Bilfrågan: Varför bästa däcken bak?

Den som tycker att det INTE är så viktigt att kunna styra, bromsa eller undvika vattenplaning sätter de bästa däcken bak. Övriga sätter de bästa däcken fram. Hur svårt är det?

Trasten.
Har guwester test inte med naturlagarna att göra?

Tänkte hålla mig borta från det här växande kommentarsfältet. Det här har ju diskuterats igenom ordentligt tidigare där några bakåtsträvande individer som inte kunnat ta till sig nya tankar envist hävdat att de bästa däcken ska sitta fram, trots att välformulerade argument framförts varför man numer rekommenderar att placera de bästa däcken bak.

Ser att Freddedw kör med en ny analogi. I den tidigare debatten använde jag själv ett par andra.

Men jag ser att det finns motsträviga typer, som Bortom, som inte kunnat tänka om.

Kapten påstår sig också vara av motsatt uppfattning, men det framgår egentligen inte alls av det han skriver.
Han skriver att ett par millimeters skillnad i mönsterdjup är betydelselös och att skillnaden mellan olika däcksmodeller (även av samma fabrikat, alltså) kan vara större. Och visst kan den det!
Huruvida ett par millimeter har betydelse eller inte beror på däcksmönstret och slitaget. Jämför man med ett helt nytt däck med liknande mönster, vilket är det normala, så har han säkert rätt - men är bägge däckparen slitna så blir varje millimeter viktig.
Alltså förstår jag att Kapten tycker att frågeställaren gör rätt - och jag håller med, under förutsättningen att det är framdäcken som slits snabbast. Om skillnaden i det fallet är liten så får man säkert ett jämnare däcksmönster över tiden om man sätter de nya fram.

För här finns ju ett problem, som Kapten alltså pekar på, men som tydligen Freddedw klarar av. Det kanske inte ens är ett problem.
Vi tänker oss sprillans nya däck runtom. Efter en tid är framdäcken så dåliga att de behöver bytas. Då sätter jag alltså de inte alls lika slitna bakdäcken fram och de nya bak. Nu kommer rimligen framdäcken att behöva bytas efter en kortare sträcka än de första. Även nu sätts bakdäcken fram - och de är ju i bättre skick än vid det första bytet, eftersom de inte rullat lika långt.
Alltså kommer framdäckens nivå att inte variera så mycket, trots allt.

Till och med saabnisse, som jag trodde om bättre, förespråkar de bästa däcken fram.

Klarsyn gör just ett sånt där felaktigt resonemang som man kunde se i den förra debatten. Det kan verka logiskt - och man trodde ju så i många herrans år innan man visste bättre - men ökar risken markant för att bli omkörd av bakvagnen.

MrPontus ger det enda vettiga argumentet för de bästa däcken fram - bromsförmågan blir bättre. Men skillnaden är inte så stor och håller man på att dra in i betongsuggor så undrar jag mest hur man kör över huvud taget.
OK, du får en något kortare bromssträcka, men ökar risken för att bakhjulen släpper och drar ut i en bredsladd.

Ser att hultarn har flera länkar som jag inte själv tittar på - jag behöver inte övertygas. Men du som tycker tvärtom - se dem och försök att fortfarande argumentera emot efteråt.

Erikivan72 är grovt ironisk. :-)

Boxer påstår att bakhjulssladd går att hantera.
Ja, ett planerat uppställ på ett lagom halt underlag utan större variationer kan vara underhållande. Jag minns en perfekt vinterdag för många år sen då jag hela dagen styrde min gamla Volvo mer med gasen än med ratten. Just där och då hade jag bättre kontroll genom att köra på det sättet - men jag körde sannolikt också lite fortare och hade lika sannolikt en längre bromssträcka. Och hur ofta har man ett så perfekt underlag?
En ofrivillig sladd, speciellt när man håller på och bromsar allt vad man kan, är definitivt inte roligt!
Det är i alla lägen bättre att krocka med fronten först.

Det finns fler tokerier baserade på feltolkningar av verkligheten eller hemmasnickrade teorier.

Kapten har aldrig fått bakvagnssladd. Gratulerar till detta unikum. Och nu har den där lilla skillnaden i slitage vuxit till tre millimeter - och då är det inte längre så lite.

MickeAn gör en bra genomgång med viss reservation för den första punkten 5.

Vid en kraftig inbromsning så ligger 60 - 70 procent av kraften på framhjulen. Det är också av det skälet som bilar sen åtskilliga år alltid har de bästa bromsarna fram och därför som äldre bilar hade bromskraftsbegränsare till bakhjulen. För redan för 50 år sen insåg man det farliga i att låta bakhjulen låsas först.
Det minskade däcktrycket bak är också ett av skälen till att bakhjulen kan behöva lite extra grepp.

Läs trastens länkar om du inte orkat läsa de tidigare!

Det "test" som guwester gjorde gav säkert just det resultatet.
De körde rakt fram. Hur stor skillnad det var mellan däcken framgår inte alls, men den torde varit stor för att få någon egentlig skillnad i bromssträcka. Det framgår inte heller om de fick göra om försöken flera gånger på grund av sladdande bil.
Läs heller Freddedws's genomgång.

Jag brukar ha bra runt om men dom bästa bak. Har provat mig fram och vart bäst så tyckte jag.
Testbil: Volvo 940 Turbo 1991.
Bäst fram:
Detta innebar att det inte gick att komma iväg på ett säkert sätt. Bilen styrde bra men var lömsk på isig väg då returställen blev oberäkneliga, och vid broms i kurva på hal väg krävdes det rätt aggresiv attack på gasen direkt efter (Gyroeffekt bak) för att inte sladda i diket .
Dessutom väldigt trist att köra sjöis med då det bakvagnen var orolig vid gassläpp och det inte gick att få upp nån vidare fart... Inte heller jätteroligt att bakänden ibland ville vandra i sidled på våra spåriga vägar vid bromsning, trots ABS.

Bäst bak: Inga problem att komma iväg i korsningar.
Syrningen blev bara marginellt sämre tack vare högre vikt fram (min bil hade 55% av vikten fram), men kompenserades av att stabiliteten blev kanon och man visste exakt hur breda returställen skulle bli då man kunda styra bredden på huvudstället med gasen när det fanns fäste.
Vid broms i kurva höll den spåret, va betydligt säkrare att vrida lite mer på ratten, ev. släppa lite på bromsen än att börja gasa mitt i kurvan för att bakvagnen tappat greppet.
Sjöis var dessutom betydligt roligare då man fick upp farten lite mer och kunde åka på långa sköna ställ i bra fart utan att bakänden glider okontrollerat i sidled.
Och så gick den alltid stabilt i spåren.

Så har jag upplevt det. Bilen jag har nu orkar inte sladda alls så där verkar det kvitta... :)

Det som jag inte förstår riktigt är hur man först kan se på film efter film där olika bilar kör på regnvåt vägbana i en svag sväng och varje gång får sladd när de sämsta däcken är placerade baktill och sedan säga att för mig är det ändå bäst med de bra däcken fram.

En del säger att de inte fått sladd på bakvagnen men många gånger på framvagnen och tar detta som argument för att sätta de bra däcken fram. Problemet med detta resonemang är att man direkt känner i ratten om det finns minsta lilla släpp i framhjulen. Om det finns släpp i bakhjulen eller ej känner man inte av förrän man har fått en rejäl sladd. Påståendet att man inte fått bakvagnssladd men fått framvagnssladd är således starkt kopplat till detekterbarheten hos de olika sorternas släpp.

Sen kan man faktiskt också gissa att Michelin och Continental har gjort en del tester som ligger bakom deras otvetydiga rekommendation - bästa däcken bak.

Jag vill göra ett förtydligande till mitt första inlägg. Att bromssträckan minskar med bra däck fram är egentligen bara relevant om man kan bromsa i helt rak linje och på en yta som har väldigt lik friktion hela tiden (så att det inte hugger ojämnt och inducerar vridrörelse). Detta är i princip en teoretisk, stark idealiserad bild som kan återskapas på ett flygfält eller liknande. För alla andra fall är det bäst med bra däck bak.

Suverän sammanfattning, Roy.
Hur en samling bilförare på ett forum kan sitta och idiotförklara världens samlade expertis, övergår mitt förstånd!
Och hela tiden detta snack om vattenplaning, jag kör mina däck tills dom är slut, under 2 mm.
Kör 2500 mil per år, på snabba vägar, i alla väder, och kör aldrig under hastighetsbegränsningen, och har inte haft vattenplaning sen Taunusen med michelin x, bakelitrullarna ni vet.
Det var min första bil, trettio år sen!

Oavsett hur slitna mina däck är, ligger de bästa bak, eftersom när det sägs varför de ska göra det, framstår det för mig som logiskt.

Tack för det, ducedriver!

Ett par korta sammanfattningar:
- Vad spelar det för roll om jag har något bättre teoretisk bromsverkan fram om bilen ändå kommer farande på tvären?
- Vid vattenplaning är det sällan bakhjulen följer exakt i de teoretiskt torrlagda spåren efter framhjulen, särskilt inte om man behöver väja.
- Vid riktig vattenplaning, alltså på en slät och plan yta typ helt nylagd asfalt eller betong, så är det det halaste man kan ha under hjulen. I det läget har man faktiskt ingen kontroll alls och är då glad om framhjulen släppte först så att bilen har en chans att hålla kursen.
- Ofta vattenplanar man i de hjulspår, "diken", som körts upp i vägbanan och då klaras situationen oftast upp genom att man kör upp på "åsarna".
- Som andra varit inne på, så känner man lätt i ratten om framhjulen vattenplanar, men bakvagnen måste driva ut en aning för att man ska märka något - och då är sladden redan på väg. Oftast klaras det hela upp av sig själv genom att bakhjulen får stöd av de där "åsarna". Det är inte säkert att föraren ens märker det, eftersom känslan i ratten är den dominerande.
- Det hjulpar som tappar greppet strävar alltid efter att komma först. Det är en naturlag.

Du har tur du duccedriver som aldrig fått vattenplaning, men vi som inte enbart kör i solsken har fått det, personligen har jag aldrig fått det på bakhjulen, men fram, även med nya däck!
Vattenplaning är bland det räddaste jag är för.

Finns ett mycket säkert sätt att undvika vattenplaning om det regnar mycket eller finns vattenansamlingar på vägarna och det är att sänka hastigheten men detta är nog svårt om man är van att gasa på så mycket det går.

Varför inte konkludera diskussionen med att bästa däcken ska sitta runt om? Om man kör ner till gränsen för lagligt mönsterdjup, framförallt om däcken börjar bli till åren riskerar man avsevärt försämrade egenskaper, oberoende om däcken sitter fram eller bak. En faktor tycker jag däremot har blivit bortglömd, däcksbredden.
Jag kör taxi och har genomlevt denna av norrländska mått värdelösa vinter i en framhjulsdriven bil med 225/60-16 däck av god kvalitet. Till och med i farter långt under de som jag kör i min privatbil med mer normal profil har jag totalt mist styrförmågan ett flertal gånger. Om vattenplaning är otäck så är det bara förnamnet jämfört med slaskplaning. Jag lovar att jag föredrar en bakvagnssladd med bibehållen styrförmåga hundra gånger jämfört med att totalt mista styrförmågan en enda gång.