Det så kallade bonus/malus-systemet fick svidande kritik när Riksrevisionen släppte sin rapport tidigare i år.
Systemet går ut på att köpare av elbilar och laddhybrider får en bonus på upp till 60 000 kronor medan köpare av de flesta andra bilar utan el- eller hybriddrift istället får betala en straffskatt under tre års tid.
Kritiken gick bland annat ut på att systemet kostar för mycket jämfört med andra åtgärder på transportområdet. Men rapporten fick i sin tur hård kritik från andra håll som hävdar att bonus/malus mycket effektivt ställt om till en mer elektrifierad bilflotta.
Volvo är generellt sett positiva till bonus/malus men företagets presschef Karin Wik säger i en intervju med Svenska Dagbladet att reglerna inte får ändras för ofta.
– Eftersom gränserna för att få bonus just ändrats borde de nu få ligga kvar åtminstone under 2021 och 2022. Alltför täta ändringar gör det svårt för konsumenterna att veta vad som gäller och hur man ska tänka kring sitt bilköp, säger hon.
Volvo står just nu för fyra av de tio populäraste nya laddhybriderna i Sverige, enligt statistik från Bil Sweden, men den eldrivna versionen av Volvo XC40 ska börja levereras först senare i år.
– Med tanke på att bilflottan inte kan bli fullt elektrifierad över en natt borde man också kunna ge skattefördelar till nya dieselbilar som är godkända för att köras på det fossilfria drivmedlet HVO100, säger Karin Wik till tidningen.
Mer från Vi Bilägare
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
AL
Fortsätt hålla fast vid din fanatism...tills nästa kris. Jag antar att din data kommer lösa det.
Intelligentes.
Vi får se om han dryftar sig till att svara på varför en minskad produktion bara ger lägre allmänekonomisk utveckling i samband med Covid-19 men inte i fallet koldioxidbeskattning (eller motsvarande reglering).
Jag väntar mig dock inget svar på den frågan.
MVH AL
Axa.
Som jag trodde alltså så blev det inget svar på din egen motsägning.
Men jag lovar att påminna dig vid fler tillfällen;-)
MVH AL
AL
Du hakar upp dig på koldioxidbeskattningen och saknar känsla för större sammanhang.
Axa. Fortfarande inget svar. Men det hade jag inte väntat mig heller.
Och känsla är möjligtvis något du pysslar med. Själv går jag på fakta. Det är ganska bra att ha ordning på saker när man vill prata om "större sammanhang" (#52).
MVH AL
Det är inte utan att man undrar vad högljudda kritiker av den svenska koldioxidskatten tankar i sina bilar. Är det HVO 100, biogas eller E85 som man slipper betala just koldioxid- och energiskatt för (gäller enbart för etanolen i E85)? Om inte så är fallet, kan det ju vara dags för "walk the talk".
AL
Du kan kliva ner från högtravandet. Fakta är att det ekonomiska systemet ger återkommande finansiella kriser. Kriserna i sig är mer problematiska än lägre normal produktivitet. Problemet är att sådana som du fantiserar om obegränsad ekonomisk tillväxt.
Jag antar att du påpekar för folk som förlorar arbetet i aktuell kris att det minsann är koldioxidbeskattningens fel...
Se till att priset på miljöbränsle i alla former, HVO och liknande, etanol, el, naturgas etc. alla är prissatta så folk väljer dessa drivmedel. Att de måste produceras så det räcker är en förutsättning så klart. När man genomfört detta kan man ta bort allt bonus/malus-trams.
Visst går bilarna att tanka och köra på "fuldieseln" likväl som alla elbilar går att "tanka" och köra på "fulel", så jag kan nog tycka att tanken från Volvo är befogad, givetvis tänker de på sig själva i första hand, men vem gör inte de t då? Men visst bli det bättre träff på att subventionera HVO-bränslet, liknande borde göras med elbilar, sol-vind-vatten a la Ted Gärdestad borde gynnas med speciella el-cert, speciellt till offentliga laddstationer, men även vara ett krav till hushåll med elbil, där kanske staten kan knipa till med ett extra skattetryck också för att dra in de "förlorade stålarna" för bränsleskatten. Vill elbilsägarna stoltsera och påstå att de är miljövänner, so why not?
Är helt för elbilar själv om någon tror något annat, men inte för att rädda miljön (vilket knappast någon annan heller är), utan för att de är trevliga att köra.
Axa: Fast nu ägnar du dig åt fokusbyte. Jag har nämligen aldrig pratat om ekonomiska kriser och dess förlopp. Hur dessa skall undvikas finns det en hel del litteratur kring och om det är ett intresse hos Axa kan han med fördel ta del av dem via baskurserna i Nationalekonomi.
Det jag försökt få dig att ta in, är att effekterna från Covid-19 på ekonomin ligger helt i paritet med effekterna från orimliga koldioxidvärderingar (en faktor tre mot vad som är samhällsekonomiskt försvarbart och i jämförelse med andra länder). När man ökar produktionskostnaden stryper man ekonomin (så länge man inte kan räkna med produktivitetsvinster på motsvarande diskonterat belopp), och får en försämrad utveckling. Märkligt nog klarar Axa bara av att medge att Covid-19 har negativa effekter på ekonomin. Högre produktionskostnader tycks däremot inte ge lägre output - trots att det finns en oändligt antal exempel på att det - dessutom med nära på kausala förklaringsgrader.
Konjunkturinstitutet har beräknat effekterna från olika utsläppskvoter (inom transportsektorn) och kunnat visa att förlusterna landar på mellan 5,2 och 10 miljarder kronor varje år. Det motsvarar drygt 104 000-200 000 dygn på Intensiven. Vårdplatser som vi nu saknar men skulle behöva. Detta faktum kan man inte relativisera bort, även om Axa återkommande just försöker det.
Jag tror att den lilla minimala grupp av ytterligheter (c:a 4 procent av väljarna) som tidigare valt fanatism framför vård kommer att krympa nu i takt med att man förstår och ser konsekvenserna av storskaligt slöseri. Verkligheten är ju som bekant en bra läromästare - även hos fundamentalister.
MVH AL
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.