Vi har undersökt hur det nya bonus/malus-systemet påverkar ägarkostnaden för över 250 av våra vanligaste bilmodeller.
Läs hela jämförelsen här (endast för prenumeranter)
Den 1 juli 2018 är ett datum som Sveriges nybilsköpare nogsamt bör notera och lägga på minnet. Då införs en ny fordonsbeskattning som innebär kraftigt höjda kostnader för nästan alla bilmodeller som säljs på den svenska marknaden.
Redan namnet på den nya skatten antyder vad det handlar om. ”Bonus” betyder på latin bra och ”malus” står för dåligt. Uttrycket kan även, lite mer fritt, översättas med ”morot/piska” eller ”belöning/straff”.
Tanken med bonus/malus-systemet är att med skatten som vapen styra nybilsförsäljningen mot fordon med mindre klimatpåverkande drivkällor. Detta genom att hårdare straffa bilar som släpper ut mycket koldioxid och samtidigt gynna dem med låga eller inga utsläpp – i princip elbilar, laddhybrider, hybrider och gasbilar.
Vår granskning av bonus/malus-systemet visar att skatten för många vanliga modeller höjs med 200–400 procent under bilens tre första år. I rena pengar innebär det en ökning av ägandekostnaderna med mellan 10 000 och 15 000 kronor.
Viktigt att veta är att de nya skattereglerna enbart gäller för bilar som köps nya efter 1 juli nästa år. Den befintliga bilparken berörs inte alls av förändringarna. Enligt det första utkastet skulle även äldre bilar få höjd skatt men på den punkten har systemet modifierats. Den förhöjda skatten tas ut under tre år från det datum då den nya bilen registreras. När de tre åren har gått får bensinbilarna tillbaka samma skatt som i dag, medan dieslarna blir något dyrare även efter ”högskatteperioden”.
Den här artikeln publicerades ursprungligen i Vi Bilägare 16/2017. Här hittar du information om hur du aktiverar din digitala läsning!
Den 1 juli 2018 är ett datum som Sveriges nybilsköpare nogsamt bör notera och lägga på minnet. Då införs en ny fordonsbeskattning som innebär kraftigt höjda kostnader för nästan alla bilmodeller som säljs på den svenska marknaden.
Redan namnet på den nya skatten antyder vad det handlar om. ”Bonus” betyder på latin bra och ”malus” står för dåligt. Uttrycket kan även, lite mer fritt, översättas med ”morot/piska” eller ”belöning/straff”.
Tanken med bonus/malus-systemet är att med skatten som vapen styra nybilsförsäljningen mot fordon med mindre klimatpåverkande drivkällor. Detta genom att hårdare straffa bilar som släpper ut mycket koldioxid och samtidigt gynna dem med låga eller inga utsläpp – i princip elbilar, laddhybrider, hybrider och gasbilar.
Vår granskning av bonus/malus-systemet visar att skatten för många vanliga modeller höjs med 200–400 procent under bilens tre första år. I rena pengar innebär det en ökning av ägandekostnaderna med mellan 10 000 och 15 000 kronor.
Viktigt att veta är att de nya skattereglerna enbart gäller för bilar som köps nya efter 1 juli nästa år. Den befintliga bilparken berörs inte alls av förändringarna. Enligt det första utkastet skulle även äldre bilar få höjd skatt men på den punkten har systemet modifierats. Den förhöjda skatten tas ut under tre år från det datum då den nya bilen registreras. När de tre åren har gått får bensinbilarna tillbaka samma skatt som i dag, medan dieslarna blir något dyrare även efter ”högskatteperioden”.
Den här artikeln publicerades ursprungligen i Vi Bilägare 16/2017. Här hittar du information om hur du aktiverar din digitala läsning!
Nya skatten i åtta punkter
- Det nya bonus/malus-systemet införs 1 juli 2018 och gäller enbart för fabriksnya bilar som registrerats efter det datumet. Äldre bilar berörs inte.
- Alla bilar får en grundskatt på 360 kr/år, även elbilar och hybrider. Den femåriga skattebefrielsen för miljöbilar slopas helt och supermiljöbilspremien ersätts av en statlig bonus.
- Bilar med ett koldioxidutsläpp mellan 0 och 60 g/km (läs: elbilar och laddhybrider) belönas med en bonus på maximalt 60 000 kronor. Den ges till bilar med nollutsläpp och minskar sedan linjärt ned till 10 000 kr för bilar som släpper ut max 60 g/km. Bilar som kan drivas med fordonsgas får en bonus på 10 000 kronor, trots att de släpper ut med än 60 g/km.
- Bilar med ett koldioxidutsläpp mellan 60 och 95 g/km (dieslar undantaget) blir utan bonus, men beskattas lågt och hamnar på grundbeloppet 360 kr/år. I det här spannet återfinns merparten av de icke laddbara el-/bensinhybriderna.
- Bensin- och dieselbilar med ett koldioxidutsläpp över 95 g/km får en förhöjd skatt (malus) under de tre första åren. Utsläpp mellan 95 och 140 g/km beskattas med 82 kr/g. Från 140 g/km ökar koldioxidbeloppet till 107 kr/g.
- Dieselbilarna belastas dessutom med ett miljötilllägg på 250 kr/år och får därutöver ett bränsletillägg på 13,52 x antalet gram koldioxidutsläpp. Det gör att en dieseldriven bil efter 1 juli nästa år drabbas av en relativt hög skatt även om utsläppen ligger under 95 g/km.
- När den treåriga ”högskatteperioden” är slut sjunker skatten till dagens nivå för bensinbilarna. Dieslarna får däremot en något högre skatt även från år 4, främst på grund av att bränsletillägget har räknats upp i det nya systemet.
- Den nya fordonsskatten baseras under de närmaste åren på de utsläppsnivåer bilarna får i certifieringstesterna enligt den nuvarande NEDC-körcykeln. Från 1 januari 2020 byter man till den nya och mer verklighetstrogna WLTP-körcykeln, som i många fall kommer att ge högre utsläppsvärden och därmed högre skatt.
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
VolvoXC90, du gör dessa roliga jämförelserna igen. Så det är OK att äga en mycket skitig bil med hög energiförbrukning som tär på miljön bara för att man kör lite mil? Men över tiden då? Kommer en XC90 bara att köras 10 000 mil och sedan skrotas tror du? Ingen verkar förstå att alla måste minska ned sina utsläpp med betydliga mängder, men gör precis tvärtom och skaffar sig en SUV som antagligen ger högre utsläpp än den gamla bilen.
A.L, det enda som förhindrar spridningen av fler bilar typ XC90 är inköpspriset. Hade denna bilen kostat 100 eller 200 tusen kronor skulle fler rulla på våra vägar. Det enda som hindrar en begagnat XC90 ifrån att köras är skatter, drivmedelskostnader. Fordonsskatten är utformat till att styra bilvalet och för att få människor att sänka sina utsläpp, annat fall kunde alla fordon haft samma skatt. Så som skatten är utformat idag så avskräcker inte folk att tex köpa en SUV, skillnaderna mellan en skitig bil och en mycket renare är för liten. Hade skillnaden i skatt på tex en Octavia och XC60 varit 8000-10000 kr i skatt per år hade nog inte många valt en XC60. Dieselbilar förr ratades, skatten på 6000 kr avskräckte de flesta ifrån inköp och endast de som körde mycket tjänade på att köra diesel. Regeringen valde att helt plötsligt sänka skatten på dieseldrivna bilar och det gav genast effekt på inköpssidan.
Som det är utformat så har detta inget med miljö att göra. Det är uppenbarligen avsett som en ren inkomstskattehöjning.
Väldigt få har laddningsmöjlighet, så köpa en ren elbil är inte aktuellt. Man kan ju betala 100000kr extra och köpa en hybrid och sedan bara använda förbränningsmotorn. Då får man alla förmåner och får köra överallt, men CO2 utsläppen ökar eftersom en hybrid väger 200kg mer än en bil med enbart förbränningsmotor.
Så återigen utformas skatten så att konsumenterna styrs mot att köpa Diesel. Detta samtidigt som man säger att man vill förbjuda Diesel. Återstår då bara bensindrivna bilar som har högre CO2 utsläpp och alltså ger mer pengar till staten, men det är ju det som är syftet, dvs förtäckt inkomstskattehöjning. De flesta bensindrivna bilar ligger idag på 130-150g CO2 per km. Detta kommer inte att minska särskilt mycket och det kommer att ta decennier innan flertalet har möjlighet att ladda en elbil hemma, så det här är en säker inkomstkälla för staten i många år framåt.
Skatten finansierar ju även vägunderhåll, trafikkameror och annat, och är inte enbart styrmedel utifrån miljöpolitiska mål.
Utifrån det perspektivet är det inte särskilt märkvärdigt om skatten är högre för tyngre bilar.
Axa, min kommentar gällde inte bilskatt som företeelse, utan den gällde den kommande förändringen av bilskatten. Dessutom så är det väl bränsleskatten som var avsedd att finansiera vägunderhåll. Med tanke på hur dåligt vägarna underhålls så är det uppenbart att en väldigt liten del av bränsleskatt och bilskatt går till vägunderhåll. Regeringen använder detta som ren inkomstskatt.
Nilson
Ok. Men å andra sidan ska man inte se skatterna som öronmärkta. Samtliga skatter bidrar till kassan. Sedan är det upp till politikerna att fördela på olika satsningar. Hm, så skatterna kanske snarare SKA ses som styrmedel...
Hur som helst så ser jag gärna att man har en skattepolitik som bidrar till snabbare övergång till miljövänligare fordonsflotta. Oavsett hur det ser ut i Indien eller Peking....
Du läste uppenbarligen inte forskningslänken till VTI Vargen: Hade du bemödat dig med det skulle du sett att ditt påstående "Rent ekonomiskt är det tyvärr för billigt att köra dessa XC90" (#6) helt saknar stöd i den ekonomiska vetenskapen. XC90 betalar nämligen sina samhällsekonomiska kostnader, dessutom med råge. Skatten på bränslet som föraren till Volvon betalar är alltså högre än kostnader för såväl vägslitage, olyckor och utsläpp. Att ytterligare öka XC90-förarnas kostnader för att köra bilen är alltså samhällsekonomiskt destruktivt (eller enkelt uttryckt: det gör oss alla fattigare). MVH AL
A.L, om du läst mina inlägg hade du förstått att det handlade till stor del av miljön, och att det är för billigt att köra skitigare alternativ när det finns bättre. Folk väljer helt fel bilar, tyvärr.
Jo jag har både läst och förstått Vargen och har inga invändningar mot din ideologi. Den är din. Dock får du nog lära dig att acceptera att andra inte delar din normativa uppfattning utan föredrar någon form av evidensbaserat underlag innan de uttalar sig.
Vår diskussion handlar alltså egentligen om skillnaden mellan tro och kunskap. Vargen tycker att XC-modellerna är för billig att köra. Vetenskapen visar att de betalar sina samhällsekonomiska marginalkostnader. MVH AL
Axa, du skrev "Hur som helst så ser jag gärna att man har en skattepolitik som bidrar till snabbare övergång till miljövänligare fordonsflotta." Jag har inga invändningar mot det. Jag menar att den kommande skatteändringen inte leder till det pga att de flesta saknar möjlighet att ladda en elbil. Jag själv t.ex. bor i lägenhet och jag kommer inte att kunna ladda bilen förrän kommunen ritat ut parkeringsrutor på gatan utanför och satt upp laddstolpar. Infrastruktur poppar inte upp av sig själv bara för att bilskatten ökar. Politikerna är väl medvetna om detta, men hoppas att vi inte ska genomskåda dem.
Om kommunen förbjuder förbränningsmotorer i city så köper jag en hybrid och kör den på enbart förbränningsmotorn, vilket alltså ökar CO2 och andra utsläpp.
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.