MRFs vd Tommy Letzén är kritisk till förslagen i miljömålsberedningens betänkande.
UPPDATERAD ARTIKEL. Miljömålsberedningen lämnar i dag sitt slutbetänkande för utsläppsminskning i transportsektorn. Om förslagen går igenom kan bensinpriset höjas till över 20 kronor per liter.
Miljömålsberedningen vill minska utsläppen för inrikes transporter med 70 procent till år 2030, vilket skulle göra Sverige världsledande i utsläppsminskning. I ett nästan 750 sidor långt betänkande föreslås därför en rad åtgärder, bland annat en höjning av koldioxidskatten.
Konjukturinstitutets uträkningar om vad som krävs för att skatten ska få önskad effekt säger då att dagens koldioxidskatt på 112 öre per kilo måste höjas till 380 öre per kilo. Det innebär en prishöjning på sex kronor per liter för bensin och över sju kronor för diesel.
Enligt Motorbranschens Riksförbund (MRF) skulle en sådan skattehöjning vara ett dråpslag för både enskilda svenskars mobilitet och för Sverige som nation.
–Vi ligger redan idag i världstopp när det gäller drivmedelsbeskattning och med detta förslag kommer vi att vara helt unika. Att Sverige som en liten nation ska avvika och gå före alla andra är ingen framgångsväg. Vi ska naturligtvis vara med och driva på i alla sammanhang vi kan, men för att nå framgång så måste vi gå i takt med övriga Europa, säger Tommy Letzén, vd på MRF.
–Jag är övertygad om att vi kan nå en fossilfri fordonsflotta till 2050 (som är det mål riksdagen satt upp), men detta ska ske genom tekniska landvinningar, biobränslen, elektrifiering, satsningar på laddinfrastruktur och sunt förnuft, avslutar Tommy Letzén.
Tillägg 2016-06-23:
Moderaternas ledamot i miljömålsberedningen och partiets miljö- och klimatpolitiska talesperson Johan Hultberg vill förtydliga miljömålsberedningens ståndpunkt.
–Det är viktigt att det är klart att miljömålsberedningen inte lagt några förslag om höjningar av koldioxidskatten. Från beredningens sida slår vi bara fast att koldioxidskatten i dag är ett viktigt styrmedel och det fortsatt kommer vara det och att koldioxidskatten säkert kommer behöva anpassas i framtiden, säger Johan Hultberg.
Det Johan Hultberg vill lägga vikten på är i stället satsningar på biodrivmedel. Om klimatmålen till år 2030 ska nås menar han att det måste satsas ordentligt på alternativa bränslen till de bilar som redan finns.
–Framförallt det som behöver komma fram är mer av den av den typen av biodrivmedel som kan användas i dagens fordon, vi behöver alltså mer biodiesel till exempel, och andra drivmedel som vi kan tanka i de fordon vi har i dag. Vi har satt ett ett väldigt ambitiöst mål till 2030 och ska vi nå det så räcker det inte att öka försäljningen av elbilar eller laddhybrider utan det krävs också att man får in mer biodrivmedel som kan användas i dagens fordonsflotta. En bil som säljs i Sverige rullar i genomsnitt i 17 år så det är helt avgörande att vi får fram den typ av biodrivmedel som kan användas i dagens bilar, säger Johan Hultberg
–Det är viktigt är att om de stora drivmedelsbolagen och skogsindustrin och andra stora företag och organisationer ska kunna göra investeringar på flera hundra miljoner, eller miljardinvesteringar, så räcker det inte med dagens skattebesked som visar hur det ska se ut ett par år framåt i tiden. Det måste skapas ett investeringsklimat som gör det möjligt att satsa på biodrivmedel.
Diskutera: Vad tycker du om förslaget?
Konjukturinstitutets uträkningar om vad som krävs för att skatten ska få önskad effekt säger då att dagens koldioxidskatt på 112 öre per kilo måste höjas till 380 öre per kilo. Det innebär en prishöjning på sex kronor per liter för bensin och över sju kronor för diesel.
Enligt Motorbranschens Riksförbund (MRF) skulle en sådan skattehöjning vara ett dråpslag för både enskilda svenskars mobilitet och för Sverige som nation.
–Vi ligger redan idag i världstopp när det gäller drivmedelsbeskattning och med detta förslag kommer vi att vara helt unika. Att Sverige som en liten nation ska avvika och gå före alla andra är ingen framgångsväg. Vi ska naturligtvis vara med och driva på i alla sammanhang vi kan, men för att nå framgång så måste vi gå i takt med övriga Europa, säger Tommy Letzén, vd på MRF.
–Jag är övertygad om att vi kan nå en fossilfri fordonsflotta till 2050 (som är det mål riksdagen satt upp), men detta ska ske genom tekniska landvinningar, biobränslen, elektrifiering, satsningar på laddinfrastruktur och sunt förnuft, avslutar Tommy Letzén.
Tillägg 2016-06-23:
Moderaternas ledamot i miljömålsberedningen och partiets miljö- och klimatpolitiska talesperson Johan Hultberg vill förtydliga miljömålsberedningens ståndpunkt.
–Det är viktigt att det är klart att miljömålsberedningen inte lagt några förslag om höjningar av koldioxidskatten. Från beredningens sida slår vi bara fast att koldioxidskatten i dag är ett viktigt styrmedel och det fortsatt kommer vara det och att koldioxidskatten säkert kommer behöva anpassas i framtiden, säger Johan Hultberg.
Det Johan Hultberg vill lägga vikten på är i stället satsningar på biodrivmedel. Om klimatmålen till år 2030 ska nås menar han att det måste satsas ordentligt på alternativa bränslen till de bilar som redan finns.
–Framförallt det som behöver komma fram är mer av den av den typen av biodrivmedel som kan användas i dagens fordon, vi behöver alltså mer biodiesel till exempel, och andra drivmedel som vi kan tanka i de fordon vi har i dag. Vi har satt ett ett väldigt ambitiöst mål till 2030 och ska vi nå det så räcker det inte att öka försäljningen av elbilar eller laddhybrider utan det krävs också att man får in mer biodrivmedel som kan användas i dagens fordonsflotta. En bil som säljs i Sverige rullar i genomsnitt i 17 år så det är helt avgörande att vi får fram den typ av biodrivmedel som kan användas i dagens bilar, säger Johan Hultberg
–Det är viktigt är att om de stora drivmedelsbolagen och skogsindustrin och andra stora företag och organisationer ska kunna göra investeringar på flera hundra miljoner, eller miljardinvesteringar, så räcker det inte med dagens skattebesked som visar hur det ska se ut ett par år framåt i tiden. Det måste skapas ett investeringsklimat som gör det möjligt att satsa på biodrivmedel.
Diskutera: Vad tycker du om förslaget?
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Om man beaktar att Sveriges utsläpp utgör ungefär 0.009 % av jordens totala utsläpp, så borde man förstå att det saknar mening att diskutera Svenska utsläppsmängder så länge inte USA, som står för ca 25 % av utsläppen är med på tåget.
Däremot kan diskussioner lika den som förs i denna tråd bidraga till att förbättra den verbala förmågan vilket i sig är motiv nog till att fortsätta käbbla.
@Lyteskomik, en synnerligen dålig liknelse.
Jag har sett liknande resonemang i parkerna här i Stockholm. " Alla slänger ju skräp här så det jag slänger gör varken till eller från ".
Som vanligt skall "ankdammen" Sverige vara hela världens samvete och rädda jordklotet med att införa extra skatter som för sakens skull skall kallas för "miljöavgifter" när det endast handlar om att på ett få in mer skatter utan att folket gör uppror.
@trasten, att slänga skräp på marken i parken har en uppenbar och direkt konsekvens - det hamnar skräp på marken.
Att försöka begränsa sina koldioxidutsläpp i tron att det räddar jorden från att brinna upp hamnar mer på skalan att be bordsbön i hopp om att det ska minska chanserna att sätta oxfilén i halsen ...
AL nu var det inte enbart koldioxidutsläppen jag tänkte på utan även annan miljöpåverkan från fossila bränslen som ofta drabbar landet där de används. Samtidigt är koldioxid från förbänning ett mått på andelen använd energi och är alltid konstant oavsett typ av fordon. Andra utsläpp från drivmedel är svårare att uppskatta för det kan skilja mycket mellan olika fordon och därför kan fordonskatten användas för att täcka in dem.
Det handlar också om att trygga den framtida energiförsörjning i landet, så man fortfarande kan köra snåla bilar till ett överkomligt pris på så stor andel förnyelsebart bränsle som möjligt. Jordens resurser av råolja är inte outömliga, även om en del hoppas och tror det.
Även i framtiden kommer det behövas skatter på energi, så det inte förbrukas mer än vad som är nödvändigt. Det finns ingen anledning till att sitta med armarna i kors, utan det är här och nu som framtiden skapas. Varje steg är viktigt för att skapa ett hållbart samhälle. Dinosaurierna dog ut just för att de inte kunde anpassa sig.
Swemba: Eller så låtsas man att skräpet i parken alltid har funnits där i olika cykler. Eller att det beror på solstormar att dom hamnat där och att dom har förhindrat en istid. Eller att allt är ett påhitt och att skräpet egentligen inte finns, ivrigt påhejat av dom som har tillverkat skräpet!
@trasten, jag tycker min liknelse var bättre, eftersom både AGW och bordsbönens inverkan på matsmältningen baseras på tro.
Medans klimatskeptikernas övertygelse baserar sig på ren vetenskap då antar jag. Kan du inte länka till den där klimatskeptiska forskaren som ansåg att slagruta var etablerad forskning!
@trasten, nej men jag kan länka till drösvis med populistiska alarmister som hävdat att Skåne skulle ligga under vatten och jorden vara obeboelig vid det här laget.
"Klimatskeptiker" är inte övertygade. Då vore vi inte skeptiker.
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.