Vi Bilägares långtest är Sveriges längsta och grundligaste biltest. Varje år köper vi fem bilar som vi testkör och fingranskar under minst ett år och åtskilliga tusen mil.
För 14 år sedan, vid millennieskiftet, var allt frid och fröjd. Då ingick sex bilar i Vi Bilägares långteststall och när de gick i mål efter över 24 000 mil i svensk trafik hade de i snitt dragit 3,8 procent mer än vad som angavs i bränsledeklarationerna. Nästan ingen överförbrukning alls med andra ord.
Även under de följande åtta åren höll sig drivmedelsåtgången i de flesta fall på en hyfsat anständig nivå.
Men 2009 hände något. Då skenade bilarnas samlade överförbrukning för första gången iväg till över 20 procent. Tre år senare var den uppe i nästan 30 procent – en ökning med åtta gånger jämfört med siffrorna från år 2000!
Tendensen är solklar; gapet mellan den deklarerade och faktiska förbrukningen har på senare år ökat mer eller mindre lavinartat och det är något som Vi Bilägares långtestall är ett rullande bevis för.
Den växande klyftan mellan uppgiven och verklig förbrukning ställer till problem på många sätt, inte minst för alla som ska köpa ny bil. Deklarationen är ju den enda objektiva informationskälla som finns för kunder som inför köpet vill veta hur mycket den nya bilen drar och hur mycket koldioxid som kommer ut ur avgasröret.
Men, som de flesta känner till, bör siffrorna i deklarationen tas med en nypa salt. De baseras på en EU-certifierad körcykel, där alla mätningar görs inomhus i 20-gradig värme på en rullande landsväg. Syftet är att olika bilar ska kunna jämföras med varandra när de körts under identiska och strikt kontrollerade former.
Ute i trafiken får man räkna med en högre bränsleåtgång. En överförbrukning på runt tio procent kan anses som acceptabel, sett över ett år och med en medvetet ekonomisk körning. Men i dagens läge är det inte många bilar som klarar den gränsen, utan de flesta hamnar långt däröver.
Saken blir inte bättre av att du som köpare aldrig kan vara säker på att få den snålaste bilen, även om du väljer den med de lägsta officiella siffrorna.
Vår granskning visar att många bilar som är supersnåla på papperet i praktiken kan dra mer än bilar med en högre uppgiven förbrukning.
Det är bara att konstatera; bränsledeklarationen har på senare tid blivit ett både osäkrare, lynnigare och mer diffust mått på bilarnas förbrukning.
Två exempel på långtestbilar som nyligen skött sig särdeles illa när det gäller bränsletörsten är Volkswagen Golf 1.6 TDI/115 hk och Volvo V40 D2. Båda ingick i fjolårets stall och hade när de flaggades av efter ett års körning dragit hela 47 respektive 39 procent mer än vad som anges officiellt.
Det är förstås alldeles uppåt väggarna och en i högsta grad befogad fundering i sammanhanget är: hur stor överförbrukning ska man som bilägare acceptera innan man kan ställa krav på att bilen åtgärdas?
Läs hela granskningen i Vi Bilägare nummer 2/2014. Där utreder vi bland annat vad du som konsument kan göra om din bil drar väsentligt mer än vad som anges i bränsledeklarationen. Tidningen utkommer den 11 februari.
Diskutera: Vad tycker du om att bränslesiffrorna stämmer allt sämre?
Så här mycket har bilarna i de senaste 14 årens långteststall i genomsnitt överförbrukat i förhållande till sina officiella bränslesiffror.
Som synes sker en markant ökning under perioden 2009-2013. Allra mest syndade bilarna i 2012 års stall, då överförbrukninge skenade iväg till över 29 procent. Det är nästan åtta gånger mer än de 3,8 procent som noterades för långtestbilarna år 2000.
Godkänt: 0-10 %
Mindre bra: 11-19 %
Underkänt: 20 % och däröver
2000: 3,8 %
2001: 8,8 %
2002: 11,4 %
2003: 8,0 %
2004: 15,0 %
2005: 17,4 %
2006: 14,0 %
2007: 13,4 %
2008: 10,4 %
2009: 21,8 %
2010: 23,8 %
2011: 20,0 %
2012*: 29,3 %
2013: 28,4 %
* Opel Ampera har på grund av sin speciella konstruktion – elmotor med räckviddsförlängare – lyfts bort ur beräkningarna för 2012 års långteststall. Om Ampera tagits med hade snittet för överförbrukningen hamnat på hela 58,4 procent.
Här är bilmodellerna som Vi Bilägare långtestat mellan 2000 och 2013:
2000: Fiat Multipla, Opel Zafira, Mazda Premacy, Toyota Yaris Verso, Skoda Fabia, Volvo V70.
2001: Audi A2, Chrysler PT Cruiser, Ford Mondeo, Toyota Prius I, Volvo S60.
2002: Citroën C5, Jaguar X-Type, Mini Cooper, Renault Laguna, Toyota Avensis Verso.
2003: Mazda6, Nissan Primera, Opel Vectra, Saab 9-3, Volvo XC90.
2004: Daewoo Nubira, Opel Meriva, Toyota Prius II, VW Golf, Volvo S40.
2005: Citroën C4, Mercedes A-klass, Opel Astra, Peugeot 407, Skoda Octavia.
2006: Peugeot 1007, Renault Modus, Saab 9-3 kombi, VW Passat, Volvo V50.
2007: Citroën C4 Picasso, Ford S-Max, Kia Cee´d, Skoda Roomster, Volvo C30.
2008: Audi A4, Ford Mondeo, Peugeot 308, Subaru Impreza, Volvo V70.
2009: Ford Fiesta, Honda Jazz, Renault Megane, VW Golf, Volvo XC60.
2010: Kia Venga, Opel Astra, Peugeot 3008, Skoda Yeti, VW Polo.
2011: Dacia Duster, Ford C-Max, Opel Meriva, Saab 9-5, Volvo V60.
2012: BMW 118, Hyundai i40, Mercedes B-klass, (Opel Ampera), VW Up.
2013: Honda CR-V, Kia Cee´d, Mazda6, VW Golf, Volvo V40.
Det är stor skillnad mellan bäst och sämst bland de 71 granskade långtestbilarna. Här är bilarna som noterar störst skillnad mellan den officiella bränslesiffran och Vi Bilägares testförbrukning:
Sämst:
Opel Ampera (2012): +175 %
VW Golf 1.6 TDI/105 hk (2013): +47 %
Hyundai i40 1.6 CRDi (2012): +44 %
Volvo V40 D2/99g (2013): +39 %
Ford C-Max 1.6D/115 (2011): +35 %
Toyota Prius II (2004): +35 %
Bäst:
Volvo V70 2.0F (2008): -2 %
Mazda6 2.0 (2003): +-0 %
Opel Zafira 1.8 (2000): +1 %
Opel Vectra 2.2 (2003): +1 %
Ford Mondeo 2.0 (2001): +1 %
Fiat Multipla 1.6 (2000): +1 %
Hela listan hittar du i Vi Bilägare nummer 2/2014. Tidningen utkommer i butik den 11 februari.
Mer från Vi Bilägare
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Glöm ej att körsättet har stor betydelse. Är ägare till en Volvo XC60 FWD med 175 hp med manuell växellåda. Då vi besöker Italien 2 ggr per år så har jag varit intresserad av verklig förbrukning. Vid olika tillfällen har förbrukningen varit mellan 0,49 l/mil respektive 0,50 l/mil. Det blir av naturliga skäl 85% motorväg samt resterande vanlig landsväg. Vill även kommentera att jag kör oftast med farthållaren inkopplad på cirka 100 km/h. Denna hastighet går alldeles utmärkt att hålla på de Tyska motorvägar utan att hindra den övriga trafiken
En modern dieselbil med låg deklarerad bränsleförbrukning måste köras på med ett annat tankesätt. Erfarenheten jag har från min Passat är att den är mycket belönande om man kör ecodriving där min lägsta förbrukning för en 200 km lång körsträcka var 0,37l/mil. Mitt genomsnitt enligt färddatorn är 0,45 l/mil och vid tankning 0,47. Förmodligen har jag ett bra exemplar men man måste använda god planering, höga växlar och en jämn körstil. Poängteras bör att att jag använder farthållaren till 95 % vid landsvägskörning. Med andra ord skicka med en "snålkörningskurs" vid leveranser av nya bränsleoptimerade bilar så kommer 15-20 % bränsle sparas och eventuell tidsförlust på grund av körstilen vara inom några procent. Hade en Volvo V70 09 med diesel som hade en annan optimering som var mycket svårt att köra under 0,6 l/mil trots ecodriving.
Jag förstår inte att det här är intressant längre. Det är ju ett känt faktum att den körcykel som skall användas för att mäta bränsleförbrukningen är helt värdelös. Eller har det kommit fram något nytt?
Något jag retar mig på är att jag har en Opel Vectra 2.0T som en deklarationen drar 0.93 blandad körning och kostar således en del i skatt. I verklig körning har jag dock aldrig legat över 0.85 i snitt. Det är rackarn bra för en stor kombi och pigg o dragvillig motor. Normalt ligger jag på 0.75 med denna bil.
Har även en Hyundai I30 som en dekl drar 0.45. I verkligheten ligger jag dock aldrig under 0.5. Efter 6 år och 13k mil så har den snittat 0.57.
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.