"Antisladd borde vara standard"

ROY, det jag upplevde var mycket hal väg med ganska liten inbromsning, då ju framhjulen rätt tidigt började låsa sig. "Handbromstricket" handlad då om att komplettera fotbromsningen med handbromsen, inte att bara använda handbromsen. Man gör alltså så att man fotbromsar så mycket man bara kan utan att hjulen fram låser sig, sen drar man i handbromsen med knappen intryckt så att man kan justera mängd handbromsen efter behov och så mycket att inte bakhjulen låser sig.
Sen vad gäller att vara överens så skiljer nog min syn framför AL och lagstiftarens friskrivningar, som jag ser det. AL kan ha rätt vad gäller vårdslöshet i terorin, men det jag pratade om var i praktiken. För läser man lagtexten så borde faktiskt i princip nästan alla som råkar ut för en olycka, även när det är tokhalt, dömas för vårdslöshet (och då kanske även konsekvenser när det gäller försäkringen) . Men det sker alltså inte alls i den utsträckningen! Det var det jag menade med att moralisera och att det inte stämmer med verkligheten. Jag menar också att bilägare och förare måste kunna ställa vissa krav även på vägar och underhåll. Men läser man lagtexten så ser den ensidig ut, den lägger all skuld på föraren i alla lägen. Jag bifogar svaret jag fick idag från vägverket i nästa inlägg.

"Detta e-postmeddelande rör ett ärende du har registrerat hos Vägverket.

Hej Leif.
Regler om hastighetsanpassning utöver högsta tillåtna hastighet, som den "skyltade" hastigheten visar finner du i Trafikförordningens (1998:1276) 3 kap. 14-15 §§. Där står i 14 § att ett fordons hastighet skall anpassas till vad trafiksäkerheten kräver och att hänsyn därvid skall tas till väg-, terräng-, väderleks- och siktförhållanden men även till fordonets skick och belastning samt övriga trafikförhållanden. Vidare anges att hastigheten aldrig får vara högre än att föraren kan behålla kontrollen över fordonet och kan stanna på den del av den framförvarande vägen som kan överblickas och framför varje hinder som kan förutses.
I 15 § anges att en förare utöver de fall som särskilt anges också skall hålla en efter omständigheterna tillräckligt låg hastighet:
1. Inom tättbebyggt område (i anslutning till bebyggelse).
2. När sikten är nedsatt p.g.a. ljus- eller väderleksförhållanden (låg sol, snö, kraftigt regn, nattetid o.s.v.).
3. Vid övergångsställen eller andra platser där gående korsar vägen.
4. Där korsande fordonstrafik kan förekomma (t.ex. vid utfarter).
5. I skarpa kurvor.
6. Vid backkrön eller på andra ställen där sikten är skymd.
7. Vid risk för bländning (både av sol och av andra bilister, i tunnlar o. dyl.).
8. Vid möte med andra fordon på smala vägar.
9. Vid halt väglag.
10. När fordonet närmar sig en spårvagn, buss eller skolskjuts som stannat för att släppa på eller av passagerare.
11. När fordonet närmar sig barn som uppehåller sig på eller vid vägen.
12. När fordonet närmanr sig kreatur på vägen.
13. Vid vägarbete.
14. Förbi en olycksplats.
15. Vid smutsigt väglag där det finns risk att annan trafikant utsätts för smutsstänk.
Underlåtenhet att följa dessa allmänna trafikregler kan vara förenligt med vårdslöshet i trafiken, vilket också är straffbart. Lagen anger således inga exakta gränser för HUR MYCKET hastigheten skall sänkas, enbart att den SKA sänkas. Att avgöra detta överlämnar således lagstiftaren till trafikanten, och dömande instans och tolkare av lagen är som vid alla överträdelser rättssystemet.
Dessa generella hastighetsregler är alla trafikanter skyldiga att känna till. Detta innebär att särskilda anpassningar av högsta tillåtna hastighet endast görs på platser där de lokala förutsättningarna kan vara dolda för den genomsnittlige trafikanten. Således sänks inte den högsta tillåtna hastigheten på våra vägar nattetid, eftersom trafikanten borde kunna förutse att det kan vara mörkt och dålig sikt, den sänks inte vintertid eftersom trafikanten kan förutse att det är halt, den sänks inte i varje kurva på en kurvig väg eftersom trafikanten kan förutse att dolda hinder kan förekomma runt kurvan o.s.v. Ibland rekommenderar vi även en lägre hastighet, t.ex. vid vägarbeten, för att göra trafikanterna uppmärksammade på vilka tänkbara hinder som kan vara värda att hålla i åtanke. Vi sätter även ut varningsmärken om t.ex. dolda utfarter eller djur.
Svaret på din fråga är således att hastighetsbegärnsningen 110 km/tim på en motorväg anger den högsta tillåtna hastigheten, men långt ifrån alltid den bäst lämpade hastigheten. Vintertid om det är mörkt och halt bör en lägre hastighet hållas - hur låg beror på vad som krävs för att behålla kontrollen över fordonet och kunna stanna framför varje tänkbart hinder. Har det skett en olycka eller är köigt kan den bäst lämpade hastigheten t.o.m. vara 0 km/tim d.v.s. stillastående. Skillnaden är att du vid överträdelse av den bäst lämpade hastigheten inte kommer att fällas för fortkörning, utan för vårdslöshet - och du kan således även fällas för vårdslöshet även om du håller dig inom de högsta tillåtna hastighetsgränserna.
Jag hoppas detta svar besvarar dina funderingar och i annat fall är du välkommen att återkomma.
Om du vill svara på detta meddelande via e-post trycker d

Jag reagerade speciellt över raden
"kunna stanna framför varje tänkbart hinder."
Vad är varje "tänkbart" hinder?
Jag kan tänka mig mycket..

Intressant var också att farten ska bestämmas av "fordonets skick". Vad är det? Hjul? Ej ESP? Och innebär det att ett fordon kan luffa i 50 km/h på motorväg, när alla andra kör 100. Dvs lagtexten verkar inte förstå detta med tät trafik och/eller trafikrytm, och vilka risker det innebär att avvika för mycket.

Nu handlar juridik inte enbart om lagtext Leifer, utan också om tillämpning. Det är därför som man inte kan fälla alla för vårdslöshet i samband med en olycka utan utgångspunkten är s.k. bonus pater familias (hur en "normal" person skulle gjort i samma situation). Varje fall måste alltså bedömas var för sig och det är också förklaringen till att många blir friade, trots att de mycket väl kan ha gjort sig skyldiga till vårdslöshet.
Samma sak förekommer även inom andra brott. Ta mord - som många gånger blir dråp eller vållande till annans död. Gärningen i sig kan mycket väl ha varit mord, men i brist på bevis får åklagaren dra ner åtalet till dråp - eller vållande. Ett annat aktuellt exempel är en mycket omtalad process som Leif kan se på TV varje dag, den handlar om våldtäkt - som nu sänkts till ofredande.
I fallet med Leifers 240 är det alltså frågan om vårdslöshet i trafik. Men det är inte säkert att detta går att visa i en rättslig prövning, såvida inte föraren i 240:n öppet erkänner att han/hon kört fordonet som Leif återgav (vilket är ovanligt).
MVH AL

När det sedan handlar om 110 km/h på motorväg innebär detta att fordonet hinner rulla över 30 meter innan man som förare hunnit flytta foten till bromspedalen och aktiverat bromsarna (bromsantändningen är c:a 0,1 s). Till detta skall dessutom själva bromssträckan adderas. På en torr vägbana (friktionskoefficient 1,4) betyder detta att det (räknat som ett genomsnitt av fordonsparken) tar 97 meter att stanna bilen.
Om det nu blir sämre friktion, dit fukt i alla dess former kan räknas, betyder detta att föraren behöver justera ned sin hastighet för att kunna stanna sitt fordon på samma sträcka som när det är torrt väglag. Regnar det betyder detta 84 km/h, snö ger 68 km/h och is (utan salt) innebär 46 km/h med dubbdäck, 33 km/h med friktionsdäck och 24 km/h med sommardäck. Så vilken hastighet som generellt sett är korrekt är svårtbedömt och därför har man istället skrivit lagen som att man skall köra så att man som förare alltid kan stanna fordonet.
MVH AL

Inget e-postmeddelande känns mer onödigt än detta du fick, Leif!
Absolut ingenting var några nyheter, utan sånt som varenda förare bara måste känna till, även om många inte tänker så mycket på punkten 15. Hänsyn till omgivningen är ju inte det som brukar prioriteras...
Att komma dragande med att lagtexten inte verkar förstå detta med tät trafik gör mig nästan mörkrädd! Det är i själva verket så att de flesta förare inte är riktigt verkar förstå hur obefintliga marginalerna är. Tresekundersregeln kan faktiskt tillämpas även i köerna in till stan. Det händer faktiskt inte så hemskt mycket som stjärtslickarna yrar om. Visst kan det komma någon dåre som bryter sig in - men oftast inte. Nöj dig med två sekunders mellanrum, då. Det är i alla fall mer än de flesta håller och räcker om du är riktigt allert.
Jag vägrar att ligga upptryckt i häcken på bilen framför bara för att det är så "alla andra" gör. "Alla andra" är aldrig "alla andra".

För att fullt ut förstå en lagtext är det bra att ha tagit del av förarbetena. Lagstiftarens intentioner brukar synas tydligt där. I tafiklagstiftningen låter man intentionerna hänga med hela vägen, eftersom, som AL påpekar, det inte går att sätta absoluta gränser för varje situation, utan det blir till syvende og sist en bedömningsfråga från fall till fall. Där kommer din åsikt om att man borde ta hänsyn till vad som är "normalt" in i bilden.
Men som du ser i ditt e-svar så hjälper inga ursäkter i världen när det väl smäller. Du är vållande om du kör in i någon!

Vad den där handbromsövningen beträffar, så försår jag mycket väl att den gått till som du beskriver det! Min egen ofrivilliga övning visade dock tydligt hur lite bakbromsarna bidrar med. Jag är tämligen övertygad om att min åsikt delas av alla riktiga experter på området eftersom den är grundad på fysikens grundlagar vilket (naturligtvis) inte heller står i motsats till verkligheten.

AL, jag skulle tro att den totala reaktionstiden även för en tämligen vaken förare snarare ligger på 0,2 sekunder, vilket ger en raktionssträcka på 61 meter. Vad gäller bromssträckan på normal asfalt så kan man nog förlita sig på biltester och där brukar bromssträckan från 100 km/h till noll vara som sämst 50 meter, vilet innebär 60 meter från 110. Alltså är den totala stoppsträckan lite över 120 meter. Under lyckliga omständigheter kan man kanske räkna med 100 meter - och det är ju inte precis lite.
Och som vanligt så kommer vår bristande förmåga att rätt bedöma hastighens påverkan att spela en betydande roll. Vi uppfattar hastighet linjärt, medan krafterna ökar exponentiellt.

ROY, igen missar du mitt budskap. Det jag pratar om är hur folk kör generellt, normalbilisten om du så vill. Lagtexten ser jag som ett misslyckande då den i praktiken tolkas och används på ett helt annat sätt än som den låter rent teoretiskt. Jag tycker inte såna oklarheter är bra. Lika lite som jag tycker oklarheten i vilket vägunderhåll man kan kräva på våra vägar, eller ens förvänta sig. Det är högst ojämt och varierande, speciellt i städer som Stockholm.
Nu var det ju detta också hur hastighetsgränser planeras, och då menar jag att det i praktiken sker på ett annat sätt än det som sägs. Trafikplanerare sätter t.ex. 70 km/h på E4 genom Stockholm, eftersom man vet att det kan vara tät trafik och plötsliga köer. Det blir då svårt för folk att hålla sent på kvällen när det nästan inte är nån trafik alls. Då kör de flesta kring 100 km/h. Detta skulle då enl AL då inte bara vara vårdslöshet, utan säkert grov vårdslöshet.
Avstånd är bra att hålla med igen blir det ju lite svårt i kraftiga köer, och man får ofta nöja sig med ett mindre än vad som vore bäst. I praktiken är det alltså så att det är ett gäng amatörer som kör omkring, på sin fritid, och ofta fullt med kompromissande. Lagtexten är inte modern eller anpassad för detta. Det nämner som sagt inte heller nånting om vilka krav bilister kan ha på vägarna. Tyvärr faller de flesta igenom i såna här diskussioner och det blir moralister, som då inte lever som man lär många gånger.

ROY
"Min egen ofrivilliga övning visade dock tydligt hur lite bakbromsarna bidrar med."
När det är riktigt halt, då kan bakbromsarna faktiskt bidra med väldigt mycket! Du kan ju få ca hälften av friktionen från bakhjulen då ju det inte blir alls samma tryck på framhjulen, när det är riktigt halt.

AL
"Nu handlar juridik inte enbart om lagtext Leifer, utan också om tillämpning."
Det var ju det jag pratade om, praktiken! Jag vet redan att du är mycket duktig på teorin.
"I fallet med Leifers 240 är det alltså frågan om vårdslöshet i trafik. Men det är inte säkert att detta går att visa i en rättslig prövning, såvida inte föraren i 240:n öppet erkänner att han/hon kört fordonet som Leif återgav (vilket är ovanligt)."
NEJ, du missar igen Du upprepar detta som ett mantra, men jag menar att det när lagen ska tillämpas inte alls är säkert att det är vårdslöshet. Detta menar jag alltså med "bevis" eller vad du nu vill kalla det, precis som jag sagt hela tiden. Man undrar också då vilken fart du menar 240n ska ha på Tranbergsbron i Stockholm (skyltat 50) eller på E4 genom Stockholm (skyltat 70). Tänk då en vinterkväll på väg hem från jobbet i hyfsat tät trafik vid sjusnåret på kvällen. Blir då svårt att avvika i trafikrytm. Och lagen gör ju däcken godkända. Det blir då snarare trafikunderhållet som avgör olycka eller inte. Ett par minus utan salt och mycket halt, då kommer det ske massor av olyckor. Och det kommer INTE blir vårdslöshet i trafik på dom, låt vara att det kan vara så att bevisning saknas för att sätta dit folk. Jag skulle dock hellre se att man ställde högre krav på fordon och däck, framför en luddig lagtext som inte praktiseras. Ex skulle ju 240n kunna montera Autosock på bakhjulen, om det är riktigt halt. Men det kommer folk ALDRIG göra, utan att lagen på nåt sätt tvingar/uppmuntrar till det.
Mvh