Bilfrågan: Varför finns inte overdrive längre?

Ja, många bilar hade ju överväxel på 2, 3 och 4:an, och blev därmed 7-växlade, inte så dumt egentligen. På så sätt kunde man välja utväxling alltefter körförhållanden.

Mitsubishi Colt (tror jag) hade på 80-talet en rolig växellåda med hög och lågväxel, för bättre acc eller ekonomi. Mindre skillnad än på terrängbilarna.

Men idag är ju många bilar 6-växlade och ända upp till 8 växlar i automatlådor.

Overdrivelådan var en förlängning på den vanliga lådan och arbetade med planetväxel (likt en automatlåda), vill minnas att de kunde vara lite sköra om man hade stark (och trimmad) motor.

Den nämnda Coltens dubbla utväxlningar för sin 4-växlade låda visade i ett test av Teknikens Värld inte innebära några praktiska fördelar jämfört med en vanlig 5 växlad låda. Testet återpublicerades nyligen i Teknikens Världs "spinoff"-tidning för klassiska bilar.

Idag finns däremot eko-lägen (bl a Fiat) och andra elektroniska system för styrning av ens bils totala känsla för ekonomi eller sportighet (exempelvis Alfa Romeos DNA-reglage som påverkar turbons laddning, gaspedalens utväxling, de elektroniska stötdämparnas elasticitet samt den elektriska styrningens känsla). Idag finns alltså andra lösningar som på ett enkelt sätt optimerar bilen efter vissa körtyper - som en modern variant på gamla tiders "overdrive". :)

Mer än 5 växlar i en manuell låda - nä, då är det nog dags att låta automatiken sköta jobbet. I min nuvarande s k snål-diesel är det 5 växlar och det är fullt tillräckligt - många växlingar blir det när man kör i staden och dess närhet.
I min gamla bensinare kunde jag lägga i 5:an i runt 30 km/t och sen gick det att åka på den "nästan hela dagen" (något överdrivet). Nu - med snåldiesel - så måste man växla mycket mera. Synd att man inte la till några pengar på en automat...

Jag har funderat litet på det där med att ha lågt varvtal och hög växel och segdra. Är inte detta ganska påfrestande på kamremmen på de bilar som har sådan? Även om motorn klarar det så är min idé att kamremmen påfrestas onödigt hårt jämfört med att ha ett varvtal och växel som är mera skonsamt.

Men Hacke, transmissionen drivs inte via kamremmen.
Kamremmen utsätts för en högre påkänning vid höga motorvarv än vid låga.

Jag kommer ihåg en taxiåkare med en treväxlad Plymouth 1948 års modell som han körde med i mer än tjugo år tills han gick i pension.
Han ansåg att det räckte gott med tre växlar, det sades att han la i trean på morgonen och tog ur den på kvällen efter avslutat pass!

Opel Astra J på bilden. hade bilen i drygt 1½ år. Hade flex-ride chassie med turbo-knapp som gav extra hästar , insprutning och styvare fjädrar.

Overdrive nån?

Jo jag vet saabnisse, men funderade ändå på hur kamremmen påfrestas på olika sätt och visst har varvtalet med detta att göra. Det kan nog vara så som du säger att kamremmen slits mer av höga varvtal.
Jag tänkte mer på att vid hård belastning vid lågt varvtal kanske kamremmen "svajar" eftersom den ju alltid har ett visst "glapp" när man t.ex. släpper på gasen och strax därefter gasar igen. Den får ju inte vara för hårt spänd och det är kanske inte alltid tryckrullarna hinner med. (Det är kanske mer på kedja detta kan vara slitande)

saabnisse: är nog inte omöjligt med den gamla Plymouth:en, de hade ju en s.k. Fluid drive, som hade en turbin istället för koppling (som autlåda), och sedan en vanlig 3-växlad låda bakom (med osynkad etta förstås...)
Där kunde man starta på 3:an, men det tog sin runda tid...

Annars är ju automat kalas, om man nu inte absolut vill växla.. ;-)
Faktum är att bruksbilen jag har, har en högre slutväxel än motsvarande manuell, och därför drar mindre på långkörning. Typ overdrive alltså.

Hacke 1, varför skulle man köra så ryckigt bara för att man ligger på ett lågt varvtal? Det kan ju snarare vara tvärtom.
Hur som helst har ju saabnisse rätt.

Överväxeln var ett påhäng på gamla konstruktioner och gav endast ökade transmissionsförluster jämfört med en fem- (eller mer) växlad låda som ger minst samma låga utväxling (höga växel).

Nog har Hacke1 rätt (i sin första kommentar) att det blir högre belastning på kamremmen vid högt vridmoment, en följd av hög växel och lågt varvtal.

Ju högre belastning, ju högre är trycket i cylindrarna när utblåsningsventilerna skall öppna. Det kräver i sin tur en större kraft för att vrida runt kamaxeln.

Men den utan tvekan största belastningen och därmed ökade slitaget får man på övriga motorkomponenter samt hela drivlinan. Dels blir rotationen mer olikformig: ju lägre varvtalet är, ju färre cylindrar och ju högre moment, samtidigt som smörjoljefilmen blir tunnare vid låga varvtal för att vara noll vid en stillastående belastning.

Därför kan jag absolut inte rekommendera att lägga in 5:an vid 30 km/h som macregor skriver. Det blir ett lägre varvtal än på tomgång och därmed max vridmoment även med en helt uppsläppt gaspedal, med vanligtvis kraftiga vibrationer som följd.