Vi har undersökt hur det nya bonus/malus-systemet påverkar ägarkostnaden för över 250 av våra vanligaste bilmodeller.
Läs hela jämförelsen här (endast för prenumeranter)
Den 1 juli 2018 är ett datum som Sveriges nybilsköpare nogsamt bör notera och lägga på minnet. Då införs en ny fordonsbeskattning som innebär kraftigt höjda kostnader för nästan alla bilmodeller som säljs på den svenska marknaden.
Redan namnet på den nya skatten antyder vad det handlar om. ”Bonus” betyder på latin bra och ”malus” står för dåligt. Uttrycket kan även, lite mer fritt, översättas med ”morot/piska” eller ”belöning/straff”.
Tanken med bonus/malus-systemet är att med skatten som vapen styra nybilsförsäljningen mot fordon med mindre klimatpåverkande drivkällor. Detta genom att hårdare straffa bilar som släpper ut mycket koldioxid och samtidigt gynna dem med låga eller inga utsläpp – i princip elbilar, laddhybrider, hybrider och gasbilar.
Vår granskning av bonus/malus-systemet visar att skatten för många vanliga modeller höjs med 200–400 procent under bilens tre första år. I rena pengar innebär det en ökning av ägandekostnaderna med mellan 10 000 och 15 000 kronor.
Viktigt att veta är att de nya skattereglerna enbart gäller för bilar som köps nya efter 1 juli nästa år. Den befintliga bilparken berörs inte alls av förändringarna. Enligt det första utkastet skulle även äldre bilar få höjd skatt men på den punkten har systemet modifierats. Den förhöjda skatten tas ut under tre år från det datum då den nya bilen registreras. När de tre åren har gått får bensinbilarna tillbaka samma skatt som i dag, medan dieslarna blir något dyrare även efter ”högskatteperioden”.
Den här artikeln publicerades ursprungligen i Vi Bilägare 16/2017. Här hittar du information om hur du aktiverar din digitala läsning!
Den 1 juli 2018 är ett datum som Sveriges nybilsköpare nogsamt bör notera och lägga på minnet. Då införs en ny fordonsbeskattning som innebär kraftigt höjda kostnader för nästan alla bilmodeller som säljs på den svenska marknaden.
Redan namnet på den nya skatten antyder vad det handlar om. ”Bonus” betyder på latin bra och ”malus” står för dåligt. Uttrycket kan även, lite mer fritt, översättas med ”morot/piska” eller ”belöning/straff”.
Tanken med bonus/malus-systemet är att med skatten som vapen styra nybilsförsäljningen mot fordon med mindre klimatpåverkande drivkällor. Detta genom att hårdare straffa bilar som släpper ut mycket koldioxid och samtidigt gynna dem med låga eller inga utsläpp – i princip elbilar, laddhybrider, hybrider och gasbilar.
Vår granskning av bonus/malus-systemet visar att skatten för många vanliga modeller höjs med 200–400 procent under bilens tre första år. I rena pengar innebär det en ökning av ägandekostnaderna med mellan 10 000 och 15 000 kronor.
Viktigt att veta är att de nya skattereglerna enbart gäller för bilar som köps nya efter 1 juli nästa år. Den befintliga bilparken berörs inte alls av förändringarna. Enligt det första utkastet skulle även äldre bilar få höjd skatt men på den punkten har systemet modifierats. Den förhöjda skatten tas ut under tre år från det datum då den nya bilen registreras. När de tre åren har gått får bensinbilarna tillbaka samma skatt som i dag, medan dieslarna blir något dyrare även efter ”högskatteperioden”.
Den här artikeln publicerades ursprungligen i Vi Bilägare 16/2017. Här hittar du information om hur du aktiverar din digitala läsning!
Nya skatten i åtta punkter
- Det nya bonus/malus-systemet införs 1 juli 2018 och gäller enbart för fabriksnya bilar som registrerats efter det datumet. Äldre bilar berörs inte.
- Alla bilar får en grundskatt på 360 kr/år, även elbilar och hybrider. Den femåriga skattebefrielsen för miljöbilar slopas helt och supermiljöbilspremien ersätts av en statlig bonus.
- Bilar med ett koldioxidutsläpp mellan 0 och 60 g/km (läs: elbilar och laddhybrider) belönas med en bonus på maximalt 60 000 kronor. Den ges till bilar med nollutsläpp och minskar sedan linjärt ned till 10 000 kr för bilar som släpper ut max 60 g/km. Bilar som kan drivas med fordonsgas får en bonus på 10 000 kronor, trots att de släpper ut med än 60 g/km.
- Bilar med ett koldioxidutsläpp mellan 60 och 95 g/km (dieslar undantaget) blir utan bonus, men beskattas lågt och hamnar på grundbeloppet 360 kr/år. I det här spannet återfinns merparten av de icke laddbara el-/bensinhybriderna.
- Bensin- och dieselbilar med ett koldioxidutsläpp över 95 g/km får en förhöjd skatt (malus) under de tre första åren. Utsläpp mellan 95 och 140 g/km beskattas med 82 kr/g. Från 140 g/km ökar koldioxidbeloppet till 107 kr/g.
- Dieselbilarna belastas dessutom med ett miljötilllägg på 250 kr/år och får därutöver ett bränsletillägg på 13,52 x antalet gram koldioxidutsläpp. Det gör att en dieseldriven bil efter 1 juli nästa år drabbas av en relativt hög skatt även om utsläppen ligger under 95 g/km.
- När den treåriga ”högskatteperioden” är slut sjunker skatten till dagens nivå för bensinbilarna. Dieslarna får däremot en något högre skatt även från år 4, främst på grund av att bränsletillägget har räknats upp i det nya systemet.
- Den nya fordonsskatten baseras under de närmaste åren på de utsläppsnivåer bilarna får i certifieringstesterna enligt den nuvarande NEDC-körcykeln. Från 1 januari 2020 byter man till den nya och mer verklighetstrogna WLTP-körcykeln, som i många fall kommer att ge högre utsläppsvärden och därmed högre skatt.
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Styggavargen, precis som andra redan påpekat så är det många saker som påverkar förbrukningen. En liten billig bil med liten billig motor och dito simpel teknologi kan dra lika mycket bränsle som en stor tung dyr bil med dyr motor och raffinerad teknologi. Den här diskussionen känns väldigt bekant från andra trådar. Jag kan dra hela den utläggningen en gång till eller så kan du titta på tidigare trådar (jag är helt säker på att du vet vilka jag menar).
Små billiga bilar är oproportionerligt törstiga pga billiga simpla motorer.
Småbarnsmorsorna med sina kombis får nöjet att sponsra miljonärens Tesla med några tusen, underbart. MP levererar ännu ett gott skratt. Kanske ska köpa en bara därför.
A.L, jepp...miljömässigt är XC modellerna en katastrof. Nu kommer BMW med sin X7:a ... som du ser, snöbollen är i rullning. Är det vad vi behöver nu när vi skulle minska utsläppen? Eh, eller var det öka??
Detta är bomben: ”Från 1 januari 2020 byter man till den nya och mer verklighetstrogna WLTP-körcykeln, som i många fall kommer att ge högre utsläppsvärden och därmed högre skatt.”
Detta är bomben: ”Från 1 januari 2020 byter man till den nya och mer verklighetstrogna WLTP-körcykeln, som i många fall kommer att ge högre utsläppsvärden och därmed högre skatt.”
Vargen kan vara lugn. Utsläppen sjunker och har gjort så under lång tid, trots att vi kör mer än någonsin. Detta trots SUV och sådant som Vargen inte tycker om. Så om Vargen tycker så illa om koldioxid så är det bättre att han argumenterar för att vi slutar att köra bil. Säg mig: är det nästa steg? Om ja så vore det mer effektiv än att tjata sönder varenda tråd om SUV:ar (som Vargen uppenbarligen saknar erfarenhet av), i alla fall om man får tro på Naturvårdsverket underlag. http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-nationella-utslapp-och-upptag/
MVH AL
Jag tror inte utsläppen minskar, varje människa på jorden ökar sina krav på att använda energi. Allt ifrån större och tyngre bilar som vi nyss pratat om men även konsumtion och resor tex. Högre energiförbrukning innebär högre utsläpp tills den dagen nåtts när vi kan tillverka 100% ren energi som inte påverkar miljön. Innan vi nått dit är nog ekosystemet rubbat och människorna som art utrotad? Övergång ifrån personbil till SUV är ett mycket bra exempel på hur vi ökat våran användning av energi utan att tänka efter på vart det leder till. Just nu borde tvärtom ske, bil modeller som är mycket mer effektivare än sina är föregångare.
Man är trots kallt glad att man har en octavia med 1,0tsi motorn. Betydligt större än en typ v60v70 och många av suvarna och snålare än en mindre suv diesel och 360:- i skatt och ändå ingen stoppkloss.
Man kan komma undan med hyfsade kostnader och låga utsläpp och ändå ha en komfortabel familjebil.
Styrman_jansson har nog skrivit en bra sammanfattning i inlägg #35 - oavsett vad A.L vill få oss att tro.
Undrar hur många som tänker eller förtränger sanningen 2020.
Från 1 januari 2020 byter man till den nya och mer verklighetstrogna WLTP-körcykeln, som i många fall kommer att ge högre utsläppsvärden och därmed högre skatt.
Om jag fattar det rätt så är det nog så att alla bilar kommer att drabbas märkbart här och misstänker att suvar och oavsett diesel kommer att bli straffad här.
Ta en del Japan suvar och det gäller nog mer eller mindre alla som vid tester har en överförbrukning på över långt 40% och det återspeglas ju exakt på spritmonitor.
När vi pratar dryga kronan per gram och ligger man 40% över förstår man att det kommer att kosta att sitta högt och bullrigt för 8av10.
Vad jag förstår så är det rena sanningen.
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.