Vi Bilägares långtest är Sveriges längsta och grundligaste biltest. Varje år köper vi fem bilar som vi testkör och fingranskar under minst ett år och åtskilliga tusen mil.
För 14 år sedan, vid millennieskiftet, var allt frid och fröjd. Då ingick sex bilar i Vi Bilägares långteststall och när de gick i mål efter över 24 000 mil i svensk trafik hade de i snitt dragit 3,8 procent mer än vad som angavs i bränsledeklarationerna. Nästan ingen överförbrukning alls med andra ord.
Även under de följande åtta åren höll sig drivmedelsåtgången i de flesta fall på en hyfsat anständig nivå.
Men 2009 hände något. Då skenade bilarnas samlade överförbrukning för första gången iväg till över 20 procent. Tre år senare var den uppe i nästan 30 procent – en ökning med åtta gånger jämfört med siffrorna från år 2000!
Tendensen är solklar; gapet mellan den deklarerade och faktiska förbrukningen har på senare år ökat mer eller mindre lavinartat och det är något som Vi Bilägares långtestall är ett rullande bevis för.
Den växande klyftan mellan uppgiven och verklig förbrukning ställer till problem på många sätt, inte minst för alla som ska köpa ny bil. Deklarationen är ju den enda objektiva informationskälla som finns för kunder som inför köpet vill veta hur mycket den nya bilen drar och hur mycket koldioxid som kommer ut ur avgasröret.
Men, som de flesta känner till, bör siffrorna i deklarationen tas med en nypa salt. De baseras på en EU-certifierad körcykel, där alla mätningar görs inomhus i 20-gradig värme på en rullande landsväg. Syftet är att olika bilar ska kunna jämföras med varandra när de körts under identiska och strikt kontrollerade former.
Ute i trafiken får man räkna med en högre bränsleåtgång. En överförbrukning på runt tio procent kan anses som acceptabel, sett över ett år och med en medvetet ekonomisk körning. Men i dagens läge är det inte många bilar som klarar den gränsen, utan de flesta hamnar långt däröver.
Saken blir inte bättre av att du som köpare aldrig kan vara säker på att få den snålaste bilen, även om du väljer den med de lägsta officiella siffrorna.
Vår granskning visar att många bilar som är supersnåla på papperet i praktiken kan dra mer än bilar med en högre uppgiven förbrukning.
Det är bara att konstatera; bränsledeklarationen har på senare tid blivit ett både osäkrare, lynnigare och mer diffust mått på bilarnas förbrukning.
Två exempel på långtestbilar som nyligen skött sig särdeles illa när det gäller bränsletörsten är Volkswagen Golf 1.6 TDI/115 hk och Volvo V40 D2. Båda ingick i fjolårets stall och hade när de flaggades av efter ett års körning dragit hela 47 respektive 39 procent mer än vad som anges officiellt.
Det är förstås alldeles uppåt väggarna och en i högsta grad befogad fundering i sammanhanget är: hur stor överförbrukning ska man som bilägare acceptera innan man kan ställa krav på att bilen åtgärdas?
Läs hela granskningen i Vi Bilägare nummer 2/2014. Där utreder vi bland annat vad du som konsument kan göra om din bil drar väsentligt mer än vad som anges i bränsledeklarationen. Tidningen utkommer den 11 februari.
Diskutera: Vad tycker du om att bränslesiffrorna stämmer allt sämre?
Så här mycket har bilarna i de senaste 14 årens långteststall i genomsnitt överförbrukat i förhållande till sina officiella bränslesiffror.
Som synes sker en markant ökning under perioden 2009-2013. Allra mest syndade bilarna i 2012 års stall, då överförbrukninge skenade iväg till över 29 procent. Det är nästan åtta gånger mer än de 3,8 procent som noterades för långtestbilarna år 2000.
Godkänt: 0-10 %
Mindre bra: 11-19 %
Underkänt: 20 % och däröver
2000: 3,8 %
2001: 8,8 %
2002: 11,4 %
2003: 8,0 %
2004: 15,0 %
2005: 17,4 %
2006: 14,0 %
2007: 13,4 %
2008: 10,4 %
2009: 21,8 %
2010: 23,8 %
2011: 20,0 %
2012*: 29,3 %
2013: 28,4 %
* Opel Ampera har på grund av sin speciella konstruktion – elmotor med räckviddsförlängare – lyfts bort ur beräkningarna för 2012 års långteststall. Om Ampera tagits med hade snittet för överförbrukningen hamnat på hela 58,4 procent.
Här är bilmodellerna som Vi Bilägare långtestat mellan 2000 och 2013:
2000: Fiat Multipla, Opel Zafira, Mazda Premacy, Toyota Yaris Verso, Skoda Fabia, Volvo V70.
2001: Audi A2, Chrysler PT Cruiser, Ford Mondeo, Toyota Prius I, Volvo S60.
2002: Citroën C5, Jaguar X-Type, Mini Cooper, Renault Laguna, Toyota Avensis Verso.
2003: Mazda6, Nissan Primera, Opel Vectra, Saab 9-3, Volvo XC90.
2004: Daewoo Nubira, Opel Meriva, Toyota Prius II, VW Golf, Volvo S40.
2005: Citroën C4, Mercedes A-klass, Opel Astra, Peugeot 407, Skoda Octavia.
2006: Peugeot 1007, Renault Modus, Saab 9-3 kombi, VW Passat, Volvo V50.
2007: Citroën C4 Picasso, Ford S-Max, Kia Cee´d, Skoda Roomster, Volvo C30.
2008: Audi A4, Ford Mondeo, Peugeot 308, Subaru Impreza, Volvo V70.
2009: Ford Fiesta, Honda Jazz, Renault Megane, VW Golf, Volvo XC60.
2010: Kia Venga, Opel Astra, Peugeot 3008, Skoda Yeti, VW Polo.
2011: Dacia Duster, Ford C-Max, Opel Meriva, Saab 9-5, Volvo V60.
2012: BMW 118, Hyundai i40, Mercedes B-klass, (Opel Ampera), VW Up.
2013: Honda CR-V, Kia Cee´d, Mazda6, VW Golf, Volvo V40.
Det är stor skillnad mellan bäst och sämst bland de 71 granskade långtestbilarna. Här är bilarna som noterar störst skillnad mellan den officiella bränslesiffran och Vi Bilägares testförbrukning:
Sämst:
Opel Ampera (2012): +175 %
VW Golf 1.6 TDI/105 hk (2013): +47 %
Hyundai i40 1.6 CRDi (2012): +44 %
Volvo V40 D2/99g (2013): +39 %
Ford C-Max 1.6D/115 (2011): +35 %
Toyota Prius II (2004): +35 %
Bäst:
Volvo V70 2.0F (2008): -2 %
Mazda6 2.0 (2003): +-0 %
Opel Zafira 1.8 (2000): +1 %
Opel Vectra 2.2 (2003): +1 %
Ford Mondeo 2.0 (2001): +1 %
Fiat Multipla 1.6 (2000): +1 %
Hela listan hittar du i Vi Bilägare nummer 2/2014. Tidningen utkommer i butik den 11 februari.
Mer från Vi Bilägare
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Här en länk som visar på ytterligare förbrukning.
http://bytbil.com/nyheter/3v5hvkyg
Raphael, nu är inte din körning representativ för de flesta bilister i Sverige där det ser ut så här .
Exempelvis bor 85% av Sveriges befolkning på mindre än 1,5% av landets yta och ännu fler jobbar där. Vi kör mindre och mindre vart år, nu kör vi bara 3,4 mil per dag i snitt när även taxi och liknande räknas med. Och eftersom du tar upp hybridbilar så läs om hybridbilars förbrukning i DN bloggen.
"Resterande körning i vanlig hybriddrift har krävt 396 liter bensin, vilket motsvarar 0,47 liter bensin per mil. Utslaget på hela körsträckan blir det 0,2 l/mil. Färddatorn visar också att den rena eldriften gjort att vi sparat in 507 liter bensin – värt 7 100 kronor." Från bloggen där man skriver att man inte fått någon möjlighet att ladda bilen under fyrahundra av dessa mil då inget av hotellen inte hade några eluttag.
Inte ens DNs bilkörning är någon genomsnittlig' bilkörning då få av oss flänger omkring bland Sveriges hotell till vardags utan rör oss med mycket kortare körning till vardags.
Nu är du bara att gratulera när du året runt kan köra din dieselbil på bara 0,35 liter milen utslaget över hela året vilket vilket är få förunnat .Till och med min gamla Prius går som snålast på 0,46 liter milen vid landsvägskörning och det på sommaren vilket motsvarar 0,4 liter diesel per mil.
EU borde göra som USA och basera förbrukningssiffrorna på olika bilägares reella förbrukningssiffror vilket ger värden närmare verkligheten kan jag hålla med om.
Som jag skrev ligger jag på 0,35 - 0,38 l/mil på landsväg med en minibuss och 110 hästars diesel. Med landsväg menar jag vägar på 90 - 100 km/h. Motorväg på 110 - 120 km/h så drar den mer, då tar det högre luftmotståndet för minibussar ut sin rätt, men i 90 - 100 km/h tycker jag förbrukningen är helt okej. Räknar jag in blandad körning som för min del innebär 60 procent landsväg och 40 procent stadstrafik, så ligger jag på 0,46 - 0,5 l/mil. Detta sommar som vinter. Jag har inte märkt av någon större skillnad i förbrukning mellan vinter och sommar för min del. På vintern går fläkt och värmen, på sommaren går fläkt och luftkonditionering. Jag tror det drar ung. lika mycket. Jag har motorvärmare (dock inte kupévärmare) och motorn är klar och uppvärmd när jag startar den.
Jag hävdar att det är fler på landsbygden och glesbygden som har bil än boende i tätort och innerstaden. Jag tror att det procentuellt är färre hushåll på landsbygd och glesbygd som är billösa jämfört med de som bor i stan.
Ja det bor många i städer, men har verkligen de boende i städerna procentuellt fler hushåll med bil än boende på landsbygd och glesbygd? Det tror inte jag, för den som bor i stan behöver inte bil lika mycket som den som bor på landsbygd och glesbygd. När jag bodde i stan så var det knappt någon omkring mig som hade bil. Nu när jag bor på landsbygden och i glesbygd så har alla bil omkring mig. För man måste ha det för att ta sig någonstans. Det finns en buss och den går en gång i timmen på vardagar. På helgerna ytterligare begränsad trafik. Här finns varken tunnelbana eller spårvagn.
Tittar man på körkort så vill jag hävda att det är fler unga med körkort i landsbygd och glesbygd, än unga i storstäder som har körkort. Jag hävdar även att unga med traktorkort och som kör Epa-traktor procentuellt är fler på landsbygd och glesbygd än i innerstad och tätort.
Så om vi bakar ner detta så menar jag att bil såväl som körkort procentuellt sett är vanligare på landsbygd och glesbygd i förhållande till folkmängden på landsbygd och glesbygd, än det är i innerstad och tätort.
Och vi som bor på landsbygden och i glesbygd, vi kör våra bilar mer än de som bor i städerna eftersom vi har större och längre avstånd. Jag har 4 mil till närmaste köpcenter, det är 8 mil tur och retur om jag ska ha något mer än mat och reservdelar till gräsklipparen.
Det är något fler som har bil på landsbygd än i tätort räknat per tusen invånare, men Stockholmaren som har bil kör flera mil per år än landsbygdsbilisten som äger en bil . För några år sedan 1519 mil mot 1399 mil per år.
Om nu minibussen möjligen rymmer fler resenärer och klarar mer bagage så förstår jag inte varför lantortsbilisten inte skulle kunna välja tex en Priushybrid med 0,52 l/ mil i snitt för hela året jämfört med dieselbussen som har en förbrukning av 0,46-0,5 l/mil vilket motsvarar 0,52-0,57l/mil bensin sett till CO2 utsläpp och energiinehåll och då inte medräknat att bensinen har en inblandning av etanol som har än lägre energiinehåll än diesel. Priusen klarar även den snittförbrukningen med högre hastigheter än bussen och förbrukningen blir förstås ännu lägre för hybridbilen om man nöjer sig med bussens hastigheter.
Fusket kommer av att man vill ha så bra förbrukningsresultat som möjligt. Bilen blir preparerad:
1). Smalare lågfriktionsdäck med mycket högt lufttryck. Helt släta navkapslar som täcker hela hjulsidan.
2) Bromskaliprarna trycks ända in i bromscylindrarna så att inte bromsbeläggen ligger an mot bromsskivorna.
3) Hjulvinklar och lutning ställs in för lägsta motstånd. Ingen toe in eller camber här inte.
4) Oljan i differential och växellåda bytes till typ med mycket låg friktion.
5) Alla springor tejpas på karossen för att minska luftmotståndet. Även motorns luftintag fram maskeras av samma anledning. Antenner finns inte och troligtvis glömmer man att fälla ut backspeglarna.
Nu är bilen klar för att testa rull och luftmotstånd. Det gör man genom att köra upp bilen i 120 km/tim, stänga av motorn och registrera hur hastigheten avtar. Dessa värden används för att ställa in den "rullande landsvägen" som är nästa testställe.
Notera att landsvägstesten görs på hög höjd i tunn luft i bergen i Spanien => mindre luftmotstånd. Vägbanan maximalt luta1,5%. Det gör den också och det är nerför.
Nu ska fordonet även köra åt andra hållet, men det står inte i reglerna att det ska vara på samma vägbana. Därför körs den på en vägbana bredvid som fiffigt nog lutar 1,5% åt andra hållet.
Nu går man till aktion på den rullande landsvägen, men först måste man byta motoroljan till en racingolja som ger låg friktion. Dessutom justerar man elektroniken för insprutningen för lägsta koldioxidutsläpp.
Testerna får heller inte göras vid en temperatur som är 30 grader eller högre, så därför görs den vid 29,5 grader. Motorn kommer fort upp i rätt arbetstemperatur. Kylaren är också delvis täckt.
Generatorn är inte inkopplad heller. Kör bara på batteriet.
Materialet på den rullande landsvägen är vald för lägsta froktion.
När man sätter igång bilen på den rullande landsvägen så startar man med tvåans växel för att sedan direkt lägga in högsta växeln. Drar mindre bränsle har det visat sig.
Man använder ett specialbränsle. För bensinbilar är detta på 96,2 oktan, vilket ger ännu bättre bränsleeffektivitet.
Bilen man testar är ordentligt inkörd. Den har gått ett par tusen mil så allt är inslitet. Det är dessutom den lättaste varianten i modellserien man utgår ifrån, så i verkligheten kan fordonet väga upp till nästan 200 kg mer med alla mattor och utrustning.
Vid sammanställning av förbrukningsvärdena, hyfsas dessa med 4% för att kompensera för eventuella mätfel.
Jag tror detta förklarar varför din nya bil aldrig kommer ner i redovisade förbrukningssiffror. Skulle vara om man bogseras i så fall.
Man borde tänka på att en helt ny bil ofta förbrukar mer bränsle innan den är helt inkörd. Därför borde man räkna bort de första 1000-1500 milen, för att få mer rättvisande siffor. Räknar man från första milen, är jag inte förvånad om förbrukningen verkligen blir missvisande.
Alla bilar som jag har ägt har hållit vad de lovat betr bränsleförbrukning.
Jag kör just nu en Hyundai I30 CRDI och den drar på motorväg mellan 0,43-0,45 l/mil.
Mixad körning med landsväg och stad så ligger den på strax under 0,5.l/mil.
Om jag dessutom skärper mig och kör ren eco-körning kommer jag ner till 0,4 l/mil.
Detta gäller dock inte vintertid, då stiger förbrukningen med upp till 1dl/mil.
Enligt tillverkaren ska den dra 0,47 l/mil blandad körning vilket jag tycker stämmer ganska bra sommartid.
Det som påverkar är naturligtvis körstil.
Här kommer några tips.
1. Undvik stopp i stadstrafik.
2. Undvik ryckig körning med omväxlande fullgas och tvärnit.
3. Välj så hög växel som möjligt men utan att överbelasta motorn. Lär dig att lyssna på motorn.
4. Gasa lite extra vid nedförsbacke på motorväg och släpp på gasen lite lätt vid uppförsbacke.
5. Höj däcktrycket en aning.
6. Håll avstånd till framförvarande bil då blir punkt 1 och 2 lättare.
att vw 1.6 dieseln är törstig är då inget nytt. vet inte vad man ska göra åt kunderna som gnäller hela tiden på bilarna sina som drar ca 2 dl mer än vad som sägs lite borde man veta som tillverkare att man måste testa bilarna på väg också tycker man!
caddyn ska klara sig på 0.6/milen men har inte hört nån som lyckats få ned den under 0.7 0.8-0.9 är mer relevant!
Nä den dag då japsarna blir stor så ser nog verkligheten annars ut. ta bara mazda subaru m.m. dessa märken är då lite mera exakt å rättvist lagda !
Man kan lätt förledas att tro att ens bil uppfyller fabrikantens förbrukningssiffror när man tittar på den momentana förbrukningen som visas i färddatorn. Oftast är värdena för optimistiska. Dels är inte visningen kalibrerad, dels visar hastighetsmätaren för högt värde och sist men inte minst är visar trippmätaren långre körsträcka än veklig.
Man kan tro att om bara färddatorn visar ett visst värde som tex ska överensstämma med landsvägskörning, så är allt ok. Men det ingår flera moment i denna körcykel som om man utförde dessa ger ett högre verkligt förbrukningsvärde. När dessutom kör långa sträckor på landsväg i "slipstreamen" bakom andra fordon har man en fördelaktig körsituation som egentligen ska ge bättre värden än de som fabrikanten redovisar för landsvägskörning.
Väger man in alla faktorer så är det högst osannolikt att man idag kommer ner i fabrikanternas fiktiva förbrukningssiffror.
Att bränslebluffen stiger handlar ju egentligen helt om att ni väljer att redovisa skillnaden i procent, när förbrukningen halveras så gör en dl skillnad dubbelt så hög felmarginal i procent....
En dl extra vid vanlig körning är fortfarande en dl extra även om en bil bara drar hälften, när ni väljer att räkna i procent så blir det missvisande och vad jag har hört så finns det ingen som tankar procent utan liter och deciliter !
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.