Bilfrågan: Hur häver man en sladd?

Shogun är, förutom att vara obildbar i vissa avseenden (teori och enligt egen utsago), tydligen oförmögen att ens läsa enkla texter. Jag har upprepade gånger skrivit att jag är väl förtrogen med bankörning på flera olika underlag. Detta har gått denna herre helt förbi. Vidare har jag skrivit till bl.a. Focus att jag frekvent testar min bils egenskaper. Även detta har gått herren förbi. Så, då återstår bara att konstatera att mina inlägg är för svåra att läsa och att felet därmed är mitt.

Kan någon annan på ett enkelt sätt upplysa Shougun om det jag tidigare skrivit, så att även han förstår, skulle jag vara utomordentligt tacksam. Jag lyckas nämligen inte.

Det vore intressant om någon utomstående kunde peka på att jag någonsin påstått att teori är viktigare än praktik i denna tråd. Jag kan slå vad med 1 MSEK att så inte är fallet. Även Shogun är välkommen att deltaga i tävlingen.

Shogun har hamnat snett i denna debatt, och det är hens eget fel och ingen annans.

Shogun har hamnat snett i livet som helhet.......

En kombination av teori och praktik finns tydligen inte i Shoguns värld.

T.ex att den av honom tidigare efterfrågade instruktören teoretiskt går igenom olika tekniker att häva en sladd som man sedan med samme instruktör får träna på rent praktiskt.

Denna metod är helt främmande för Shogun.

Här var det lite väl mycket munhuggning.
Rustan i någon mån, men Shogun i synnerhet ligger farligt nära en utvisning i några kommentarer.
Hyfsa till tonen, tack!
Detta skriver jag som moderator.

En teori är en fundering, en idé. Ett teorem är en bevisad idé.

Längre tillbaka i tråden skrev snabb95 något som fastnade i huvudet på mig. Om man i en sladdande bil släpper ratten så ställer sig framhjulen i tangentens riktning. Det är absolut inte sant! Släpp för guds skull inte ratten!
Om framhjulen har det minsta grepp så kommer de på grund av castervinkeln (spindelbultslutningen) att sträva efter att peka mot bilens front.

Shogun, jag har tidigare tagit dig i försvar när du blivit utsatt för massiva angrepp, för även om du kunnat vara nog så mångordig (vilket även AL och leifer kan vara) så har du ändå argumenterat med fakta, oftast i form av hänvisningar till olika undersökningar. Men här går du för långt.
Visst har du rätt i att ingen kan lära sig att, så gott det nu går, hantera en sladdande bil utan praktik. Det är det knappast någon som tror.
Men som AL påpekar så är detta ett skriftligt medium där vi, så gott det nu går, får försöka förklara oss med ord. Vilket alltså blir lite teoretiserande
I flera fall beskrivas dock det praktiska utövandet kompletterat med en förklaring till varför.
Argumentera gärna emot innehållet i dessa beskrivningar/förklaringar/funderingar/påståenden/teorier men angrip inte att vi är tvingade att hålla oss till det skrivna ordet.

Har man en bil med "extrem" caster, typ en gammal Merca eller nåt, så borde framhjulen sträva efter att dra åt det hållet bilen glider åt (friktionen bromsar hjulen, men castervinkeln gör att bilens vikt trycker på styrningen). Väldigt överdrivet exempel - men lite som en kundvagn, som man skjuter i sidled. Ju mer castervinkel bilen har, desto större blir effekten av det. Tror man kan ha nytta av det under kontrollerade former. Har den dock börjat vrida sig av bara farten så vill den nog gärna till ändläget dock. Men man kan troligen känna i ratten när "balanspunkten" infinner sig.

Förutsatt att man har en bil med tillräcklig caster. Och gott om tid och utrymme så man kan koncenterera sig på att få feeling ;)

Roj J @ På alla bilar jag kört har det gått bra. MB 190 1958, VW 1200 1963, Fiat 128 1973, Volvo 245 1985 och V70 2001 den senare med servostyrning.

Du måste lägga en kraft på ratten inåt i kurvan. När Du lättar på den kraften vrider ratten sig snabbt åt höger i en vänsterkurva även på blankis, men då med en mindre kraft. När sladden är hävd återgår ratten/hjulen till rakt fram utan hjälp, därmed blir det ingen retursladd.

Fördelen med att släppa ratten är att den inte vrids för långt med risk för en kraftig retursladd som det lätt blir om man själv försöker vrida ratten snabbt och lagom långt.

För att det skulle fungera bra vid sträng kyla på VW 1200 fick jag ta bort styrningsstötdämparen som annars bromsade rattrörelsen på tok för mycket.

Är det inte så att en positiv castervinkel gör att hjulet uppför sig som ett pivothjul: Därmed vill hjulet ställa in sig i tangentens riktning, eller?

Leta reda på ett industriområde kvällstid eller lämplig skogsväg och lek. Det var så jag och hundratusentals andra lärde oss (nu kör jag i och för sig utan sådant trams men principen är densamma).

Farligt med förare som bara klarar normalfallet (säger inte att det måste gälla TS). Jag har till och med åkt med folk som inte vågar provbromsa rakt fram när de misstänker att det är halkigt.

Som FZR600R skriver; lek. Och lär. Många har inte en susning om man hanterar bilen när det krisar. Skolexemplet är väl folk som får panik när ABS-bromsen börjar vibrera och låta.

Det kan även (om det är överkurs) vara intressant för somliga att veta hur kördynamiken påverkar bilens uppträdande. T.ex. att bromsning flyttar vikten till framhjulen och vad det innebär. De flesta har inte en susning.

Men för att återgå till det vi initialt diskuterade; fattigmans-ESP. Vid överstyrning (främst med bakhjulsdriven bil) bromsar man sig ur situationen. AL, jag förstår din princip, men bara då man har ABS-bromsar. Utan dessa? Omloppsbana? Ja, det är väl min erfarenhet från "gamla" bilar. När det är halt, låser alla hjul momentant på en bil utan ABS - Yippee Ki-Yay!