På vardagar svarar Vi Bilägare på läsarfrågor om bilar och trafik.
KOMMENTAR:
Angående frågan om tysk "supersoppa" i Vi Bilägare nummer 1/2013. Tro inte på Vi Bilägare. De vet nog att det finns mer energi i den tyska bensinen. Jag körde en husbil med svag bensinmotor mellan Uppland och Tyskland många gånger på 90-talet och hade nästan 20 km/tim skillnad på toppfarten mellan tysk och svensk bensin.
Effektökningen kändes tydligt i alla hastigheter både i Tyskland och i Sverige. Som vanligt så blir "Svensson" lurad.
Carl-Henrik Ohlsson
SVAR:
Det var en större skillnader under 90-talet på svensk och europeisk bensin. Miljöklassningen av bensin introducerades i olika steg under 90-talet i Sverige. Europeisk bensin har sedan dess följt efter och i dag är den europeiska bensinen mycket lik den som infördes i Sverige på 90-talet. Den stora skillnaden var till exempel lägre svavel- och bensenhalter.
Konsumenterna har inte blivit lurade utan har fått en bättre produkt ur hälso- och miljösynpunkt. Detta ger bättre luft och förhoppningsvis mindre sjukdomsfall kopplat till förbränningen av bensin.
Densitet är ett bra mått på energi så länge vi har samma mängd biokomponenter, i detta fall fem procent etanol. Vår vinterbensin ligger på mellan 735–745 kg/m3 och vår sommarbensin på cirka 740–750 kg/m3. Arals bensin ligger på 745 kg/m3. Skillnaden är mycket liten och det är större variationer inom Sverige än jämfört med Aral-produkten.
Erik S. Moglia, OKQ8
Diskutera: Upplever du skillnader mellan svensk och europeisk bensin?
Calle Carlquist:
– Volvo har bäst komfort och kombilösning. Utrymmena räcker. Audi är toppen utom i konbanan. Dacia är trea men slö. Hyundai är smidig men bullrig. Ford? Not so much.
Maria Dahlin:
– Audi sväljer lätt alla strandpinaler. Volvo myser på motorväg. Hyundai är i sitt rätta element på sommaren. Välj Dacia till svårtillgängligt sommartorp. Ford ingen favorit.
Anders Helgesson:
– Säg att sommarsemestern går till ett alpland. Dustern är obekväm, Focus trött, tyvärr för glest med laddstolpar för Kona, A6 är väl stor för serpentinerna. Det blir V60.
Mikael Schultz:
– A6 är rymlig, bekväm och snål, perfekt för semestern. V60 matchar, men inte baksätet. Duster för äventyrsresan. Focus är alltför klen. Kona är bra men ger mig laddningsoro.
Mer från Vi Bilägare
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
"Skillnaden är mycket liten och det är större variationer inom Sverige än jämfört med Aral-produkten."
Nå, får vi veta vilket bensinbolag inom Sverige som har den "bästa" bensinen?
"Konsumenterna har inte blivit lurade utan har fått en bättre produkt ur hälso- och miljösynpunkt. Detta ger bättre luft och förhoppningsvis mindre sjukdomsfall kopplat till förbränningen av bensin."
Nu gällde inte frågan om vi har fått en bättre produkt ur hälso- och miljösynpunkt utan om det föreligger skillnader i "effektuttaget". Jag kan själv konstatera att mina bilar drar mindre bensin med tysk tankning än vad som är fallet med svensk tankning. Undrar fortfarande varför. Intressant också att denne Moglia har så bra koll på Arals bensin ... Intressant också att det kan vara så stor variation inom Sverige. Vad beror det på? Hur som helst, mina bilar går bäst på ST1:s bensin.
Kul att ni tar upp detta. En av mina Polos vill inte ha 95 oktan när det är minus tio grader eller kallare, den småhackar innan den är varm på detta bränsle. Så nu kör jag båda på 98 oktan, och då fungerar det från start. Är det inte så att den med 95 oktan har etanol inblandat. Vilket jag tror är elakare mot motorn!?
Han fick ju inget svar på frågan, är det mer effekt i tyskbensinen eller inte?
Själv kan jag inte tanka min Volvo på 95 oktan längre trots att det står angivet i instruktionsboken att det ska vara 95 oktan.
Men sedan några år så går bilen lite "hackigt" på 95 så nu tankar jag 98 istället, inte vet jag om det blev någon miljövinst där inte.
Skiljer det i effekt på den 95 oktaniga bensinen mellan olika svenska stationer också?
OK och Tanka verkar i alla fall ha samma soppa i sina tankar, kanske ska prova ST1 och se...
Vilket djvl glidande på svaret! Maken till ormande politikerfasoner får man leta efter.
Om han anser att vi har fått en subjektv "mijövinst" hör inte hit. Det var effekten som var frågan!
När det gäller kraftlösheten i den svenska urvattnade dieseln kan jag skriva under på när som helst. Där kan man tala om att fuldriva upp bräsleförbrukningen på den Svenska fordonsparken! Svenska politiker i ett nötskal.
Fakta om detta för belackarna:
http://www.statoil.se/sv_SE/pg1334072467896/privat/Drivmedel/Vagen-framat/Europadiesel.html
Friktionen på Tyska vägar är mindre än i Sverige, du kan därför köra fortare och länge när du är i Tyskland och kör, svårare än så är det inte!!
Peugeote-Pär skriver: "Friktionen på Tyska vägar är mindre än i Sverige, du kan därför köra fortare och länge när du är i Tyskland och kör, svårare än så är det inte!!"
Njae, om friktionen är mindre och man kan köra fortare äts ju den mindre friktionen upp av det ökade luftmotståndet ...
När jag skrev att "Jag kan själv konstatera att mina bilar drar mindre bensin med tysk tankning än vad som är fallet med svensk tankning" ingår den parametern att jag tankar fullt i Kiel och kör sedan upp tanken i Sverige och likt förbaskat räcker den tyska soppan längre än vad svensk soppa gör. Det är skillnad på bensin och bensin. Tro inget annat.
Upplever samma sak som Kapten; tankar fullt vid gränsen och kommer längre än vanligt i Sverige. Speciellt med diesel.
Hej KaptenOberkommando
Du har HELLT RÄTT brukar åka varje år på semester igenom Tyskland i Europa och det är FAKTA
Ingen som har upplevt den stora skillnaden det är på diesel. När man passerat Gibraltar är det som att köra ett trimmat fordon. Här hemma bävar man för att köra i Norrlands högland. Förbrukningen blir enorm vid jämförelse med riktig diesel.
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.