Ju högre en bil är desto större blir risken för att den kan välta. Därför borde antisladd vara standard, menar Vi Bilägares Erik Rönnblom.
Ju högre en bil är - och därmed dess tyngdpunkt - desto större blir risken för att den kan välta. Terrängbilar och så kallade pick-ups hör till riskgruppen. Problemet är att dessa bilar ofta har lång fjädringsväg och mjuk fjädring.
Men när Mercedes A-klass välte, berodde det inte på för mjuk fjädring, eller som vissa hävdade, på för snabb rattkorrigering av föraren. Det räckte med för hög tyngdpunkt i förhållande till längd och bredd.
Den lilla stadsjeep, Suzuki Jimny, jag själv välte med för fyra år sen hade samma fel som A-klass. Dessutom var fjädringen så hård att den blev till en slangbella som till och med välte bilen åt "fel" håll när accelerationen i sidled plötsligt släppte sitt grepp.
Det finns olika sätt att förbättra oddsen. Man kan använda elektroniska program som ställer om för landsvägskörning. Mellan fyra ögon har jag också fått höra av en däcktillverkare att de blivit ombedda att ta fram ett däck med lite sämre grepp så att en viss stadsjeep skulle sladda vid undanmanövertester i stället för att riskera att välta!
Vi Bilägare har förstås testat Dacia Duster i undanmanöverprov (klicka här för att läsa testet). Vår testbil hade dock antisladdsystem. Utan passagerare går systemet in ovanligt tidigt och bromsar ned hastigheten.
Trots allt bygger krängningen upp en accelererande kraft som driver bilen ur den kurs föraren försöker hålla. Med motsvarande fem personer och 25 kg i last vid 70 km/tim, går Dacia Duster rakt fram i tredje svängen, det vill säga då man har undvikit ett hinder på vägen och försöker ta sig tillbaka på rätt körbana.
Duster skulle gå tillbaka på rätt sida men först när bromsningen på vänster framhjul släppte. Det vi betygsätter är balans, beteende och den fart med vilken bilen klarar sig igenom. Testbilen klarade ungefär 67 km/tim och det är godkänt.
Men hur bilen beter sig utan antisladdsystemet är svårt att veta. Att köra utan var inte möjligt. Det aktiverades automatiskt när hastigheten överskred 50 km/tim. Vi vet i och för sig inte om Duster välter vid en undanmanöver utan antisladdsystem - troligen inte. Men bilen blir lättare att hantera med detta elektroniska skyddsnät.
Vid en förfrågan till importören om inte man skulle ändra uppfattning och inkludera ESP i standardutrustningen fick vi till svar:
- Det är Daciamentalitet att kunden bara ska betala för det han vill ha. Men om flertalet väljer att köpa till antisladd, finns ingen anledning att inte inkludera det i standardutrustningen.
Risken är att de som bäst behöver antisladdsystem inte vill betala för det.
Diskutera: Borde antisladd vara standard på alla bilar?
Men när Mercedes A-klass välte, berodde det inte på för mjuk fjädring, eller som vissa hävdade, på för snabb rattkorrigering av föraren. Det räckte med för hög tyngdpunkt i förhållande till längd och bredd.
Den lilla stadsjeep, Suzuki Jimny, jag själv välte med för fyra år sen hade samma fel som A-klass. Dessutom var fjädringen så hård att den blev till en slangbella som till och med välte bilen åt "fel" håll när accelerationen i sidled plötsligt släppte sitt grepp.
Det finns olika sätt att förbättra oddsen. Man kan använda elektroniska program som ställer om för landsvägskörning. Mellan fyra ögon har jag också fått höra av en däcktillverkare att de blivit ombedda att ta fram ett däck med lite sämre grepp så att en viss stadsjeep skulle sladda vid undanmanövertester i stället för att riskera att välta!
Vi Bilägare har förstås testat Dacia Duster i undanmanöverprov (klicka här för att läsa testet). Vår testbil hade dock antisladdsystem. Utan passagerare går systemet in ovanligt tidigt och bromsar ned hastigheten.
Trots allt bygger krängningen upp en accelererande kraft som driver bilen ur den kurs föraren försöker hålla. Med motsvarande fem personer och 25 kg i last vid 70 km/tim, går Dacia Duster rakt fram i tredje svängen, det vill säga då man har undvikit ett hinder på vägen och försöker ta sig tillbaka på rätt körbana.
Duster skulle gå tillbaka på rätt sida men först när bromsningen på vänster framhjul släppte. Det vi betygsätter är balans, beteende och den fart med vilken bilen klarar sig igenom. Testbilen klarade ungefär 67 km/tim och det är godkänt.
Men hur bilen beter sig utan antisladdsystemet är svårt att veta. Att köra utan var inte möjligt. Det aktiverades automatiskt när hastigheten överskred 50 km/tim. Vi vet i och för sig inte om Duster välter vid en undanmanöver utan antisladdsystem - troligen inte. Men bilen blir lättare att hantera med detta elektroniska skyddsnät.
Vid en förfrågan till importören om inte man skulle ändra uppfattning och inkludera ESP i standardutrustningen fick vi till svar:
- Det är Daciamentalitet att kunden bara ska betala för det han vill ha. Men om flertalet väljer att köpa till antisladd, finns ingen anledning att inte inkludera det i standardutrustningen.
Risken är att de som bäst behöver antisladdsystem inte vill betala för det.
Diskutera: Borde antisladd vara standard på alla bilar?
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
AL, menar du att man inte ska räkna med kostnaden för vad saltet kostar för personbilar och tunga fordon i form av reparationer och försämrad funktion? Hur kan du rationellt bara avfärda det? Allting i detta vi debatterar kan räknas om i kronor och ören, och ska göra det också! Då kan du inte bara bolla bort den kostnaden för att din salt-argumentation ska gå ihop bättre.
Jodå Leifer, jag skrev att saltets merkostnader tas ut av tidsvinsterna vid en viss given trafikmängd. Vad kostar exempelvis den stillastående lastbilen som nämndes nedan som ett argument för vinterdäck? När den dessutom tjänar restid blir kalkylen väldigt snabbt positiv.
I norr saltas inte. Det är dels inte lönsamt på grund av det stränga klimatet och dessutom är inte trafikvolymerna tillräckliga. Där använder man istället andra metoder och förekomsten av snökedjor är betydligt vanligare, i synnerhet hos tung trafik och vid särskilt besvärliga förhållanden. Sedan har Leif helt rätt i att det finns en tillvänjningsprocess. Olyckskvoten är nästan alltid högst i början av vintern. När trafikanterna sedan anpassar sin körning samt fordonsutrustning efter halkan brukar kvoten sjunka under senvintern och detta särskilt i de södra delarna av landet.
Men Leif ogillar ju att ställa krav på trafikanterna så det ser jag inte som någon bra lösning framför salt. Tvärtom är det ett uttalat krav från Leifs sida att folk skall kunna köra ungefär som vanligt, hur det skall gå till utan salt kan han dock inte redovisa, allra minst nu när han verkar har släppt tanken på att vinterdäcken är ett tillräckligt väl fungerande alternativ.
MVH AL
Även om jag alltid tyckt att statistik och sannolikhetslära är intressant, så har jag skam till sägandes aldrig pluggat det, utan endast snuddat vid utkanterna. Så en del av innehållet i ditt svar ligger lite över min nivå, AL.
Ändå känns det som att du svarar litet vid sidan av. I fallet med stryknin lägger du stor vikt vid statistiska finesser trots att samtliga offer inte kan vara annat än just döda, men i fallet med trafikdödade nöjer du dig enbart med att de är döda. Beträffande blodprover så handlar det om spetsfundigheter mer än om relevanta skillnader.
Jag har aldrig betvivlat din kompetens när det gäller statistik och jag hävdar fortfarande att statistik är en betydligt bättre utgångspunkt än en egen, (alltid) begränsad erfarenhet när man ska sätta in saker och ting i ett större sammanhang.
Dock kan det personliga, individuella fallet avika kraftigt från genomsnittsfallet.
För ett antal år sen körde jag en Saab 9000 på snöiga och mest isiga småvägar i trakten kring Borlänge. Visst var det halt, men också ljus vägbana mede utmärkta siktförhållanden. Jag trivdes utmärkt på ett underlag som jag kunde köra på med bra kontroll - och stor framförhållning. Senare kom jag ut på en bred väg med nylagd asfalt utan "ledstänger". Den var välsaltad och sannolikt inte ett dugg hal - men våtblank och alldeles svart. Jag har dåligt, och hade då av vissa skäl ännu sämre, mörkerseende och såg just ingenting alls. Dock var jag tvungen att ta mig till närmaste avfart. Det gick mycket långsamt, och troligen låg jag längre ut i körbanan än vad jag visste. Naturligtvis trampade jag upprepade gånger lätt på bromsen för att förvarna de bakomkommande. Svettig körde jag till slut av vägen - det var inte långt till avfarten men kändes som en evighet - och färden kunde fortsätta i normalt tempo. Jag hade hundra gånger hellre kört på en snöklädd, frostig och ishalkig vägbana än detta.
AL, du kan ställa vilka moraliska krav på folk du vill, men hjälper det i praktiken??? Och är det ändå inte så att alla människor gör fel då och då i alla fall? Eller att trafikrytmen är som den är, svårt att avvika som enskild bilist med skitdäck. Det var därför jag menade att man ska börja i andra änden styr upp däck, fordon, vägar, underhåll. Sen är du själv motsägelsefull då du pläderar på salt på samma sätt istället för att prata om körstil. Och det är bara i statistikernas värld det inte spelar nån roll om ett däck är nedslitet gammalt och har 3 mm mönster jämfört med ett sprillans vinterdäck av bästa märke och modell. Nu vara det ju detta med ESP, och igen behövs bra däck för att ESP ska fungera ordentligt. F.ö. tror jag alla bilister och åkerier är med på att hitta alternativ till salt.
http://www.nyfam.se/index.cfm?id=22&l=2
"Fördelarna med CMA för halkbekämpning är väl kända. CMA förstör inte betong, är inte korrosivt och skadar inte växter och djur. "
AL du kan väl fundera på vad det kostar att reparera betongskador som salt ställer till med i stadsmiljö. Och vad det kostar att stänga av körfält som man gjorde med söderledstunneln vid reparation. Det blev enorma köer i månader. Snart byggs kanske förbifart Stockholm. Det kommer INTE vara halt i tunnlarna förstås, men saltet kommer sabba ändå på sikt. Räkna med dessa saker i din kalkyl.
Mvh
Nu får vi allt sätta antisladdsystem på er som diskuterar här i en egen klubb, för nu har ni allt kommit från ämnet det handlade om från början,just det antiladdsystem......
UNDRANDE, utan friktion är ESP meningslöst, bra däck behövs. Det är A och O och det enskilt viktigaste på bilen.
Här från nyheterna idag om däckrazzia runt om i landet! Lite kul att det är en 240 med i programmet...
http://playrapport.se/#/video/2132176
AL, har du missat vad NTF tycker om däck? (notera punkt två)
http://www.ntf.se/konsument/dack/
* Däckbranschen ska ta ytterligare ansvar för att öka säkerheten - både genom produktutveckling och bättre information. Däckbranschen bör också satsa på kompetensutveckling av personal i däckhandeln.
* Under vintersäsongen ska yrkestrafiken använda däck som är anpassade efter halt väglag.
Det finns inget antisladdsystem som står över fysikens lagar.
Missförstå mig inte.. ESP, DSTC, DSC, CST, MASC och allt vad det heter är bra.
Men jag anser att det är något som ska finnas där utan att vi vet om det.
För om vi vet om det så kör vi som om vi vet att det finns.
Jag tror att Fredrik ganska väl sammanfattar AL:s personliga åsikt - något AL väl bäst själv kan bedöma, förstås.
ABS är definitivt beroende av bra däck. ESP är det egentligen inte, eftersom det inte är kopplat till just inbromsningar, utan till bilens beteende. Snarare gör det större nytta (genom att dra ner farten, som AL säkert skulle påpeka) när däcken är dåliga.
Och här lyder jag Undrandes uppmaning att sätta punkt. "Debatten" kommer nog inte längre, utan blir mest rundgång.
Ok Roy, vi kan avsluta. Personligen tycker jag just det där med att anpassa farten efter väglaget just ofta bara är massa moraliserande rappakalja när det kommer till praktiken, och att det har föga med verkligheten att göra. Därför menar jag att vi måste satsa på bättre däck, bättre vägunderhåll, säkrare vägar som är mittseparerade, säkrare bilar etc. Och där spelar ESP en central roll. Vill man sen resonera som AL brukar med transportkostnader, så innebär ju lägre farter längre leveranstider. Detta kan man ju också se att tung trafik sällan eller aldrig sänker farten även när det är halt och dåligt väder, dom har hålltider att passa! Så vinterdäck är A och O även där.
Paginering
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.