Ju högre en bil är desto större blir risken för att den kan välta. Därför borde antisladd vara standard, menar Vi Bilägares Erik Rönnblom.
Ju högre en bil är - och därmed dess tyngdpunkt - desto större blir risken för att den kan välta. Terrängbilar och så kallade pick-ups hör till riskgruppen. Problemet är att dessa bilar ofta har lång fjädringsväg och mjuk fjädring.
Men när Mercedes A-klass välte, berodde det inte på för mjuk fjädring, eller som vissa hävdade, på för snabb rattkorrigering av föraren. Det räckte med för hög tyngdpunkt i förhållande till längd och bredd.
Den lilla stadsjeep, Suzuki Jimny, jag själv välte med för fyra år sen hade samma fel som A-klass. Dessutom var fjädringen så hård att den blev till en slangbella som till och med välte bilen åt "fel" håll när accelerationen i sidled plötsligt släppte sitt grepp.
Det finns olika sätt att förbättra oddsen. Man kan använda elektroniska program som ställer om för landsvägskörning. Mellan fyra ögon har jag också fått höra av en däcktillverkare att de blivit ombedda att ta fram ett däck med lite sämre grepp så att en viss stadsjeep skulle sladda vid undanmanövertester i stället för att riskera att välta!
Vi Bilägare har förstås testat Dacia Duster i undanmanöverprov (klicka här för att läsa testet). Vår testbil hade dock antisladdsystem. Utan passagerare går systemet in ovanligt tidigt och bromsar ned hastigheten.
Trots allt bygger krängningen upp en accelererande kraft som driver bilen ur den kurs föraren försöker hålla. Med motsvarande fem personer och 25 kg i last vid 70 km/tim, går Dacia Duster rakt fram i tredje svängen, det vill säga då man har undvikit ett hinder på vägen och försöker ta sig tillbaka på rätt körbana.
Duster skulle gå tillbaka på rätt sida men först när bromsningen på vänster framhjul släppte. Det vi betygsätter är balans, beteende och den fart med vilken bilen klarar sig igenom. Testbilen klarade ungefär 67 km/tim och det är godkänt.
Men hur bilen beter sig utan antisladdsystemet är svårt att veta. Att köra utan var inte möjligt. Det aktiverades automatiskt när hastigheten överskred 50 km/tim. Vi vet i och för sig inte om Duster välter vid en undanmanöver utan antisladdsystem - troligen inte. Men bilen blir lättare att hantera med detta elektroniska skyddsnät.
Vid en förfrågan till importören om inte man skulle ändra uppfattning och inkludera ESP i standardutrustningen fick vi till svar:
- Det är Daciamentalitet att kunden bara ska betala för det han vill ha. Men om flertalet väljer att köpa till antisladd, finns ingen anledning att inte inkludera det i standardutrustningen.
Risken är att de som bäst behöver antisladdsystem inte vill betala för det.
Diskutera: Borde antisladd vara standard på alla bilar?
Men när Mercedes A-klass välte, berodde det inte på för mjuk fjädring, eller som vissa hävdade, på för snabb rattkorrigering av föraren. Det räckte med för hög tyngdpunkt i förhållande till längd och bredd.
Den lilla stadsjeep, Suzuki Jimny, jag själv välte med för fyra år sen hade samma fel som A-klass. Dessutom var fjädringen så hård att den blev till en slangbella som till och med välte bilen åt "fel" håll när accelerationen i sidled plötsligt släppte sitt grepp.
Det finns olika sätt att förbättra oddsen. Man kan använda elektroniska program som ställer om för landsvägskörning. Mellan fyra ögon har jag också fått höra av en däcktillverkare att de blivit ombedda att ta fram ett däck med lite sämre grepp så att en viss stadsjeep skulle sladda vid undanmanövertester i stället för att riskera att välta!
Vi Bilägare har förstås testat Dacia Duster i undanmanöverprov (klicka här för att läsa testet). Vår testbil hade dock antisladdsystem. Utan passagerare går systemet in ovanligt tidigt och bromsar ned hastigheten.
Trots allt bygger krängningen upp en accelererande kraft som driver bilen ur den kurs föraren försöker hålla. Med motsvarande fem personer och 25 kg i last vid 70 km/tim, går Dacia Duster rakt fram i tredje svängen, det vill säga då man har undvikit ett hinder på vägen och försöker ta sig tillbaka på rätt körbana.
Duster skulle gå tillbaka på rätt sida men först när bromsningen på vänster framhjul släppte. Det vi betygsätter är balans, beteende och den fart med vilken bilen klarar sig igenom. Testbilen klarade ungefär 67 km/tim och det är godkänt.
Men hur bilen beter sig utan antisladdsystemet är svårt att veta. Att köra utan var inte möjligt. Det aktiverades automatiskt när hastigheten överskred 50 km/tim. Vi vet i och för sig inte om Duster välter vid en undanmanöver utan antisladdsystem - troligen inte. Men bilen blir lättare att hantera med detta elektroniska skyddsnät.
Vid en förfrågan till importören om inte man skulle ändra uppfattning och inkludera ESP i standardutrustningen fick vi till svar:
- Det är Daciamentalitet att kunden bara ska betala för det han vill ha. Men om flertalet väljer att köpa till antisladd, finns ingen anledning att inte inkludera det i standardutrustningen.
Risken är att de som bäst behöver antisladdsystem inte vill betala för det.
Diskutera: Borde antisladd vara standard på alla bilar?
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
http://media.folksam.se/2007/02/09/bra-monsterdjup-pa-dacken-raddar-liv-se-filmerna-som-visar-den-dramatiska-skillnaden-i-nytt-sladdtest/
Från artikeln;
"Antisladdsystem är det bästa sättet att undvika livsfarliga sladdolyckor på snöiga vägar. Men även däckens standard spelar stor roll. "Bra däck förhindrar eller lindrar effekterna av många sladdolyckor vintertid", säger Maria Krafft, trafiksäkerhetsforskare på Folksam.
Andelen dåliga vinterdäck, det vill säga däck med ett mönsterdjup mindre än 5 millimeter, uppskattas till 16 procent av den nuvarande bilparken. Det motsvarar 686 000 bilar*. "
LEIFER: Oj, Claes Tingvall och Folksam. Verkligen trovärdiga källor du hittat :-). Nu är i alla fall jag frälst, halleluja, Amen.
Föraren är 99% av trafiksäkerheten. I resterande procent ryms alla dina argument, Leifer.
Tommy , föraren är viktigt men är inte felfri eller fullkomlig. Dessutom är vi flera i trafiken, det är ett samspel som måste fungera ihop. Därför behövs säkra vägar, bra vinterunderhåll av vägar, rimliga hastighetsgränser, bra fordon, bra ljus, bra däck på fordonen. Så nej, föraren är inte 99% (även AL känner till detta), dessutom är privatbilister amatörer och inte yrkesförare.
Läs förresten motormännens betygsättning av vägnätet här t.ex..
"Av landets mest trafikerade vägar är 30 procent direkt undermåliga trafiksäkerhetsmässigt."
http://www.aftonbladet.se/bil/trafik/article250210.ab
"DEN KLARSYNTE", nja det finns massor av studier utomlands som visar samma sak.
T.ex. denna som innehåller studier från flera länder.
ESC=ESP
http://www.esafetyaware.eu/en/activities/esc_information.htm
eller
http://en.wikipedia.org/wiki/Electronic_stability_control
"Numerous studies around the world confirm that ESC is highly effective in helping the driver maintain control of the car, thereby saving lives and reducing the severity of crashes"
För den som inte orkar läsa. Här är en film. i Början säger hon
"experts (inte tingwall) are calling it the most important saftey feture since seat belt"
http://www.youtube.com/watch?v=pQq-4KYBxsI
Tommy du får fundera vilken bil du skulle vilja att dina barn skulle köra.
Kör du en rumänsk runkbil kanske du inte förtjänar antisladd!
Jag åker hellre med Sebastien Loeb i en rumänsk runkbil, med blanka snednötta sommardäck i januari, än en stockholmare i en ny SUV med alla finesser!
Du blandar ihop så mycket Leifer att det blir svårt att föra en nyanserad diskussion (utan vi hamnar som vanligt ute i ytterligheterna istället). Det jag hade synpunkter på var ditt första påstående att man ostraffat kan bete sig hur som helst i trafiken så länge man håller hastigheten. Bevisförning eller vem som eventuellt sedan kan skuldbeläggas eller anses medskyldig till en olycka (förmildrande omständigheter) är en helt annan fråga. Utgångspunkten är att man, tvärtemot vad Leifer tidigare påstod, begår ett lagbrott om man kör sin bil på ett vårdslöst sätt.
MVH AL
När det sedan handlar om olika körstabilitetssystem visar studier att ABS inte ger samma säkerhetshöjande effekt i trafiken som ESP. Någonstans mellan 3 och 5 procent brukar man dock kunna tala om. ESP däremot har visat sig oerhört effektivt och särskilt i halka. Där ligger riskreduktionen någonstans mellan 25 och 55 procent i jämförelse med de fordon som saknar tekniken, det senare avser halt väglag. Systemet är alltså oerhört effektivt - även med kompensationseffekterna inkluderade. En viktig förutsättning är dock att man som förare skall köra fordonet som om det inte hade tekniken installerad. I annat fall kan en del av säkerhetsförbättringen ätas upp av ett högre risktagande (s.k riskkompensation). MVH AL
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.