Vilka är egentligen skillnaderna mellan dubb- och friktionsdäck – förutom att dubb orsakar ökat vägslitage och hälsovådliga partiklar i luften? På isig väg ger dubbdäck absolut ett bättre grepp. Främst märker man förstås att man får en kortare bromssträcka och att det är lättare att komma upp i fart, särskilt från stillastående.
Men lika viktigt är det förbättrade kurvgreppet. Det känns betydligt bättre med dubbdäck på bilen, om man kommer in i en kurva för snabbt och vägen är isig. Dubbdäcket ger ett mer progressivt beteende, det vill säga att däcken tappar greppet långsammare och att man har större möjlighet att någorlunda snabbt få tillbaka kontrollen över bilen.
Det här är väldigt tydligt när vi kör på isväg så snabbt vi förmår och kollar hur däcken beter sig. Testet körs oftast på sjöis där man plogar upp en slinga på tre kilometer med olika skarpa kurvor och en lång raksträcka. För att greppet ska vara så konstant som möjligt och ge korrekta jämförelser ruggas ytan regelbundet med dubb och borstas. Underlaget är därför kanske lite mer förlåtande för de dubbfria alternativen. Men det är samtidigt mer likt en riktig vinterväg. Den får också snabbt ojämnheter och ruggas också av bilar med dubbdäck.
Kör man på den här testbanan med lite för hög fart och har dubbdäck, så blir det oftast bara en lång mjuk sladd vid sidan av den behandlade testvägen. Åker man på de dubbfria alternativen och hamnar brevid den preparerade vägen, blir det gärna påhälsning i snökanterna – som plogas upp längs testbanan för att hejda framfarten vid sidan om. Friktionsdäcken klarar nämligen den ruggade isen nästan lika bra som dubb, men är märkbart sämre på blank is.
Det finns ett undantag och det är torr is. Då kan friktionsdäck ge ett otroligt bra grepp, bättre än vad dubbdäck klarar. Men när isen polerats efter några körningar blir det glashalt där också.
Skulle man översätta de här erfarenheterna till däckval så blir det lite grovt uttryckt: blank is – välj dubb. Vältrafikerade vägar med ruggad is eller snö – friktionsdäck.
Och så gäller det att komma ihåg att vid sidan av hjulspåren kan isen vara blank och därmed ge begränsat grepp, särskilt för däck utan dubb.
Och frågan man sedan måste ställa till sig själv blir – hur ofta kör jag på isiga vägar? Och hur ofta är den oplogad och varken sandad eller saltad?
Budskapet från vår trafiksäkerhetsvårdande myndighet har visserligen svängt en aning – från att entydigt hävda att om bilen var utrustad med antisladdsystem eller inte var viktigare än däcktyp, till att nu ge rådet att den äldre vagnparken utan antisladdsystem som kör på vinterväg bör ha dubbdäck. Bilar med elektroniska säkerhetssystem anses klara vintern med friktionsdäck.
Men det är självklart att bättre grepp också ger bättre effekt av säkerhetssystemen, eftersom de också jobbar med den friktion som vägen och däcken ger. Det däcktest som inledningsvis beskrivs körs med ESP.
Att dra gränser för säkerheten när det gäller däck eller bilens krocksäkerhet är inte helt enkelt. De måste dessutom revideras då och då. Men det är helt klart att vi framöver kommer att få se fler nya regler, som påverkar både säkerhet och valfrihet, och som egentligen införs av miljöskäl.
Testresultat och en nogrann genomgång av samtliga testmoment hittar du i den kompletta testrapporten som du kan köpa nedan.
Klicka här för att köpa testet av dubbdäck i smidigt PDF-format (30 kronor).
Testinformation
Modeller i det här testet:
Bridgestone Noranza 2 EVO Continental ContiIceContact Dunlop Ice Touch Gislaved Nord Frost 5 Goodyear UltraGrip Ice Arctic Michelin X-ICE North XIN2 Nokian Hakkapelitta 7 Pirelli Winter Carving EdgeBetyg
Mer från Vi Bilägare
Länkar
Ämnen i artikeln
Jag läste inledningen och ögnade igenom det övriga i AL:s länk.
Det jäkliga med att de som verkligen skulle behöva läsa såna sanningar, är de som aldrig gör det - men de skulle ju ändå inte förstå något, så för all del...
Det är lite svårt att förstå varför somliga bryr sig om vad 056 skriver. Han är alldeles uppenbart inte nykter och verkar för övrigt mest vara ute för att provocera.
Kanske även andra har smuttat lite, med tanke på ordflödet...
AL försöker nästan alltid att argumentera med fakta, och det är när han gör det som han får ett gäng tyckare emot sig.
Statistik är ju faktiskt en faktasamling och därmed sannare än någons tyckande utifrån den alltid så begränsade egna erfarenheten.
Men fakta ska ju bedömas också, och då kommer definition och analys in i bilden.
Man måste alltså skilja på när man mäter olika däcks egenskaper i tester och vad däcken bidrar med i verkligheten. Det är den samlade verkligheten som syns i statistiken - det kan knappast någon säga emot.
Men vad är det man mäter?
Finns det tillräckligt med fakta om vilka däck som olycksbilarna varit utrustade med? Är de tillräckligt många? Här finns en viss osäkerhet.
Om underlaget är stort så behöver man inte fundera över begagnade eller nya däck - det blir en utjämning.
Om median- och medelvärdena sammanfaller, så desto bättre.
De kompensatoriska effekterna finns med all säkerhet med i statistiken.
Man kör alltså så att det känns lika säkert oavsett däck - alltså blir därmed säkerhetsmarginalerna ungefär lika stora.
En brist är att man inte ser plåtskadornas omfattning, utan endast personskadorna.
Jag antar (vet alltså inte) att friktionsdäcken är något överrepresenterade när det gäller småskador.
Det byggs ibland snabbt upp flera sidor med kommentarer.
Så jag ska ta upp en sak som jag tagit upp vid två tillfällen tidigare. Vid det första tillfället fick jag medhåll av flera läsare, men vid det andra skrev endast ett par stycken som var oense med mig och tyckte att allt var bra som det var.
Jag syftar på det här förbannade sorteringssystemet!
Tidigare har jag blivit avfärdad med att alla tycker olika eller liknande floskler som ju inte är argument, utan endast undanflykter för att slippa göra något.
Så låt mig nu ta det sakligt.
När man läser kommentarerna så finns det i princip två möjligheter.
Antingen vill man endast läsa det allra senaste eller så vill man följa det som skrivits från början - hur man kommenterat varandra och se om man själv kan bidra med något eller i vart fall ge sig in i debatten.
Själv har jag lite svårt att förstå varför man endast skulle vilja läsa det allra senaste. Då kan man ju lika gärna låta bli att läsa alls och bara skriva det man har på hjärtat - oavsett om det skrivits tidigare och oavsett andras åsikter.
Låt oss utgå från hur det ser ut IDAG.
Du vill bara läsa den senaste kommentaren och det är den du ser överst. Enkelt.
Du vill följa kommentarerna från början.
Då måste du först skrolla längst ner för att klicka på "Sista". Med det menas alltså inte den sista kommentaren, vilket ju vore logiskt, utan den sista sidan där då den första kommentaren finns.
Nu måste du åter skrolla ner för att komma till änden på spalten där den första kommentaren finns. Är det en lång kommentar så måste du förstås skrolla neråt vartefter du läser.
När du läst klart kommentaren så måste du åter skrolla upp en bit till nästa kommentar.
När du läst alla kommentarerna på sidan så måste du skrolla hela vägen ner för att klicka på "Föregående" - vilket är också är en ologiskt benämning, för du vill ju inte åter till tidigare kommentarer.
Nu måste du än en gång skrolla längst ner och allt upprepar sig.
Man kan bli snurrig för mindre.
Du konstaterar att det skrivits, låt säga åtta sidor.
När du senare loggar in så ser du att det vuxit till 11 sidor och vill naturligtvis fortsätta från där du var senast, vilket ju var sidan "1" - och ingenting stämmer! Troligen får du läsa från sidan tre.
Eller du vet att du skrivit en kommentar på sidan sex och vill se vad du egentligen skrev - men inte fanken funkar det med att klicka på "6"!
Som det BORDE VARA:
Det först skrivna är också det som syns först - det ligger alltid på sidan ett. Sidorna byggs på i nummerordning vartefter kommentarerna ramlar in.
Du vill endast läsa det allra senaste.
Du får skrolla längst ner ock klicka på "Sista" - en benämning som stämmer oavsett om du menar sista sidan eller senaste kommentaren.
Där får du skrolla längst ner för att se den senaste kommentaren.
Visst, det är ett merjobb, men du gör det endast en gång.
Du vill följa kommentarerna från början.
Du börjar helt enkelt att läsa - uppifrån och ner. När du läst första kommentaren så kommer du direkt in i nästa. När du läst alla på sidan så är du längst ner och klickar på "Nästa" - nästa sida, nästa kommentar.
Allt bara flyter på.
Du har slutat läsa på sidan åtta för att fortsätta senare. Du ser att det nu är 12 sidor och vill läsa vidare och klickar helt naturligt på "8".
Den där kommentaren du skrev på sidan fem återfinns just där.
Här har jag nu presenterat övertygande argument för ändrad sorteringsordning.
Redax, ge mig nu ett enda litet argument för att inte ändra sorteringsordningen! Argument, alltså.
AM&S ändrade sin webbplats för nu ganska länge sen och det fungerar hur bra som helst!
Ändå var där tidigare inte ens samma problem som här, eftersom kommentarerna låg i en enda lång spalt och man inte behövde göra märkliga hopp mellan olika sidor.
Andra hemsidor erbjuder ett val mellan "Äldsta kommentar överst" eller "Senaste kommentar överst". Då kan man välja vad som passar en bäst. Kan ju inte vara svårt att införa här på ViB heller.
När Roy framför att statistik är den verkliga sanningen så tycker jag att han glömmer bort att statistik är precis vad du gör den till. Det du matar in är det det du matar ut.
När det gäller olyckstatistik så finns det oerhört många parametrar som ligger bakom en olycka. Oavsett vilket däck man har valt så är inte däckstypen den enda parametern bakom en olycka. Så när AL säger att det inte går att utläsa någon skillnad i olycksfrekvens mellan däckstyperna så är det att dra för långt gångna slutsatser av ett bristfälligt material. Han hänvisar till några norska studier där åtminstone en av dom behandlar enbart tätortstrafik i Norges 4 största städer.
Jag menar att det vore oerhört enkelt för polisen att föra in däckstyp och däckets kondition i polisrapporten över varje enskild olycka. Sedan förs detta in i Strada och på bara några säsonger har vi ett fullständigt datamaterial att analysera.
Vi skulle kunna utläsa intressanta saker som vilken däckstyp som kör av i kurvor oftast, hur många olyckor sker på slitna vinterdäck o.s.v. Men framförallt skulle data vara så komplett den kan bli och vi skulle slippa att AL hänvisar till gamla norska rapporter från 4 norska städer där det statistiska begreppet "riskkompensation" tillåts ta en dominerande roll i slutsatserna.
Vi skulle också slippa hänvisningar till vad Naturvårdsverket tycker i frågan. Naturvårdsverket är säkert bra på mycket men just i den här frågan är de knappast för det fria valet och de sätter definitivt sin egen agenda i första rummet.
Tills dess att polisen får 4 extra rutor att fylla i på sin olycksrapport så tänker jag fortsätta att sätta mina egna tankar och åsikter före AL:s spridda skurar av rapporter och välja mitt däck själv.
p.s. Oavsett vem som valt bilen åt dig AL så finns det inget som hindrar dig från att ta första steget och betala för dina kostnader. Jag föreslår att du justerar ner dina avdrag på deklarationen din miljöbov!
Nästan 60 ytterligare kommentarer sedan jag stängde ner i går kväll =) Och som Roy skriver, 056 är endast ute efter att spela Allan och det är lite synd att AL hänger på i den valsen. Vi ignorerar 056 från och med nu - alla vet ändå att h*n är redigt omogen. Mata honom alltså inte!
Roy, jag vet att du ogillar det här "systemet", men att skriva ett rekordlångt inlägg om detta som dessutom blir rekord-off-topic i sammanhanget kändes väl lite väl jobbigt. Jag har däremot inget emot det här systemet. Men en enkel sak som även jag skulle se är att den där "1-2-3-4-5-...-...Nästa> ... Sista>-listen" där nere också skulle finnas där uppe så att man slipper att först scrolla ner hela sidan för att kunna backa bland sidorna/inläggen. Detta torde ju vara enkelt för systemutvecklarna att åtgärda.
När det gäller ämnet så kan jag bara säga att jag tycker att det är lite synd att dubbdäcksförespråkarna inte vill lyssna och ens försöka ta till sig en portion fakta. Många däcktester på senare år har faktiskt visat på några högst intressanta resultat:
1) Dubbdäck tappar i prestanda betydligt fortare än vad som är fallet med dubbfria däck - dubbfria däck behåller alltså sitt grepp bättre allteftersom de slits (se nedan också).
2) Skillnaderna är inte alls så stora mellan dubbdäck och dubbfria däck som en del vill tro:
a) Vid bromsprov som har gjorts från 60 km/h till stillastående på preparerad is är skillnaden mellan en del dubbdäck (INTE ALLA, MINSANN!) och de bättre dubbfria däcken inte större än runt två meter (typ 31 meter mot 33 meter).
b) På ren blankis (alltså typ en nyspolad hockeyis - och då frågar jag igen: VEM kör på sådant underlag - och hur ofta?) är skillnaden däremot lite större: runt 9-10 meter (typ 35 meter mot 45 meter). MEN - och vänligen läs detta alla! - det visar sig ofta att dubbdäck som är bara ett (1) år begagnade får otroliga bromssträckor på denna så väldiskuterade blankis uppåt 55-60 meter! Till och med i sammanfattningarna hamnar ett år begagnade dubbdäck nästan alltid sist - ofta klart sist, till och med! Då frågar jag er dubbdäcksförespråkare: Hur många av er köper nya dubbdäck varje säsong??? För om ni INTE gör det har ni redan mot slutet av den första säsongen ett grepp som är sämre än de sämsta dubbfria och vida mycket sämre än de bästa dubbfria. Detta är något att tänka på. Det kan måhända tyckas lite orättvist att ett år begagnade dubbdäck ställs mot nya dubbfria däck, men det visar i blixtbelysning att övertron på dubbdäckens förträfflighet är så in i norden falsk. Lägger man sedan till att dubbfria däck bättre behåller sitt fäste över tiden jämfört med dubbdäcken så borde bilden vara rätt klar, och jämförelsen mellan ett år begagnade dubbdäck och nya dubbfria däck blir trots allt högst relevant. Så, alla ni som nu har satt på begagnade dubbdäck MÅSTE tagga ner från 90 till typ 70. Gör ni det?
3) Som AL mycket riktigt skriver så visar det sig att fyrhjulsdrivna bilar tenderar att vara överrepresenterade i olycksstatistiken. Detta kan bara tolkas som att folk i fyrhjulsdrivna bilar har en mycket stark övertro till i vart fall biltypen och väljer att köra med betydligt högre risk - och det (antagligen) oavsett däckstypen. Men även här visar det sig att folk tycks sätta en alldeles för hög tilltro till sin "fantomutrustning" mot vad den faktiskt klarar av att leverera.
@ Kaptenen
" Som AL mycket riktigt skriver så visar det sig att fyrhjulsdrivna bilar tenderar att vara överrepresenterade i olycksstatistiken. Detta kan bara tolkas som att folk i fyrhjulsdrivna bilar har en mycket stark övertro till i vart fall biltypen och väljer att köra med betydligt högre risk - och det (antagligen) oavsett däckstypen. Men även här visar det sig att folk tycks sätta en alldeles för hög tilltro till sin "fantomutrustning" mot vad den faktiskt klarar av att leverera."
Det är exakt detta jag menar är att dra för långt gånga slutsatser av ett bristfälligt material. Det enda du vet när du drar din slutsats är att bilen är fyrhjulsdriven. Du har ingen aning om däckstyp, kondition på däcken o.s.v.
Det kan lika gärna vara så att fyrhjulsdrivna bilar oftare har dubbfria däck, kan man då dra slutsatsen att det är fyrhjusdriften eller de dubbfria däcken som är i olyckstatistiken. Det kan också vara så att de som kör fyrhjulsdrivet är ovan vid att häva en sladd med denna biltyp, oavsett däckstyp.
Kort sagt, det är alldeles för osäkert material att dra slutsatser ifrån.
Vad kaptenen inte nämner är poleringseffekten som uppstår när alla kör dubbfritt, Se bara på en busshållplats vintertid, vissa bussar blir stående där!
Rustan, i det intilliggande bostadsområdet här bor en "sprätt" som har köpt en fyrhjulsdriven bil med fet motor. Jag frågade förra vintern vad han tyckte om detta drivsystem. Jag fick ungefär följande svar: "Jo, du vet, förut - när jag hade bara framhjulsdrift - fick jag ju ta det lugnt i starten, men nu är det bara att trampa plattan i mattan. Det går så in i helvete. Det kvittar hur mycket snö det än är." Hmmm ....
Men vi kan skippa den diskussionen och återgå till ämnet. Vilken är din åsikt om dubbdäckens snabba åldrande och att du efter ett år högst troligt har tappat uppåt 50 procent av originalgreppet och har ett grepp som sämre än greppet för de SÄMSTA nya dubbfria däcken? När du sätter på redan använda dubbdäck, är du då medveten om att kanske hälften av det ursprungliga fästet är borta och sänker du då hastigheten därefter?
trasten fortsätter trenden med ogenomtänkta exempel. Nu ska vi tänka på bussar som står och slirar vid busshållplatser. Nej, nej, och nej igen! Tunga fordon med en totalvikt över 3,5 ton omfattas INTE av lagen om vinterdäck! Det enda kravet är minst fem millimeters mönsterdjup. Där har du anledningen till varför en stor, tung och klumpig buss står och slirar - särskilt om det lutar uppåt bara det allra minsta. En personbil med dubbfria vinterdäck står INTE och slirar på samma ställe.
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Jag är mest intresserad av hur frågeformuläret såg ut...