Nästa artikel
Bråk om miljözoner i samband med att trafikdirektör petas
Nyheter

Bråk om miljözoner i samband med att trafikdirektör petas

Publicerad 4 januari 2019 (uppdaterad 11 oktober 2023)
Miljöförvaltningen och trafikkontoret ifrågasätter miljözoner i Stockholm, vilket har utlöst ett bråk med trafikborgarrådet.

Rapporten skulle presenterats för partierna i början av året, men läckte under julen ut i Dagens Industri. Rapporten säger att de miljözoner som är planerade, utöver Hornsgatan, inte behövs då man ändå kommer nå miljökvalitetsnormen 2022.

I samband med läckan skriver DI om anonyma källor som anklagar trafikborgarrådet Daniel Helldén (MP) för att försöka påverka rapporten, i samma veva fick också trafikdirektör Jonas Eliasson sparken - vilket Helldén enligt S-källor till både DN och DI ska ha krävt under förhandlingarna efter valet.

– När vi fått en dragning av rapporten ställde vi frågor om den när vi inte förstod. Det har man fått till att vi försöker påverka utredningen. Men det är min uppgift som ordförande i referensgruppen att förstå vad de presenterar, säger Daniel Helldén till DN

Helldén hävdar att S-källorna tar tillfälle att smutskasta honom efter att Miljöpartiet inte valt att samarbeta med S och att förhandlingarna aldrig var inne på såna detaljer. Skälet till att Eliasson fick sparken ska enligt Helldén inte heller varit rapporten. 

– Nej, rapporten presenterades efter att det var klart.  Det händer efter varje val att förvaltningschefer flyttas runt, det är inget ovanligt. Det handlar ju ofta om att dialogen inte fungerar smidigt mellan direktör och borgarråd. Men jag kan inte offentligt prata om skälen varför en anställd person lämnar sin tjänst. Det vore tjänstefel, fortsätter Helldén till DN.

Trafikförvaltningen och miljöförvaltningen står fortsatt bakom rapporten och dess beräkningar. Helldén hävdar att de gör fel analys och att rapporten inte nämner att "vi 2020 är skyldiga att införa miljözoner". Miljödirektör Gunnar Söderholm tror dock att detta handlar om något annat.

– Jag tror inte att det i grunden handlar om luftkvaliteten utan om bilar eller inte bilar. Om man vill minska antalet bilar finns det enklare sätt, som att höja trängselskatten, säger han.

Diskutera: Vad tycker du om miljözoner? 

Ämnen i artikeln

Kommentarer

#12t • Uppdaterat: 2019-01-08 23:52
A.L

John: Tyvärr är det fortfarande inte ett svar på min fråga. Det du behöver svara på - utan att hänvisa till Naturskyddsföreningens med eller mindre ofullständiga illusioner (som är fyllda av obesvarade frågor, men det finns faktiskt fler s.k forskare som lagt fram teorier för detta - återkom om du vill ha en förteckning över dem) om att vi skall bromsa vår produktivitetstillväxt genom minskad arbetstid - är vem eller vilka som skall bekosta den lägre levnadsstandarden.

Hur skall vi få mediciner utan produktion? Hur skall vi få mat tan transporter och hur skall våra barn få fortbildning utan läroböcker?

Det är fortfarande det här motsatsförhållandet jag vill ha svar på.

Och även om John uppenbarligen inte känner till det så är jag långt ifrån ensam om den här frågeställningen. Den finns till och med att läsa i nuvarande regerings eget utredningsmaterial, eller det som kallas för ESO.rapportflora och den har också diskuterats och ventilerats flitigt hos både OECD och i IPCC:s eget underlag.

Så vem skall få det sämre och varför?

MVH AL

#12u • Uppdaterat: 2019-01-08 23:52
A.L

Dubbelpost.

#12v • Uppdaterat: 2024-05-13 23:49
Gäst (ej verifierad)

AL: Du förstår tydligen inte att man behöver ta ett steg i taget i samhällsutvecklingen! Precis som en annan postare här tänker du svart-vitt. Fundera istället på vem som ska betala när miljö och klimat är ur balans, för detta kommer inte bli gratis. Redan idag kostar detta enorma summor. Att mycket av jordens resurser inte är oändliga och speciellt inte på så vis som de har hanterats hittills, verkar inte många vilja förstå.

När det gäller arbete är det många som mår dåligt för att de arbetar för mycket. Är det bättre att bli utsliten och helt sjukskriven, istället för att dra ned på tempot och orka ett helt arbetsliv? Det gäller att kunna leva ett hållbart liv och då tycker jag det är upp till var och en hur mycket man vill arbeta. Eller är löneslaveri att föredra?

#12w • Uppdaterat: 2019-01-09 08:25
Axa

Notarius
Din capslock har fastnat.
Jag tror du behöver tagga ner 75%.

För övrigt angående konsekvenserna, både ekonomiska och ifråga om levnadsstandard, att bli kostsamma. Med tanke på vad klimatforskarna visar kommer tex knappast skogsbränder att minska.
http://time.com/5497613/california-camp-fire-worlds-costliest-natural-disaster/

Tror knappast svenska bönder var särskilt glada efter sommarens torka och har förlorat ekonomiskt en hel del.

#12x • Uppdaterat: 2019-01-09 09:12
Apex

Axa

Vad är en klimatforskare? Går man på någon speciell skola eller utbildning för att bli det? Eller räcker det bara att kalla sig för det och komma med domedagsprofetior?

#12y • Uppdaterat: 2019-01-09 09:53
A.L

Axa: Javisst, de svenska bönderna var sannolikt ganska missnöjda.

Tycker Axa att de svenska klimatåtgärderna lyckades stoppa torkan (där bakgrundsvariablerna är okända)?

Nej just det. Värmeböljan kom i alla fall - med eller utan svensk nedmontering av välfärden och trots att vi sänkt koldioxidutsläppen i Sverige.

Så kommer det även bli i framtiden - oavsett om så Axa stänger ned hela Sverige.

Därför är inte en klimatinvestering någon investering. Det är en kostnad, en fullständigt orimlig sådan. För att motivera åtgärder utan effekt hamnar vi långt ute i den ideologiska och religiösa delen av diskussionen. Det är också där vi kommer kunna placera Axa:s kommande svar.

MVH AL

#12z • Uppdaterat: 2019-01-09 09:58
Skodaägare

"Vad är en klimatforskare? Går man på någon speciell skola eller utbildning för att bli det? Eller räcker det bara att kalla sig för det och komma med domedagsprofetior?"

I Sverige verkar det räcka att man är agronom som Johan Rockström, eller meteorolog som Pär Holmberg. Den senare verkar ju vara en trevlig filur:

https://uvell.se/2018/12/21/en-gron-extremist/

#130 • Uppdaterat: 2019-01-09 10:36
A.L

John:

Jodå, jag förstår tvärtemot vissa andra vad dessa steg innebär i praktiken. Det är därför jag - jämte både OECD, IPCC, ESO, Naturvårdsverket eller för den delen stora delar av forskarkåren frågar oss hur den anförda ideologin skall bekostas och av vem..

Redan idag har vi exempelvis orimligt höga bränslepriser och med miljözonerna väntas ytterligare skenande kostnader för något som - likt inskränkningarna av lokala koldioxidutsläpp - inte innebär någon konkret nytta. Priser som medför att lilla Lisa inte kan åka till fotbollsträningen, att det äldre paret inte har möjlighet att besöka sina barnbarn eller att undanträngningseffekterna i de offentliga budgetarna inskränker andra inköp, såsom acceptabel mat till våra gamla, mediciner, fler undersköterskor eller bra läromedel till våra barn.

I fallet vägar har vi dessutom investerat mångmiljardbelopp i förväntade nyttor såsom tillgänglighet och kortare restid som nu helt utan rationella skäl stryps bort. Dessa investeringar har politikerna dessutom systematiskt skruvat ned, med konsekvensen att vi fram till år 2020 väntas tappa 62 miljarder (räknat som andel av BNP). Resurser som skulle räcka till både alternativa miljösatsningar, ett stärkt försvar eller 800 000 st höftledsoperationer.

Infrastruktur innebär högre produktivitet och därmed högre tillväxt i ekonomin (det som Naturskyddsföreningen vill ta bort - dock utan att precisera hur). Totalt sett svarar transporterna för c:a 5,5% av förädlingsvärdet i svensk ekonomi (i andel av BNP). År 2018 motsvarar det över 250 miljarder kronor. Det är i närheten av vad vi lägger på all vård i Sverige på ett år.

Men miljön då frågar sig både John och Axa, vad kostar framtida problem kopplade till tesen om global uppvärmning?
Ja om modellerna stämmer sannolikt ännu mer. Men problemet är fortfarande att den svenska fanatismen inte har någon konkret effekt på andelen fossila utsläpp. Den innebär fortfarande att vi flyttar utsläppen från Sverige till andra regioner i världen. Eftersom utsläppet (som vi ju skall undvika genom att piska oss själva enligt klassisk flagellantstil) kvarstår kommer den där framtida - högst osäkra - tesen inträffa i alla fall. Vi har då lyckats späka oss själva (genom exempelvis sämre vård, skola och omsorg) utan att undvika framtida skräckscenario. Vad är meningen med det?

Frågan är därför fortfarande obesvarad, precis som att teoribildningen eller modellerna inom klimatområdet i mångt och mycket är ofullständiga.

MVH AL

#131 • Uppdaterat: 2019-01-09 10:36
Axa

Nej, naturligtvis räcker det inte med att bara Sveriges insats. Miljö och klimat är numera ett globalt problem och bör således lösas internationellt.
Problemet är att alla ska skydda sina egna intressen. Det blir intressant när konsekvenserna blir konkreta, allvarliga och ekonomiska.

#132 • Uppdaterat: 2019-01-09 14:25
A.L

Bingo Axa. Tänk att vi äntligen kunde komma fram till det.

Den globala uppvärmningen är ett globalt problem. Den kan inte hanteras med lokala åtgärder. Det som krävs för att modellerna inom området skall vara relevanta är en enhetlig politisk insats (inkluderande USA, Kina, Ryssland, Indien och några till), inte frivilliga avtal eller ideologiskt satta miljömål formulerade av någon fanatisk ytterlighet i norra delen av Europa.

Det är därför som ingen kan räkna hem några investeringar inom området och det är därför som Sveriges omställning är helt lönlös och i princip bara ett slag mot oss själva. Vi gör oss alla fattigare samtidigt som den framtida tesen ändock kommer att realiseras.

Därför bör samtliga svenska klimatåtgärder läggas ned. De frigjorda resurserna kan sedan nyttjas till andra mer konkreta åtgärder. Här är ett axplock (lånat från Per Kågesson):

-Negativa effekter av växtförädling och minskad genetisk variation hos odlade växter.
- Utarmning av jordar och reducerat näringsinnehåll i livsmedel.
- Ökande halter av kadmium i åkerjord till följd av fosforgödsling.
- Effekter av bekämpningsmedel och rester av dem.
- Hot mot pollinering genom skador på bin och humlor.
- Spridning av nanopartiklar av ämnen som aldrig tidigare förekommit i sådan skala och/eller form.
- Utsläpp av ämnen som medverkar till nedbrytning av ozonskiktet.
- Användning och utsläpp av hormonstörande ämnen, t.ex. bisfenol A.
- Högfluorerade ämnen i bland annat impregnerings- och rengöringsmedel samt brandsläckningsskum.
- Överanvändning av antibiotika och tillväxthormoner.
- Växande förekomst av mikropartiklar av plast i sjöar och hav.
- Högaktivt avfall från kärnkraft och vapenproduktion.
- Buller

Ja det är till och med mer relevant med Helldens censur än att svenskar bekostar amerikanska bilresor och kinesiska krigsövningar.

MVH AL

Missa inget från Vi Bilägare

Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.