Bilreklam från förr: Volkswagen Typ 1

Focus, 1964 hade man ju oftast en Eberspächer tillsatsvärmare monterad som fungerade ibland.
Men filmen handlar om femtiotalsmodellerna och då fanns ingen värme.
Och visst var det lätt att ta ur motorn,det var ju bara fyra skruvar och en samling plåtskruvar och nog lärde man sig motorerna så ofta som de åkte ur och skruvades isär för reparationer.
Men oljeläckaget fanns kvar även under sextiotalet även om det blev mindre påtagligt.

Det var inte många VW 1200 som var utrustade med Eberspächer p.gr.a. att det efter dåtida mått var ett dyrt tillbehör. Den fick dessutom inte användas under färd men som parkeringsvärmare var den bra. Visst ska man ha en åsikt men den bör inte grunda sig på förutfattade meningar. Jag har arbetat yrkesmässigt på både VW och SAAB med flera märken. De påstående som framkommer här om VW är inte vederhäftiga.

Jag vet inte hur många procent av VW-1 som var försedda med Eberspächer, men jag har haft kontakt med flera.
Ofta var de felaktiga och felet var ofta glödstiftet, ett problem som var betydligt mindre på konkurrenten Webasto som hade gnist/glödstift.
Men visst användes Eberspächern under färd, det var ju enda chansen om man ville hålla båda händerna på ratten för att parera svansviftningen.
Utan värmare var ju den ena handen kontinuerligt upptagen med isskrapan!
Säkerhet?
VW typ 1 var en bra bil under 1950-talet jämfört med många av konkurrenterna (och det berodde på att många var riktigt dåliga), men redan under första halvan av 1960-talet kändes den rejält föråldrad och rötterna i trettiotalet märktes tydligt.
Det var ju bl.a. därför man kom med typ 3 som ändå inte blev någon succé, men det var ändå en modern bil.

Egentligen är det märkligt hur en korkad grundkonstruktion kunde hållas vid så liv så länge genom den ganska ogrundade pålitlighetsmyten. Kanske visste man inte så mycket om bilar rent allmänt på den tiden. Kanske hade man inget jämförelsematerial.
Många Folkaägare skröt över att de aldrig hade problem med frusna eller kokande kylare - men det var ju också den den enda fördelen, på den tiden, alltså. För visst var det vanligare med kylarproblem om än inte i den utsträckningen som Folkaägare påstod och antagligen trodde.

Värmen varierade med motorvarvet. Full gas och grillad högerfot. Några pustar nådde väl vindrutan, men mer igenimmade bilar har nog aldrig existerat. Ja, på vintern var isskrapa ett måste även under färd.
Den lätt brända ventilationslukten kanske några tyckte var charmigt.

Om värmekamrarna rostade sönder, vilket faktiskt hände, så fick man in avgaserna i kupén. Inte precis hälsosamt.
Den lätta framvagnen var smått livsfarlig om det kom en sidvind, som om man kom ut ur ett skogsområde till öppen mark. Minns när jag under en höststorm med en Saab inte kunde köra om en Folka trots tvåfilig väg. Den behövde hela vägbanan.
Bensintanken i knät var väl inte heller det säkraste konceptet vid en krock. (Vilket Ralph Nader gick igång på i USA.) Kan tilläggas att ur-Saaben testats som en av mycket få bilar som tålde att voltas med.

Trots det utrymmesbesparande konceptet med motor och transmission i ett kompakt paket så var ju bilen oherrans trång.
Bagageutrymmet under huven upptogs till stor del av reservhjulet som för övrigt i de första årgångarna fick driva vindrutespolningen. Matkassarna fick man försöka baxa in bakom baksätet i ett varmt utrymme ovanför motorn.

Nej, jag förstod aldrig modellens storhet.
Tur för VW att de insåg att bilen måste ha en ersättare, även om det var i grevens tid.
Golf tog över.

Roy, egentligen var inte konstruktionen som Ferdinand Porsche snodde från Hans Ledwinka hos Tatra så tokig, den finns ju fortfarande kvar i Porshe 911 och kopierades av många under 1940-60-talet.
Men det är klart, alla hade spännande och oftast opålitliga kör- och vägegenskaper.

När det gäller VW typ 1 var den ju helt omodern redan när den kom till Sverige med mekaniska bromsar och osynkad växellåda, men det var ju en gammal konstruktion från mitten av 30-talet.
Men man lyckades efter några år nå en jämn och godtagbar kvalité som inte var särskilt vanligt på den tiden.
Man hade också en effektiv marknadsföring och man ska komma ihåg att i början av 50-talet gick det att sälja i princip allt som gick på hjul.
Redan i mitten av 50-talet hade de flesta konkurrenter kommit ifatt kvalitetsmässigt och hade dessutom betydligt modernare konstruktioner.
Men ibland hjälpte det inte, de rättrogna var många.

Jag minns ett samtal jag hade med en fantast under tiden jag jobbade med en hel del olika märken.
"VW är världens bästa bil"
"Hur vet du det?"
"Jag är inne på min femte, jag byter mellan fyra-femtusen mil och jag fyller bara bensin och ibland en skvätt olja. De behöver ingen annan service!"

Morsning, man kan ju tänka sig hur de bilarna såg ut mekaniskt.

Jag hade en 1303s-74. På dess instrumentpanel monterade jag en fläkt som man har till båtvindrutor. Det fungerade jättebra, men bara till en halva i taget! Bilens konstruktion lämnar verkligen en hel del att önska, men den är charmig som få!

Porsche 911 lever kvar. Det är en prestation i sig att lyckats få till något så pass körbart av detta grundkoncept - men seriösa biltestare tillstår ju för all del att Boxter är en betydligt bättre vägvagn och dessutom billigare.

Jovisst Roy, men det är ju en helt annan bil än VW typ 1 även om den ursprungligen bygger på samma koncept.
Man har ju haft sextio år på sig att utveckla vägegenskaperna där det verkliga lyftet bestod i den dubbelledade bakaxeln som ju även typ 1 fick på senare tid.
Just svängaxeln, som många tyska bilar hade på 1930-talet och som levde ända in på 1960-talet var ju en orsak till de märkliga vägegenskaperna.
Nu gick det ju inte så fort med VW typ 1 och inte heller med Mercedes undermotoriserade modeller på den tiden, ofta hann man parera överstyrningen och svansviftningen som den delvis var skuld till, men när amerikanerna tog efter och kombinerade med sin veviga styrning blev det nästan omöjligt.
Men på de senast tillverkade VW typ 1 hade man ju inte bara den dubbelledade bakaxeln utan även McPherson i framvagnen som gav betydligt bättre bagageutrymme, men jag undrar om det förbättrade vägegenskaperna.

Apropå skillnad i vägegenskaper mellan framhjulsdrivna bilar med motorn fram (som Alec Issigonis redan i början av 1960 trodde skulle vara det vanligaste inom några år) och bakhjuldrivna med motorn bak, hörde jag en ganska känd bilkonstruktör säga: "Har du försökt kasta en dartpil med fjädrarna först?".

Instämmer med Roy. Detta var ingen bra bil alls men den var billig.

Men folk köpte automatiskt Golfsom var en halvtaskig bil eftersom deras far körde bubbla och vips så var den onda cirkeln född och den blev enorm. Än idag kör folk VW utan att riktigt veta varför, det har blivit en vettig bil men det finns bra mkt bättre alternativ till ett bra mkt bättre pris.

Nej Uno, där har du fel.
Golf 1 var ingen halvtaskig bil, den blev ju en succé direkt när den kom 1974 och tillverkades ända till 2009, alltså i 35 år!
Och det finns de som fortfarande kör Golf i sin nu sjätte upplaga och är väldigt nöjda med den, men jag kan hålla med om att det finns många lika bra bilar till lägre pris, men det var ändå Golf som satte måttstocken.

Golf var också betydligt billigare i tillverkning än VW typ 1 och när den dessutom mottogs väl var det ju enkelt för VW att lägga ner typ 1