Yes, gode läsare, jag har kört mycket DAF! Ingen dum bil alls, skulle jag vilja säga, men ett märke med kort historia, i varje fall som personbilstillverkare. Inte ens 20 år.
Van Doornes Automobilfabriek NV var belägen i den holländska industristaden Eindhoven. Innan firman 1958 förvånade världen genom att presentera en liten bil hade man tjänat en bra slant på att bygga trailers och olika slags militärfordon.
Van Doornes hade också byggt civila lastbilar sedan 1950. Holländsk personbilsindustri hade däremot knappast varit något att skryta om sedan Spyker gick i graven 1925, men nu skulle det alltså bli andra bullar av!
Två luftkylda cylindrar, 22 hästar och 600 kubik var ju inget folk baxnade över, men transmissionen var desto mer intressant. Den hade begåvats med det träffsäkra namnet Variomatic och var såväl steglös som ryckfri.
Systemet var verkligen helt automatiskt med sin centrifugalkoppling och kilremsdrift i skön förening med differentialspärr. Sköt man spaken framåt gick bilen framåt och tvärtom.
En sliten Variomatic kunde dock visa den egenheten att den drog bättre bakåt – det hände ibland att telegrambuden i Stockholm fick backa uppför branta backar. Men vi gjorde det gärna…
40 sprittiga hästar
Den lilla DAF-bilen sålde genast riktigt bra, och ännu bättre gick det sedan man 1962 ökat cylindervolymen till 750 cc. Den marginellt mer påkostade Daffodil-modellen hade samma slagvolym men var 30 hästar stark. Det innebar en avsevärd prestandaförbättring; från 85 till 105 knutars toppfart.
Kring mitten av 60-talet byggde och sålde Daf omkring 20 000 bilar per år, alla lika vansinnesenkla att köra.
Den fiffiga transmissionen måste naturligtvis finna användning i annat än vanliga personvagnar och 1965 fann den vägen in i en liten fyrhjulsdriven apparat för militärt bruk. Pony kallades den och var lika kantig som DAF:s F3-bil från samma år var smäcker.
Ursprungsmodellen byggdes i nästan tio år, men starkare och dyrare modeller kompletterade programmet.
Daf 44 lanserades 1966 som en både rymligare och starkare DAF, men principerna var likadana, det vill säga Variomatic-transmission och tvåcylindrig boxer. Medan de första Daf-bilarna aldrig någonsin kunde aspirera på skönhetspriser blev det nu en helt annan sak.
Giovanni Michelotti, han som ritade Triumph-sportvagnarna, hade formgivit de nya vagnarna, som hade 40 sprittiga hästar under huven och 120 i topp var ju inte illa.
Sällsynt fräsig
DAF 55 begåvades 1968 med Renault-motor på 1 100 kubik och året därpå kom den verkliga höjdaren i DAF-historien, en sällsynt fräsig coupé. Jajamän, det är helt okej att tycka att en DAF är snygg!
1973 lanserades DAF 66, som fick den avancerade konstruktionsdetaljen de Dion-bakaxel. Ett par år senare utrustades även den två-cylindriga snikmodellen med en sådan bakvagn.
Sen blev det inte så mycket mer, ty nästan som genom ett trollslag försvann bilmärket DAF i och med att Volvo köpte personvagnsdelen 1975. Och plötsligt hette DAF-bilarna Volvo 66!
Mer från Vi Bilägare
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Daf Tjorven gick som postbil i Stockholm vill jag minnas. DAF som lastbilstillverkare finns ju kvar än idag. Mins lika vanlig som Scania eller skall man tyvärr säga ovanlig här i Australien.
Jag körde Volvo 66 som tjänstebil i början på 1980-talet och det var nog bland det segaste jag någonsin kört,
det kändes som om den slirade på kopplingen kontinuerligt.
Jag talade för en del år sedan med en tekniker som jobbat på DAF 1970.
Han talade om att man vidareutvecklade variatortekniken med en kedjevariator kallad "Transmatic".
Det var enligt uppgift denna som Volvo var ute efter när man köpte DAF PV-division.
Men man blev blåst på den eftersom patenten låg på LV-divisionen.
Men den variatorn dök senare upp i några japanska småbilar, i några Fiat och Ford och finns ju i modernare vidareutvecklad version i bl.a. Audi m.fl.
DAF 77 fick namnet Volvo 343
Ok, det var nog Volvo 343 som firman hade.
Den blev inte gammal, redan efter ett år eller så blev de utbytta mot samma bil men med konventionell låda.
De försvann också ganska snabbt.
Ingen ville köra dem.
Men de blev ju ganska populära som PRO-skrindor i någon konstig duvblå kulör.
Jag blandade ihop den med en Volvo 66 som sonen och hans kompis kapade taket på och körde något år som cab.
Variomatic transmissionen finns fortfarande i utvecklad form hos skilda tillverkare som Nissan och Audi. Dock är konceptet inte helt lyckat, känslan av slirförluster och konstant varvtal finns alltjämt kvar.
En intressant bieffekt av dafkonstruktionen var växellådan bak och avancerad De Dion bakaxel på senare Daf 66 och Volvo 343, som gav utomordentliga vägenskaper.
En samtida Volvo 360 hade vida överlägsna vägenskaper, jämfört med en BMW 3- serie.... Dock blev Volvo sågad som en trist pensionärsbil, och många BMW 3- serie med "sportiga" förare for av vägen...
Men Volvo 3- serie fick lite revansch och blev en uppskattad folkracebil.
Johan Kjelle´n, har du läst artikeln?
Har du läst tidigare kommentarer?
Saabnisse:
Vad är du för en bessevisserfjant. Likt just saabare att snacka skit och faktiskt tro att man p.g.a det är bra.
Vaför klanka på Johan? Han har väl ett minst lika stort berättigande här på forumet.
Volvo 343 hade verkligen en fantastiskt fin väghållning, allt annat är dumsnack. 3-seriens sladdbenägenhet är klart överdrivet, speciellt med diffbroms så var de finfina på vinterväg. De flesta framhjulsdrivna bilar är egentligen ganska tråkiga kompromisser med okonsekvent beteende mellan bak- och framvagn, och speciellt saab rycker mycket i ratten då man tror att en fördröjd gasrespons är sportig, men de är ju billiga att tillverka.
De fina vintervägsegenskaperna berodde främst på att växellådan var monterad framför bakaxeln, allltså suverän balans.
Ägde två Volvo 360 GLT. En 85 och en 88 årsmodell.
Skönare och roligare bilar får man leta efter.
Bra väghållning, Volvo B 200 motor (outslitlig), sköna stolar och en hel del bra grejer.
Nackdelar lät i arslet på vintern, dålig elektronik, och rost problem.
Nån gubb bil var det inte i grunden.
Med servo var det en bil jag skulle haft kvar än idag.
Synd bara att just gubbar fastnade för dom.
kjører aom sommerbil en daf 66 1975 deilig
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.