Direktrapport: Opel Astra (2015)

Och här kommer den (troligen) avslutande delen av den tidigare berättelsen.

Den förra var den enkla delen, bara en berättelse, kräver inga speciella förutsättningar för att kunna uppfattas - nästa blir knepigare därför att nu blir det plötsligt - väldigt - personligt.

För att någon annan skall kunna sätta sig in i min situation och på ett i varje fall ”hyggligt” sätt (förhoppningsvis) kunna föreställa sig hur det kan komma sig att jag upplevde vad jag kom att uppleva så krävs det detaljerade och ingående förklaringar - som oundvikligen gör det hela en smula "trögt" om jag så får säga…

Kom ihåg vad som berättades förut om att alla de bilar jag sett och kommit i kontakt med var totalt präglade av 1960 och 70-talet med typiska utseenden och utföranden från den tiden – DETTA är av avgörande betydelse.
Och den detaljen att jag då uppfattade detta som extremt tråkigt och ointressant.

Volvo 240, Audi 100, (efteråt kan jag konstatera att inte ens den nya 100 skulle ha imponerat på mig) Ford Granada, Taunus, Escort, BMW 5-serie, Mercedes W123, Rover osv. som redan nämnts.

I denna situation ser jag en bil som totalt avviker från alla dessa och deras utseende i minsta detalj.
Inte bara på utsidan, utan (som det kommer att visa sig de kommande veckorna) även på insidan och i utrustning, teknik och sätt att fungera.

En stormvind som sopar bort 60-talets damm och spindelväv.

MEN nu fortsättningen.

Bilen som kom över gräsmattan var i ljus grönmetallic (tror aldrig jag sett en bil med metallic tidigare…)
Fronten var låg, djupt neddragen, mjukt svängd, stora breda strålkastare svepande nedåt i vassa spetsar mot en låg, liten mörkgrå grill med rutor.
Stötfångaren i mörkgrå plast med mjukt svängda hörn och mjuka former, framför grillen två låga rektangulära extraljus.

Motorhuven som svängde ner mot stötfångaren var slät som en glasruta, inga veck eller linjer, övergående i en bred bakåtsvepande, (i mina ögon) liggande vindruta som mjukt och helt slätt övergick i taket, strömlinjeformade svarta backspeglar helt inbyggda i dörren, mörka rutor så att man inte kunde se in i bilen, på taket en vindavvisare för en taklucka i mörkbrunt plexiglas, dessutom glänste de bredaste kromlister jag någonsin sett bredvid vindrutan.
(Däremot karakteriserades hela uppenbarelsen av att inte ha krom på de ställen man normalt hittade krom på den tiden.)

I mina ögon var detta precis som om ett rymdskepp från framtiden helt plötsligt utan minsta förvarning svept ner i den vanliga vardagliga rutinen och landat med gnistrande laserkanoner i fullt spel.

Jag hade rest mig till hälften ur stolen och satt som paralyserad och bara stirrade med halvöppen mun i minst en halv minut.

Strålkastarna slocknade och dörren öppnades, först kunde jag inte riktigt fatta vad som hände men så exploderade känslorna och jag brast ut i ett kort skratt som övergick i ett vantroget förvirrat leende och en ofattbar förvåning och undran.

Det var nämligen min Pappa som kom, raka vägen från arbetet (han hade ansvaret för att sköta om 130 bilar i ett stort företag med en egen intern verkstad osv.) och bilen, det var vice VD:s nya tjänstebil (kallades leasingbil på den tiden) den skulle in på första servicen men chefernas bilar sköttes om av respektive märkes egna verkstäder.
Nu kom han förbi hemma för att höra om jag hade lust att följa med till stan några timmar.

10 minuter senare åkte jag i väg i den bilen efterlämnade 14 meter långa spår i grusvägen… och sedan blev mitt liv aldrig mer sig likt…

NU kanske man tror att historien är över?
Nej det är NU den börjar på allvar…
(För mig alltså…)

Och det är nu som en del mindre smickrande saker om andra bilar kommer till min insikt, inte bara att de är tråkig och ointressanta.
För det är de närmaste sex månaderna jag upptäcker att Opel var överlägsen alla de bilar jag så lång kunnat undersöka närmare och det beroende på att jag till min oerhörda förvåning upptäcker hur usla andra var i mina ögon gällande det jag tyckte var roligt, spännande, intressant och bra.

Kom ihåg att jag tidigare visserligen funnit dem ointressanta och tråkiga men bara för det fanns det inget som sa att jag skulle finna dem direkt dåliga om jag undersökt dem närmare, det hade jag ju aldrig funnit orsak att göra…

Och bilen ja, vad var nu det?
Nya Opel Rekord GLE (kraftigt ombyggd och förnyad, liknande som med senaste Corsan) med någon extrautrustning som Automatlåda, extraljus, vindavvisare för takluckan och en finare radio, en Blaupukt London MR 21.
(Glömmer aldrig den radion, den var utseendemässigt lika mycket från framtiden som resten av bilen.
Inget krom, mjuka gummiklädda knappar, senare läst att den satt som Standard i Ferrari, Porsche, BMW och Mercedes – och uppenbarligen fanns också hos Opel.)

(Rekorden fick även ett nytt elsystem med moderna platta säkringar medan den lika så nya Mercedes 190 ännu använde porslinssäkringar.
Med nya elsystemet infördes också krocksensor för centrallåset som vissa inte fick fören in på 2000-talet.)

Rekord GLE var 83 med i en stortest i två delar i Teknikens Värld, mot Volvo 240, Saab 900 och VW Santana, Rekorden vann på komfort, utrustning och fartresurser..., så det var inte bara jag.
Rubriken på första sidan löd ”Opel bättre än Volvo”…

En detaljerad berättelse för allt som jag nu upptäckte och upplevde går inte att skriva, en bok på 100 sidor skulle behövas.

MEN redan nästa vecka kommer en ny bil upp på samma gräsmatta…
En mörkblå Mercedes 200 1982, denna gång VD:ns bil, den ska in på service den också, så nu bär det av till Mercedes.

Den gången var det inte någon stormvind utan snarare en upptäckt av att ”det står visst en bil här”… märktes inte när den kom…

Denna händelse var helt avgörande, att så snabbt få nästa jämförande intryck och denna gången från det bilmärke som hölls för att vara det främsta i världen… och de chockerande, oerhörda saker jag nu till min oerhörda häpenhet upptäckte fick min beundran för Opel att öka med 300 %...

Dessa otroliga upplevelser gjorde mig hemskt nyfiken på bilar.

Sedan kommer en Saab 900 Turbo 16, fast först nästa år.

Och vid närmare eftertanke kommer jag plötsligt ihåg att den första turen på det sättet var en Audi 100 CD (VD:ns föregående bil) för några år sedan jag helt glömt bort, sprucken vindruta den gången.

I början på 70-talet hade företaget en annan VD från Norge, han körde en Opel Diplomat V8, Vice VD:n var från Norge också, Opel var stora i Norge på den tiden.

Vad som nu händer är att jag kastar mig in i denna nya världen med en entusiasm och total hängivenhet som inte känner några gränser.

Jag granskar dessa bilar och deras bilmärken i detalj, jag länsar hallarna på broschyrer och snokar överallt, tjuvlyssnar och går runt utanför på parkeringen för att studera krockade bilar som står uppställda där ibland, krockade bilar blev ett av de främsta intressena, då kunde man se hur det såg ut under och bakom saker och ting.

I Stan låg andra bilfirmor och medan vi väntade gick vi runt och besökte dem, BMW, Fiat, Volvo, Honda, Mazda, Toyota, VW och Audi, jag provsatt och snokade runt i varje bil som fanns och plockade broschyrer i kassar, jag köpte i December 83 min första biltidning.

När BMW nya 7-serie kom 1987 var det förbjudet att öppna dörrarna på den i hallen, jag snokade naturligtvis diskret runt i den ändå, ett förbud stoppar ju inte mig.

Jag konstaterade att ingen hade en chans mot Opel men samtidigt upptäckte jag något oerhört underligt som jag inte kunde förstå.

Långsamt gick det upp för mig att tydligen tyckte många att de bilar jag dömt ut som skräp var bäst.

Hur kunde detta vara möjligt?

Jag började efter något år av grubbel och samtalande med olika människor komma en teori på spåren att det såg ut att röra sig om dåliga kunskaper - trodde jag, efter några år började det se ut som det inte kunde var hela svaret, det måste vara ytterligare något annat också?

Det ville jag veta - och därifrån kom jag att börja studera mänsklighetens utveckling 30 000 år tillbaka och därmed är allt historia som man brukar säga.

Intressant läsning Niklas.
Minns testet du nämner mycket väl och köpte också senare en lätt beg 84a GLE. Snygg och bekväm. Minns inga större fel/problem med den under dom 10 år jag hade den. Efter ett snedsteg i en Audi 100 2,3E (skön bil men där minns jag faktist en del återkommande problem med bla lås och bakbromsar) så har jag därefter hållit mig till Opel. Inte världsbäst på nåt sätt men det är nåt med själen i en Opel som inte koreaner och japaner kommer i närheten av.

Människor har en fix ide vid att ständigt söka något som är bäst i världen, men de vill bara ha enkla svar på vad som är världsbäst, komplicerade eller inte fullt så uppenbara svar som kräver lite tänkande är man väldigt motsträviga inför.

Nu t.ex. tävlar superbilarna om att spränga 400 km/t vallen, vilken nytta du skall ha av en bil som gör 425 km/t? det är en fråga som ingen ens i sin vildaste fantasi skulle komma på att ställa.
Vad som är världsbäst är kanske inte alltid det uppenbara...

Vilken ståndpunkt man intar är beroende på vem man är, det är en detalj man sällan tänker på därför att det ligger en slags ide i det mänskliga sociala spelet att alla är lika, och om du därför avviker så beror inte det på att du har en väldigt god orsak att vara avvikande, eftersom du är likadan som alla andra har du ingen god orsak att avvika... utan då är du är helt enkelt störd på något sätt.

Eftersom jag är den jag är med de krav, önskemål och prioriteringar jag har, så är Rekord 82-86 i de lyxiga modellerna GLE, CD och GLS och GL 2.2 85-86 i 4-d sedanversion (och UTAN drag!!! märk väl...) den bästa bil som någonsin existerat och något så bra kommer inte mer att göras så länge dagens samhälle existerar.

Men det är beroende på att jag har helt andra önskemål, krav och värderingar än vad andra har.
Jag vill t.ex. kunna plocka isär hela bilen och sätta ihop den igen samtidigt som den fungerar och uppträder på ett sofistikerat sätt.
Normalt är det inte möjligt att kombinera en enkel, okomplicerad konstruktion med ett sofistikerat sätt att fungera, Volvo 240 är exempelvis långt från sofistikerad.

Det mest obegripliga kan bli enkelt om man bara ändrar sitt sätt att se på saken.
Och kan acceptera att det är möjligt att ha andra önskemål och krav.

"opels uppgång och fall förklarat av en före detta fantast".

När jag tog körkort var opel heta ungdomsbilar, detta p.g.a. att opel hade tävlat flitigt i rally under en lång tid, svenska opel teamet var faktiskt större och bättre än det tyska fabriksteamet.
Följaktligen så fanns det gott om tuffa oplar på beg.marknaden, Ascona A, Manta A, Kadett 1900 Rallye samt att trimdelar fanns i överflöd, lättrimmade var dom också, en bolt on weber 36/36 DCD var både billig och gjorde stor skillnad.

Utöver det så hade opel väldigt snygga coupemodeller, Rekord A,B,C och Commondore A var vansinnigt läckra och för raggarna fanns Kapitän, Admiral och Diplomat.

Problemet med opel jämfört med volvo var att dom "risade" snabbare, sämre detaljkvalitet helt enkelt, detta var dock något vi unga opelentusiaster kunde ha överseende med, en Ascona A med 1900 motor, weber 36:a och fyra storknickar var bara så mycket häftigare än en volvo 142.

Dock så vart detaljkvaliteten sämre under 70 talet, Rekord D som kom 1972 var ingen bil man förknippar med kvalitet direkt, brustna framfjädrar, läckande värmepaket, dörrlås som var rena skämten, inredningsdetaljer som bara ramlade bort m.m.

Detta blev bara värre med åren medan konkurrenterna blev bättre och bättre på att skruva ihop sina bilar, kulmen nåddes i mitten på 80 talet, Kadett E, Omega A och Vectra A är nog bland dom sämsta bilar som tillverkats.

Vid den tiden hade ungdomarna hittat nya favoriter, nu hade GTI bilarna gjort sitt intåg visst hade opel några vassa GTE/GTI modeller men konkurrensen var då mycket tuffare än när motståndet bestod av volvo 142.

När ungdomarna svek så återstod den andra stora målgruppen, "gubbar i hatt", dessa var dock mest intresserade av att bilarna fungerade och höll ihop och när opel inte kunde leverera detta så började gubbarna snegla på japanska bilmärken som vid den här tiden fått ordentligt fotfäste i Sverige.

Intressant förklaring ENTJ1 , men nu har ju inte Opel "fallit" utan är väl Europas 3e största märke! Visste du inte det?

Njae Lars58,menar att Opel fallit i just sverige.
Hur de ligger till med "röda siffror" vet jag ej,men det var bara några år sedan de byttes chefer hejvilt och de försökte sälja av.
Går de ens plus i dagsläget?

Korr, AL har tydligen faktan igen.
:-)
Förresten,på tal om siffror,var det inte vw som var nära konkurs på tidigt nitttiotal?
Så det kan gå relativt fort åt alla håll.

Så är det ENTJ1. Och även om jag kan hålla med om att vissa 80 -talsmodeller inte var helt lyckade, spec i rostskydd så tror jag även att sammanslagningen med SAAB har skadat Opel i Sverige rejält. Opelmodellerna hamnade under 20 års tid längst in i Saab handlarnas hallar.
Sen har det på senare tid tillkommit ett antal märken (ex Skoda/KIA/Hyndai) som ska vara med och dela på kakan. Dom tar inte kunder från Audi/BMW/MB utan från mer alldagliga märken så det är naturligt att Opel/VW/Ford Peugeot etc får en mindre marknadsandel.

Sen tror jag att du var för snabb att hylla ALs ”fakta”. Opel ÄR det 3e största MÄRKET i Europa men AL väljer att ändra på förutsättningarna och jämföra märket Opel vs koncerner som VAG/PSA/Renaultgroup. Seriöst? NÄ , men så gör statistiker.

Här är senaste (FAKTA)registrerings siffrorna för Europa ,från ACEA, Januari-september 2015:
1.VW 1 262 346st
2.Ford 768 245st
3.Opel 713 590st
4.Renault 706 879st

Ska vi jämföra koncerner som AL gör så är Opel/GM mycket riktigt inte Europas , utan (just nu) VÄRLDENS 3e STÖRSTA.

Märkligt att en som utger sig för att vara seriösast här skriker fanatiker i varje inlägg, vränger siffror till sin fördel och helt klart bara är ute efter en hätsk debatt.
Detta får bli (som för Leifer) min sista kommentar om och till AL.

Astra och Astra Sport Tourer tillverkas i GMs fabrik i Ellesmere Port, England.
Om någon kommer på tanken att sära på försäljningssiffrorna för den vänsterstyrda och den högerstyrda Astran ??? så bör man väl räkna bort även övriga märkens försäljning av högerstyrda modeller för att jämförelsen inte ska halta. Eller?..... eller greppar jag efter halmstrån? hahaha.

Tack mvh al för utmärkta inlägg. Trist att det alltid är någon som blir sur bara för att du visar siffror. Opel är illa ute. Det ser man i dina siffror. Men vad känner du om det? Är det inte trist om opel försvinner? Många av oss som skriver har säkert haft med opel att göra någon gång. Det kan inte jämföras me kia som saknar känsla. Men men. Det e kanske inte riktigt samma sak. Hoppas opel kommer tillbaka i alla fall. Det e min åsikt.

Inte vet, jag men det här är de faktiska siffrorna som finns om Opel och då ser det ju faktiskt ut som de ökar. Trots ekonomiska kriser i Sydeuropa och Ryssland ökade Opel sin försäljning i Europa under 2014 mer än marknaden totalt. Cirka 1 076 000 sålda bilar innebär en ökning med 35 000 bilar. Opel ökade därmed med tre procent, medan marknaden bara ökade med två procent. Opels andel av den totala europeiska bilmarknaden blev 5,74 procent och 2014 års siffror är därmed Opels bästa sedan 2011.I Sverige sålde Opel över 7000 bilar under 2014. En ökning med drygt 600 bilar jämfört med 2013.
Så det spelar nog ingen roll vad ni tror er veta så kommer med all säkerhet Opel att fortsätta tillverka kvalité bilar under lång tid framåt