MRFs vd Tommy Letzén är kritisk till förslagen i miljömålsberedningens betänkande.
UPPDATERAD ARTIKEL. Miljömålsberedningen lämnar i dag sitt slutbetänkande för utsläppsminskning i transportsektorn. Om förslagen går igenom kan bensinpriset höjas till över 20 kronor per liter.
Miljömålsberedningen vill minska utsläppen för inrikes transporter med 70 procent till år 2030, vilket skulle göra Sverige världsledande i utsläppsminskning. I ett nästan 750 sidor långt betänkande föreslås därför en rad åtgärder, bland annat en höjning av koldioxidskatten.
Konjukturinstitutets uträkningar om vad som krävs för att skatten ska få önskad effekt säger då att dagens koldioxidskatt på 112 öre per kilo måste höjas till 380 öre per kilo. Det innebär en prishöjning på sex kronor per liter för bensin och över sju kronor för diesel.
Enligt Motorbranschens Riksförbund (MRF) skulle en sådan skattehöjning vara ett dråpslag för både enskilda svenskars mobilitet och för Sverige som nation.
–Vi ligger redan idag i världstopp när det gäller drivmedelsbeskattning och med detta förslag kommer vi att vara helt unika. Att Sverige som en liten nation ska avvika och gå före alla andra är ingen framgångsväg. Vi ska naturligtvis vara med och driva på i alla sammanhang vi kan, men för att nå framgång så måste vi gå i takt med övriga Europa, säger Tommy Letzén, vd på MRF.
–Jag är övertygad om att vi kan nå en fossilfri fordonsflotta till 2050 (som är det mål riksdagen satt upp), men detta ska ske genom tekniska landvinningar, biobränslen, elektrifiering, satsningar på laddinfrastruktur och sunt förnuft, avslutar Tommy Letzén.
Tillägg 2016-06-23:
Moderaternas ledamot i miljömålsberedningen och partiets miljö- och klimatpolitiska talesperson Johan Hultberg vill förtydliga miljömålsberedningens ståndpunkt.
–Det är viktigt att det är klart att miljömålsberedningen inte lagt några förslag om höjningar av koldioxidskatten. Från beredningens sida slår vi bara fast att koldioxidskatten i dag är ett viktigt styrmedel och det fortsatt kommer vara det och att koldioxidskatten säkert kommer behöva anpassas i framtiden, säger Johan Hultberg.
Det Johan Hultberg vill lägga vikten på är i stället satsningar på biodrivmedel. Om klimatmålen till år 2030 ska nås menar han att det måste satsas ordentligt på alternativa bränslen till de bilar som redan finns.
–Framförallt det som behöver komma fram är mer av den av den typen av biodrivmedel som kan användas i dagens fordon, vi behöver alltså mer biodiesel till exempel, och andra drivmedel som vi kan tanka i de fordon vi har i dag. Vi har satt ett ett väldigt ambitiöst mål till 2030 och ska vi nå det så räcker det inte att öka försäljningen av elbilar eller laddhybrider utan det krävs också att man får in mer biodrivmedel som kan användas i dagens fordonsflotta. En bil som säljs i Sverige rullar i genomsnitt i 17 år så det är helt avgörande att vi får fram den typ av biodrivmedel som kan användas i dagens bilar, säger Johan Hultberg
–Det är viktigt är att om de stora drivmedelsbolagen och skogsindustrin och andra stora företag och organisationer ska kunna göra investeringar på flera hundra miljoner, eller miljardinvesteringar, så räcker det inte med dagens skattebesked som visar hur det ska se ut ett par år framåt i tiden. Det måste skapas ett investeringsklimat som gör det möjligt att satsa på biodrivmedel.
Diskutera: Vad tycker du om förslaget?
Konjukturinstitutets uträkningar om vad som krävs för att skatten ska få önskad effekt säger då att dagens koldioxidskatt på 112 öre per kilo måste höjas till 380 öre per kilo. Det innebär en prishöjning på sex kronor per liter för bensin och över sju kronor för diesel.
Enligt Motorbranschens Riksförbund (MRF) skulle en sådan skattehöjning vara ett dråpslag för både enskilda svenskars mobilitet och för Sverige som nation.
–Vi ligger redan idag i världstopp när det gäller drivmedelsbeskattning och med detta förslag kommer vi att vara helt unika. Att Sverige som en liten nation ska avvika och gå före alla andra är ingen framgångsväg. Vi ska naturligtvis vara med och driva på i alla sammanhang vi kan, men för att nå framgång så måste vi gå i takt med övriga Europa, säger Tommy Letzén, vd på MRF.
–Jag är övertygad om att vi kan nå en fossilfri fordonsflotta till 2050 (som är det mål riksdagen satt upp), men detta ska ske genom tekniska landvinningar, biobränslen, elektrifiering, satsningar på laddinfrastruktur och sunt förnuft, avslutar Tommy Letzén.
Tillägg 2016-06-23:
Moderaternas ledamot i miljömålsberedningen och partiets miljö- och klimatpolitiska talesperson Johan Hultberg vill förtydliga miljömålsberedningens ståndpunkt.
–Det är viktigt att det är klart att miljömålsberedningen inte lagt några förslag om höjningar av koldioxidskatten. Från beredningens sida slår vi bara fast att koldioxidskatten i dag är ett viktigt styrmedel och det fortsatt kommer vara det och att koldioxidskatten säkert kommer behöva anpassas i framtiden, säger Johan Hultberg.
Det Johan Hultberg vill lägga vikten på är i stället satsningar på biodrivmedel. Om klimatmålen till år 2030 ska nås menar han att det måste satsas ordentligt på alternativa bränslen till de bilar som redan finns.
–Framförallt det som behöver komma fram är mer av den av den typen av biodrivmedel som kan användas i dagens fordon, vi behöver alltså mer biodiesel till exempel, och andra drivmedel som vi kan tanka i de fordon vi har i dag. Vi har satt ett ett väldigt ambitiöst mål till 2030 och ska vi nå det så räcker det inte att öka försäljningen av elbilar eller laddhybrider utan det krävs också att man får in mer biodrivmedel som kan användas i dagens fordonsflotta. En bil som säljs i Sverige rullar i genomsnitt i 17 år så det är helt avgörande att vi får fram den typ av biodrivmedel som kan användas i dagens bilar, säger Johan Hultberg
–Det är viktigt är att om de stora drivmedelsbolagen och skogsindustrin och andra stora företag och organisationer ska kunna göra investeringar på flera hundra miljoner, eller miljardinvesteringar, så räcker det inte med dagens skattebesked som visar hur det ska se ut ett par år framåt i tiden. Det måste skapas ett investeringsklimat som gör det möjligt att satsa på biodrivmedel.
Diskutera: Vad tycker du om förslaget?
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Lite annan nyttig statistik kan man finna via
https://www.ncdc.noaa.gov/cag/time-series/global/globe/land/ytd/12/1880-2015?trend=true&trend_base=10&firsttrendyear=1880&lasttrendyear=2016
https://www.ncdc.noaa.gov
@MickeAn, ja det är väl ingen som motsäger sig att det blivit varmare sen Lilla Istiden?
Men förklara för mig varför den kallaste, mörkaste och svåraste tiden i den moderna människans historia, plågad av sjukdomar och missväxt, är någon slags måttstock för vårt nutida klimat att förhålla sig till?
Man började mäta jordens medeltemperatur 1850 då den senaste " lilla istiden " slutade.
http://tellus.science.gu.se/fokus_arktis/globala_uppvarmningen/medeltemperaturen_okar
https://sv.wikipedia.org/wiki/Lilla_istiden
AL skriver "det John2008 måste svara på är, hur mycket anser han att jag och alla andra svenskar skall sänka vår levnadsstandard "i miljöns namn". Vi behöver inte sänka vår levnadsstandard alls, bara vårt sätt att leva. Kanske skaffa en bränslesnål bil, bara åka till Thailand vartannat år istället för varje, köpa ny platt-tv bara var tredje år och så vidare. Samtidigt behövs faktiskt en ren och levande miljö/ natur med ren luft, mark och vatten. Ekologiskt fotavtryck, låter det bekant? Annars goggla!
Floskler? AL svarar inte ens på det jag skrivit utan upprepar "att det vi inte släpper ut här släpper ändå någon annan ut någon annanstans och till ett lägre pris". Vi lever i en demokrati och ett tips är att bombardera riksdagsledamöterna med detta resonemang, så kanske det t o m kan bli en skattesänkning på drivmedel.
Att det t. ex. satsas stort på förnyelsebar energi världen över, görs investeringar i energismart teknologi
och det faktum att riksdagen satt upp som mål att fordonsflottan ska vara fossilfri till år 2050, borde göra det jobbigt för AL i sin värld.
För att knyta an till artikeln, så ja, det behövs höjningar av drivmedelsskatten och det finns både ekonomiskt och teknologiskt utrymme för det. Ingen behöver ens i framtiden gå hungrig i Sverige efter att ha tankat bilen.
trasten,
den första länken både visar och förklarar hur de senaste årens ökning är något mycket mer än vad som tidigare skett - i denna länk förklaras också att det den troligaste förklaringen till denna skenande ökning är människans tillförsel av växthusgaser.
Den andra länken visar också tydligt hur den senaste perioden skenar långt över de nivåer som varit före lilla istiden. Dessutom visas dels hur ökningstakten är högre än tidigare, dels att det varit en period av ökning som är längre än tidigare (även om man tar bort första delen som kan ses som en återhämtning från lilla istiden till normaltillståndet ).
Hela universum befinner sig i en konstant förändring som påverkar alla planeter, hur tillvida vi är med och förändrar detta är det ingen som bevisat ännu. Gissningar och påståenden från forskare som låt oss se det i vitögat är egentligen ganska begränsade i sin forskning på universum som har levat i 4 miljarder år hittills. Jag vet inte hur många forskarresultat som hela tiden revideras med tiden eftersom de finner nya samband och faktorer som de "inte hade räknat med"
Detta är ungefär lika dumt som att säga "jag är 100% säker på att det enda liv som finns i universum är det som finns på jorden." när vi alla vet att vi kommer aldrig att kunna utforska hela universum för att få detta bekräftat.
Grattis du har tagit förnekelseteorierna till en helt ny nivå.
trasten jag förnekar inte att vi gör en viss påverkan men hur stor den är finns det inga belägg för, däremot anser jag att Sverige inte kan rädda hela världen genom beskattningar.
Alla kan ju göra sitt. Alla förändringar börjar med dig själv. Sen om beskattningar är rätt väg att gå vet jag för lite om för att kunna uttala mig om, men kombinationen piska/morot brukar ju kunna fungera. Sen när det gäller levnadsstandard så vet alla att vi lever över våra tillgångar här i väst. Skulle alla människor på jorden ha samma levnadsstandard som oss skulle vi behöva två jordklot till. Där har vi alltså två val. Antingen inser vi att vi inte behöver så många prylar och att vi inte behöver renovera köket bara för att kakelplattorna inte är på modet längre. Eller så kör vi på och ser på när folk i andra delar av världen svälter och förfasar oss över att dom vill komma hit och ta del av vårat överflöd. Jag tror världen blir en säkrare plats med en jämnare fördelning.
Ett ökat bränslet ris gör kanske att det är mer lönsamt att ta fram alternativa bränslen eller färdmedel. Skulle man sänka priset skulle man ju bara köra på tills det tar slut. Sen måste man ju få alla länder att fatta det för oavsett om man tror på klimatförändringar eller ej så är ju oljan en ändlig resurs. Kör vi på som vi gör nu och oljan sinar utan att vi har godtagbara alternativ då har vi problem. Att vi då får en sänkning av levnadsstandarden är lika säkert som att miljöpartiet inte sitter i riksdagen efter nästa val. OT Vad fan håller dom på med?
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.