MRFs vd Tommy Letzén är kritisk till förslagen i miljömålsberedningens betänkande.
UPPDATERAD ARTIKEL. Miljömålsberedningen lämnar i dag sitt slutbetänkande för utsläppsminskning i transportsektorn. Om förslagen går igenom kan bensinpriset höjas till över 20 kronor per liter.
Miljömålsberedningen vill minska utsläppen för inrikes transporter med 70 procent till år 2030, vilket skulle göra Sverige världsledande i utsläppsminskning. I ett nästan 750 sidor långt betänkande föreslås därför en rad åtgärder, bland annat en höjning av koldioxidskatten.
Konjukturinstitutets uträkningar om vad som krävs för att skatten ska få önskad effekt säger då att dagens koldioxidskatt på 112 öre per kilo måste höjas till 380 öre per kilo. Det innebär en prishöjning på sex kronor per liter för bensin och över sju kronor för diesel.
Enligt Motorbranschens Riksförbund (MRF) skulle en sådan skattehöjning vara ett dråpslag för både enskilda svenskars mobilitet och för Sverige som nation.
–Vi ligger redan idag i världstopp när det gäller drivmedelsbeskattning och med detta förslag kommer vi att vara helt unika. Att Sverige som en liten nation ska avvika och gå före alla andra är ingen framgångsväg. Vi ska naturligtvis vara med och driva på i alla sammanhang vi kan, men för att nå framgång så måste vi gå i takt med övriga Europa, säger Tommy Letzén, vd på MRF.
–Jag är övertygad om att vi kan nå en fossilfri fordonsflotta till 2050 (som är det mål riksdagen satt upp), men detta ska ske genom tekniska landvinningar, biobränslen, elektrifiering, satsningar på laddinfrastruktur och sunt förnuft, avslutar Tommy Letzén.
Tillägg 2016-06-23:
Moderaternas ledamot i miljömålsberedningen och partiets miljö- och klimatpolitiska talesperson Johan Hultberg vill förtydliga miljömålsberedningens ståndpunkt.
–Det är viktigt att det är klart att miljömålsberedningen inte lagt några förslag om höjningar av koldioxidskatten. Från beredningens sida slår vi bara fast att koldioxidskatten i dag är ett viktigt styrmedel och det fortsatt kommer vara det och att koldioxidskatten säkert kommer behöva anpassas i framtiden, säger Johan Hultberg.
Det Johan Hultberg vill lägga vikten på är i stället satsningar på biodrivmedel. Om klimatmålen till år 2030 ska nås menar han att det måste satsas ordentligt på alternativa bränslen till de bilar som redan finns.
–Framförallt det som behöver komma fram är mer av den av den typen av biodrivmedel som kan användas i dagens fordon, vi behöver alltså mer biodiesel till exempel, och andra drivmedel som vi kan tanka i de fordon vi har i dag. Vi har satt ett ett väldigt ambitiöst mål till 2030 och ska vi nå det så räcker det inte att öka försäljningen av elbilar eller laddhybrider utan det krävs också att man får in mer biodrivmedel som kan användas i dagens fordonsflotta. En bil som säljs i Sverige rullar i genomsnitt i 17 år så det är helt avgörande att vi får fram den typ av biodrivmedel som kan användas i dagens bilar, säger Johan Hultberg
–Det är viktigt är att om de stora drivmedelsbolagen och skogsindustrin och andra stora företag och organisationer ska kunna göra investeringar på flera hundra miljoner, eller miljardinvesteringar, så räcker det inte med dagens skattebesked som visar hur det ska se ut ett par år framåt i tiden. Det måste skapas ett investeringsklimat som gör det möjligt att satsa på biodrivmedel.
Diskutera: Vad tycker du om förslaget?
Konjukturinstitutets uträkningar om vad som krävs för att skatten ska få önskad effekt säger då att dagens koldioxidskatt på 112 öre per kilo måste höjas till 380 öre per kilo. Det innebär en prishöjning på sex kronor per liter för bensin och över sju kronor för diesel.
Enligt Motorbranschens Riksförbund (MRF) skulle en sådan skattehöjning vara ett dråpslag för både enskilda svenskars mobilitet och för Sverige som nation.
–Vi ligger redan idag i världstopp när det gäller drivmedelsbeskattning och med detta förslag kommer vi att vara helt unika. Att Sverige som en liten nation ska avvika och gå före alla andra är ingen framgångsväg. Vi ska naturligtvis vara med och driva på i alla sammanhang vi kan, men för att nå framgång så måste vi gå i takt med övriga Europa, säger Tommy Letzén, vd på MRF.
–Jag är övertygad om att vi kan nå en fossilfri fordonsflotta till 2050 (som är det mål riksdagen satt upp), men detta ska ske genom tekniska landvinningar, biobränslen, elektrifiering, satsningar på laddinfrastruktur och sunt förnuft, avslutar Tommy Letzén.
Tillägg 2016-06-23:
Moderaternas ledamot i miljömålsberedningen och partiets miljö- och klimatpolitiska talesperson Johan Hultberg vill förtydliga miljömålsberedningens ståndpunkt.
–Det är viktigt att det är klart att miljömålsberedningen inte lagt några förslag om höjningar av koldioxidskatten. Från beredningens sida slår vi bara fast att koldioxidskatten i dag är ett viktigt styrmedel och det fortsatt kommer vara det och att koldioxidskatten säkert kommer behöva anpassas i framtiden, säger Johan Hultberg.
Det Johan Hultberg vill lägga vikten på är i stället satsningar på biodrivmedel. Om klimatmålen till år 2030 ska nås menar han att det måste satsas ordentligt på alternativa bränslen till de bilar som redan finns.
–Framförallt det som behöver komma fram är mer av den av den typen av biodrivmedel som kan användas i dagens fordon, vi behöver alltså mer biodiesel till exempel, och andra drivmedel som vi kan tanka i de fordon vi har i dag. Vi har satt ett ett väldigt ambitiöst mål till 2030 och ska vi nå det så räcker det inte att öka försäljningen av elbilar eller laddhybrider utan det krävs också att man får in mer biodrivmedel som kan användas i dagens fordonsflotta. En bil som säljs i Sverige rullar i genomsnitt i 17 år så det är helt avgörande att vi får fram den typ av biodrivmedel som kan användas i dagens bilar, säger Johan Hultberg
–Det är viktigt är att om de stora drivmedelsbolagen och skogsindustrin och andra stora företag och organisationer ska kunna göra investeringar på flera hundra miljoner, eller miljardinvesteringar, så räcker det inte med dagens skattebesked som visar hur det ska se ut ett par år framåt i tiden. Det måste skapas ett investeringsklimat som gör det möjligt att satsa på biodrivmedel.
Diskutera: Vad tycker du om förslaget?
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Det är synd om den svenska riksdagen för att den inte förstår det AL skriver om vad gäller beskattningen av fossila drivmedel (obs - ironi). Vad jag vet, så ligger det inget tvång i att köra bränsleslukande bilar som tankas med fossila bränslen, men med AL:s retorik verkar det så.
Som Trasten skriver, så kan alla göra sitt, alltså att dra sitt strå till stacken. AL som är ekonomiskt belevad kan räkna på hur många jordklot vi har att leva på och av. Om en afrikansk by får billigare bränsle till sin elgenerator, genom att vi i Sverige konsumerar mindre fossila drivmedel (enligt AL:s teori), hänger jag inte läpp för det, även om andra verkar göra det.
Långt i från all sorts konsumtion är bra för oss själva och vår planet, så därför kan det vara bra med skatter och regleringar. Ett lågt pris på varor kan ofta innebära att både miljön, människor och djur fått lida, för att andra ska kunna handla billigt. Att tänka fyrkantigt ekonomiskt och bara tänka på sin egen plånbok, är därför förödande.
I Sverige har vi trots allt ett ganska stort utrymme för hur och till vad vi vill använda våra pengar och det finns ofta bra/ bättre val att göra. Själv föredrar jag ekologiska, gärna Rättvisemärkta bananer och tankar min bränslesnåla bil enbart med biodiesel (HVO).
Om man förutsätter att literpriset är 13 kr för bensin här i Sverige, så undrar jag vad AL tycker att det borde kosta.
Jag undrar vad nuvarande literpriset på bensin skulle ligga på om man väger in och antar följande tre högst sannolika fenomen
1) Klimatförändringar är till stor del orsakade av människan
2) Oljan är icke förnybar och en ändlig resurs
3) Världen befinner sig mitt uppe i Peak oil
Skulle det kunna höja priset med 5 kr, 10 kr, 20 kr eller något annat per liter?
Regeringen är fattig igen. Dags att pungslå bilisterna på mer pengar. Den svenska medelklassen, den som står för ryggraden. Mig spelar det ingen som helst roll. Det är bara komiskt att tro att detta faktiskt har med miljö att göra när det är en av statens stora skatteintäkter. Att höja till 20kr skulle innebära en dubblering av drivmedelsintäkterna. Från runt 60 miljarder till 120 miljarder. Närmare 10% av totala skatteintäkten.
Det som inte sägs här är att staten egentligen inte klarar av att bränslemiljarder försvinner. Då kommer de ta ut de på el eller på elbilar. Helt oundviklig konsekvens. Staten har inte budget för ett hål på mellan 60-100 miljarder. Så även om man säger "miljö" så är det bara en komplett lögn. När målet är genomfört och alla kör på el så kommer staten håva in sina skattepengar ändå.
Styggavargen: Drivmedelspriser påverkar inte rika människor. Bara folk som inte har råd.
1000 spänn eller 2000 spänn för en fulltank påverkar bara medelklassen och neråt.
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.