spindlar hör med benen.

Jag ska försöka förklara vad jag menar på ett annat sätt. Om vi tar t.ex. hastighetsgränsen 80 km/tim. Jag utgår från statistiken för dödade.
Mötesolyckorna sker i 60 % mellan tunga fordon och personbilar. Frontalkrockar du med en lastbil i den hastigheten stutsar du tillbaka så att det är som att krocka i c:a 150 km/tim. På vintern är 50 % olyckorna mellan personbilar sidokrockar p.g.a. sladd. För sidokrockar brukar man anse att 50 km/tim är hastighetsgränsen för risken att dö. Kör man av vägen och krockar med ett träd eller liknande skulle jag tro att gränsen är ungefär 50 km/tim(i alla fall vid sladd). Krockar man med fotgängare eller en tvåhjuling ligger gränsen långt under 80 km/tim. Som jag skrev från början så är det mer än 90 % av olyckorna där även laglig hastighet innebär en stor risk att dö. Mindre än 10 % är frontalkrockar mellan personbilar. Även där är det så att om ena bilen väger 1200 kg och den andra 1800 kg så är det som att krocka i 96 km/tim för det lättare fordonet. Vi har där tur att vi har så liten spridning i tyngd på bilarna( Vilket t.ex. inte USA har).
Höjer man hastigheten så blir det färre olyckor p.g.a. glesare trafik och eftersom man redan är långt över gränsen för dödsrisk för 90 % av olyckorna så kommer risken som blir med högre kollisionshastighet att bli liten.

Roy!
Du har rätt på ett sätt när du säger att spindlar hör med benen.
Om vi pratar om fågelspindlar så har de oftast väldigt dålig syn så de har istället kroppsbehåring på bakkropp och på benen. Håren på benen känner av minsta vibration och eftersom den har många ben kan den känna av var eventuellt hot eller mat befinner sig eftersom de håren närmast vibrerar kraftigast, men det har inget med hörselorgan att göra.
Håren på bakroppen har den som försvar då håren där är försedda med hullingar som fastnar på eventuellt offer och irriterar rejält. Jag vet detta eftersom jag har haft 3 fågelspindlar, har bara en kvar nu som jag haft sedan 1995. Lite offtopic men jag ville besvara Roys parentes om spindlar som statistik.

ola_e, du slänger dig med lite grova uppgifter, men jag förstår vart du vill komma.

Eftersom man uppenbarligen kan dö redan i tillåtna hastigheter, så är det inte så märkligt att det sker dödsfall även i de farterna. Det är ju trots allt där det i särklass mesta trafikarbetet sker.

Eftersom det oundvikligen är så att krockkrafterna (och därmed även bromssträckan) ökar med kvadraten på den relativa hstighetsskillnaden (för att utrtycka mig exakt) och det kan ske allvarliga olyckor även i lagliga farter - hur mycket värre är det då inte att öka farten?

Det finns en viss poäng i ditt påstående om att risken för olyckor kan minska när hastigheten ökar på grund av att trafiken glesas ut. I USA har man konstaterat att framkomligheten ökat men jag vet inte om man verkligen kunnat dra slutsatsen att olyckorna därmed minskat. Vad man dock med säkerhet kan säga, är att risken för ALLVARLIGA olyckor och dödsfall faktiskt ökar - och det rejält.

Din slutkläm får mig att rysa!
Det är inte alls så att risken att dö i höga hastigheter minskar bara för att många dör även i lägre hastigheter. Däremot blir den relativa andelen mindre, men det är en helt annan sak.
Du resonerar som den värsta spelmissbrukare!

Hackenbush, lite kul fakta - men väldigt OT.
Jag antar att du ändå instämmer i att den "norska" slutledningsmetoden inte är riktigt OK...